AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av Familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att Familjehemsplacering har en positiv inverkan på individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

SAMMANFATTNING: I denna studie har vi intervjuat tre ungdomar om deras upplevelse av delaktighet i arbetsprocessen kring en Familjehemsplacering. Syftet var att undersöka hur ungdomarna upplevt att deras åsikt och vilja uppmärksammats. Alla ungdomar var mellan 15-16 år när utredningen inleddes och samtliga tillhörde olika kommuner inom Jämtlands län. Informationen samlades in genom halvstrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning samt utvalda teorier; svensk lagstiftning, FN:s konvention om barnets rättigheter samt BBIC ? Barns behov i centrum.

Studiens övergripande syfte var att undersöka unga vuxnas upplevelser och känslor av familjetillhörighet och stöd efter avslutad Familjehemsplacering. Frågeställningarna som rapporten besvarat är hur unga vuxnas familjerelationer såg ut, vilka upplevelser de hade av stöd samt vilka tankar och känslor de hade vid avslutad placering. Rapportens teoretiska utgångspunkt har varit känsla av sammanhang (KASAM) och empirin bestod av sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna mellan 18-30 år som alla har erfarenhet av Familjehemsplacering. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys där kategorier skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Citat som stämde överens med kategorierna har plockats ut och sedan analyserats utifrån KASAM och tidigare forskning på området.

Our study has its starting point in the Swedish social legislation (Socialtjänstlagen) and more specifically in the 6th chapter's 5th paragraph. That paragraph regulates that social workers should try to find a kinship care placement when they are about to do a placement of a child. Our purpose is to examine how social workers, before they do a placement of a child, understand the informal kinship that is not relatives, if they consider the informal kinship and if certain circumstances have an impact on the consideration. To get this information we have done five interviews with social workers. Recent studies show that social workers in past years have begun to think more positively of people's kinships and that they more often use the resources of the kinship.

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av Familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att Familjehemsplacering har en positiv inverkan på individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av Familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att Familjehemsplacering har en positiv inverkan på individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av Familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att Familjehemsplacering har en positiv inverkan på individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

Jag har ett huvudsyfte och ett delsyfte med denna uppsats. Huvudsyftet är att studera familjehemmet som ett komplement till det biologiska hemmet och delsyftet är att se i vilken utsträckning John Stuart Mills teorier är tillämpbara i Förenta Nationernas (FN) konvention om barns rättigheter. För att kunna genomföra studien kommer jag att ha följande frågeställningar: Vilka barn ska enligt lagstiftningen placeras i familjehem? Vilka mål finns det med en Familjehemsplacering? Hur går en utredning till när ett barn ska placeras i familjehem? Vad krävs av familjehemmet för att barn ska placeras där? Jag behandlar endast familjehem i Sverige och de barn som uppfyller kraven för att placeras i familjehem. Slutsatsen är att barn som utsätts för bland annat misshandel och sexuella övergrepp i det biologiska hemmet kan placeras i familjehem.

En av de vanligaste insatserna inom den sociala barnavården är Familjehemsplaceringar av barn. Det är kommunen som har det övergripande ansvaret för placeringen. Det är vidare samhällets ansvar att enligt lag se till att den unga kommer ifrån en otrygg, bristfällig tillvaro och får god vård i familjehemmet. Socialnämnden beslutar om vården som antingen sker frivilligt med stöd av Socialtjänstlagen, eller med tvång med stöd av Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Syftet med uppsatsen är att förklara vad begreppet rättssäkerhet innebär, både utifrån en allmän definition och mer specifikt vid socialnämndens utredning och beslut om Familjehemsplacering av barn och unga.

I den tidigare forskningen kan man se en tendens till ett negativt synsätt på barn som är placerade i familjehem. Både Tideman (2005) och Vinnerljung (2006) lyfter problematiken med att pedagoger anser att barn som är placerade i familjehem ofta visar på olika former av avvikande beteende såsom koncentrationssvårigheter och utåtagerande. Min avsikt är därför att jämföra mina intervjuresultat mot denna forskning för att se vilket synsätt som dominerar hos dagens pedagoger.Denna studie har således till syfte att undersöka vilka uppfattningar lärarna har kring elever som är placerade i familjehem. Det ligger även i mitt intresse att studera huruvida det ligger annorlunda förväntningar på dessa barn jämfört med deras klasskamrater.Den metod som valts för undersökningen är en kvalitativ metod som baserar sig på icke - strukturerade forskningsintervjuer samt litteraturstudier av tidigare forskning som är relevant för studien.Jag har valt att studera ämnet ur ett fenomenologiskt perspektiv då jag anser att det är den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger närmast till hands för det resultat jag ämnar få ut av studien eftersom det ligger i studiens strävan att identifiera de uppfattningar och tolkningar som lärarna har.I resultatet visar sig två helt skilda synsätt på barn som är placerade familjehem. Det som framkommit är ett synsätt som "stämplar" barnen som problembarn baserat på deras Familjehemsplacering.

Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en Familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat Familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad forskning säger om anknytningen hos familjehemsplacerade barn och hur denna kan påverkas av biologiska föräldrars delaktighet och närvaro. Vidare syftar studien till att ta reda på om det alltid är förenligt med det familjehemsplacerade barnets bästa att återförenas med den biologiska familjen. För att besvara dessa frågor genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Studien presenterar anknytningsteorins huvuddrag för att skapa förståelse för resultaten. Vidare ges en övergripande bild av den svenska familjehemsvårdens mål, och då i synnerhet att utgångspunkten är att barn som bereds vård i familjehem ska återförenas med sina biologiska föräldrar.

Syftet med studien är att ur ett barnperspektiv få en bild av hur familjehemsplacerade barn upplever sin tid i familjehem samt om och hur denna bild skiljer sig från de professionellas och familjehemsföräldrars. Målet är att vi utifrån våra frågeställningar kring detta ska kunna få en kunskap om hur man bedömer vad som är barnets bästa och om uttrycket ?blod är tjockare än vatten?, alltså att biologiska föräldrar i stort sätt alltid har rätt till sina barn, överensstämmer med detta. För att få detta besvarat har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur upplevs en Familjehemsplacering sett ur barnets perspektiv? Vad innebär det för barnet att ha ett flertal vuxna som delar på ansvaret kring det och hur kan barnets behov av trygghet tillgodoses? Har man och hur har man utgått från barnets bästa under placeringsprocessen? Genom en abduktiv strategi har vi valt ett kvalitativt tillvägagångssätt och har genom ett kedjeurval gjort semistrukturerade intervjuer med vuxna före detta familjehemsplacerade barn samt familjehemsföräldrar och barnsekreterare.

SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill säga handläggare och socialsekreterare inom socialtjänsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillämpas praktiskt i familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteori. Metoden som har använts för studien är kvalitativ innehållsanalys och materialet har framställts med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handläggare har goda grundläggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmän önskan om mer utbildning i ämnet. Resultatet indikerar även att anknytningsaspekten är betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar..

I denna studie har vi undersökt hur tre unga kvinnor upplevt sin kontakt med Individ- och Familjeomsorgen (IFO) inom Socialtjänsten. Studien syftade till att belysa kvinnornas upplevelser av kontakten under utrednings- och placeringsförfarandet. I studien har tre kvinnor i åldrarna 18-25 år deltagit genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av Barnperspektivet, komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt tidigare forskning. Resultatet visar att kvinnorna har olika upplevelser.