En undersökning av en klädaffär utifrån Greimas aktantmodell. Gestaltande del: En Filmatisering av en teaterinstallation vars syfte är att ge tittaren en möjlighet att studera skådespelarnas tecken..

Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Syfte med den här uppsatsen är att jämföra karaktärerna i romanen och filmen Sandor slash Ida för att komma åt vilka möjligheter som finns när det gäller karaktärsskildring i de olika medierna. Frågeställningen är enligt följande: ? Skiljer sig huvudkaraktärerna åt mellan romanen och filmen, och i så fall på vilka sätt?För att kunna svara frågeställningen användes underfrågor för att kunna uppnå syftet med uppsatsen:? Hur lär vi känna huvudkaraktärerna i romanen respektive filmen när det gäller känslor, humör, deras sociala roll och andras förväntningar på dem?Förhoppningen är att resultatet av uppsatsarbetet också ska bli något som kan användas i rollen som gymnasielärare, i framtida undervisningssituationer, exempelvis för att diskutera Filmatisering av romaner eller karaktärsskildringar i romaner och filmer..

Studien undersökte hur realismen i vittnens konfidensbedömningar av sina identifikationsminnen påverkas av att vittnena diskuterar rapporterade signalementen med varandra innan de, var för sig, gör utpekanden i en vittneskonfrontation. Deltagarna fick se en Filmatisering av ett fingerat bilinbrott och därefter avge ett skriftligt signalement. Hälften av deltagarna (n=32) fick sedan diskutera sig fram till ett gemensamt signalement (parvillkor) medan andra hälften (n=32) fick avge ett muntligt signalement (individvillkor). Därefter fick deltagarna individuellt göra utpekanden i en sekventiell bildkonfrontation och göra konfidensbedömningar. Realismen i konfidensbedömningarna beräknades enligt kalibreringsmetodik och resultaten för de båda villkoren jämfördes med t-tester.

I min uppsats har jag gjort en intermedial adaptionsanalys av Douglas Adams roman The Hitchhiker´s Guide to the Galaxy och Hammer and Tong´s Filmatisering med samma titel. Den teori som främst legat till grund för min analys är Roland Barthes strukturalistiska teori om de narrativa funktionerna, och jag har även använt mig av forskaren Brian McFarlane som har vidareutvecklat Barthes teori för att anpassa den för adaptionsstudier när roman blir film. Jag valde att fokusera på de narrativa funktioner som Barthes benämner som kärnfunktioner, vilka är de som utgör berättelses grund. I och med kärnfunktionerna och deras potentiella förändringar studerade jag även hur romanens tema blivit påverkat av trasformationen. Min frågeställnig var följande:? Vilka kärnfunktioner finns i romanen?? Vilka kärnfunktioner finns i filmen?? Skiljer sig kärnfunktionerna åt och i så fall på vilket sätt? Jag tittade även närmare på katalysatorerna och sättet de förankrar berättelsen i den fiktionella världen.

Denna uppsats belyser visualiseringen av nazismens epok i Tyskland och Förintelsen genom de tyska Filmatiseringarna som skildras utifrån förövarens perspektiv. De två filmer som analyseras i uppsatsen är Dennis Gansels Führerns elit (2004) och Jo Baiers Attentatet mot Hitler (2004). Det som är intressant med de här filmerna är hur intällningen till nazismens ideologi har ändrats och hur nazismen tacklas med våra nutida värderingar. Metoden sker genom en närläsning av hur filmerna rent visuellt uttrycker den nazistiska ideologin, främst motståndsmässigt. För att få en större inblick i nazismens människo- och samhällssyn är Harald Ofstads definitioner kring de nazistiska värderingarna de tyngsta bland de teoretiska utgångspunkterna.

Anthony Burgess roman A Clockwork Orange är en dystopi som speglar ett samhälledär ungdomens demoralisering och statens försök att motarbeta denna bara leder tillytterligare våld. Romanen har diskuterats flitigt genom åren, inte minst efter StanleyKubricks Filmatisering Clockwork Orange och de våldsamma scener som förekommeri denna. Författarens intention med romanen var att lyfta fram de problem isamhället som han ville belysa och ett av Burgess viktigaste redskap var det fiktivaslangspråket nadsat som spelar en central roll för romanen som helhet samt för attvisa hur man kan använda språket för att påverka läsarna och deras intryck.Syftet med uppsatsen är att jämföra originaltexten med dess svenska översättningmed fokus på nadsat. Denna komparativa studie försöker besvara frågan hur mansom översättare kan återge ett fiktivt slangspråk. I analysen undersöks CajLundgrens svenska översättning av nadsat i A Clockwork Orange (2013) med fokuspå ekvivalens.