Syftet med studien var att undersöka hur barnkonventionens artikel 12, barns rätt att komma till tals tillämpas i Familjebehandling genom att göra en pilotstudie. Familjebehandlare inom kommunens öppenvård fick svara på hur de gjorde barn delaktiga, på vilket sätt barn kom till tals och ifall det fanns tillfällen när barn inte skulle delta i Familjebehandlingen. För att få svar på dessa frågor gjordes en semistrukturerad telefonintervju. Den valda teorin var systemteori.  Studien innefattade även Familjebehandling, barnkonventionen och BBIC.

I den här intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 år, sina beskrivningar av hur de upplevt att gå i Familjebehandling inom socialtjänsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang där de upplever hur oro i familjen tilltar och övergår i gräl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen känsla av osäkerhet till inre subjektiva känslomässiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna känner sig delaktiga i behandlingen när de får möjlighet att sätta ord på sin egen osäkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i gräl. Fyra ungdomar framhåller att familjebehandlarnas reflekterande förhållningssätt och samtalens upplägg, bidrar till en känsla av trygghet.

Syftet med studien var att beskriva arbetsalliansens funktion i familjebehandlares arbete ur behandlarens perspektiv för att bidra till kunskapsdiskussionen om arbetsalliansens betydelse inom socialt arbete. Studiens frågeställningar var vilken betydelse arbetsallians har för familjebehandlares uppdrag samt vilka faktorer som har betydelse för hur arbetsallians skapas, vidmakthålls och avslutas på ett bra sätt i arbetet med familjer. Med en fenomenologisk ansats genomfördes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med sex familjebehandlare verksamma inom socialtjänsten. Respondenterna delgav nyanserade beskrivningar av arbetsalliansens betydelse för Familjebehandling. Studiens resultat analyserades utifrån socialkonstruktionism, systemteori och anknytningsteori.

Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn på behov av att erbjuda Familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gå tillväga för att stärka familjeperspektivet utifrån förändrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, både nya och mer erfarna, såg ett tydligt behov av att behandla hela familjer då barnet är en del av detta sammanhang och inte själva kan bära ansvar för förändring. Respondenterna såg både ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men även behov av familjeterapi för mer komplexa ärenden. Tre betydelsefulla åtgärder kunde identifieras för att förstärka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser.

Syftet med studien är att kartlägga hur fritidspedagoger och lärare i årskurs F-5 uppfattarkoncentrationssvårigheter på fritidshem och skola. De forskningsfrågor som vi har arbetatutifrån är: På vilka sätt uppfattar lärare och fritidspedagoger barn medkoncentrationssvårigheter i skola samt fritidshem och hur upplevs deras beteende i olikamiljöer? Skiljer sig deras uppfattningar? Vilka synsätt har lärare/fritidspedagoger på barnmed koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare och fritidspedagoger med barn som harkoncentrationssvårigheter inom skola och fritidshem?Studien präglas av ett sociokulturellt perspektiv där samspelet med andra har en storbetydelse för barns utveckling och lärande. I studien förklaras begreppetkoncentrationssvårigheter samt faktorer och förhållningssätt som kan påverkakoncentrationen. Undersökningen är en kvalitativ studie där vi har intervjuat femfritidspedagoger och fyra lärare fördelade på sex olika skolor.

SAMMANFATTNINGFöräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta.

Uppsatsens syfte är att, utifrån intervjuer med familjebehandlare inom två verksamheter, skapa en djupare förståelse för familjesamtalets komplexitet och de praktiska redskap som skapar framgång i samtalet. Uppsatsen är skriven utifrån kvalitativ metod, med ett explorativt och induktivt tillvägagångssätt. I den undersöks praktiska framgångsverktyg i familjesamtal som utgår från familjebehandlares erfarenheter.Följande frågeställningar i studien har jag besvarat:? Vad innebär ett konstruktivt familjesamtal och vad krävs för att skapa det?? Hur kan en behandlare föra processen vidare i ett samtal som kört fast?? Hur skapas och utvecklas ett samtalsklimat, där man kan prata om det ?svåra? med familjen, utan att för den skull kränka eller överskrida deras personliga gränser?I uppsatsen får läsaren följa ett familjesamtal genom dess olika faser, med hjälp av informanternas berättelser i text och i fyrtioåtta utvalda citat. Beskrivningen av familjesamtalet är uppbyggt av, vad informanter beskrivit som, återkommande teman i Familjebehandling.

Syftet med denna studie var att beskriva och följa upp ett utredningshems utredningstexter. Dessa beskrivningar ämnades användas till att relatera utredningshemmet till dess omgivning. I uppsatsen gjordes innehållsanalys av både kvantitativ och kvalitativ karaktär av 18 utred-ningstexter. Dessutom gjordes en uppföljning med strukturerade telefonintervjuer, där frågor ställdes till ett urval föräldrar ur undersökningsgruppen. Studiens resultat visade att främst yngre barn utreds på utredningshemmet.

För relativt kort tid sedan, år 2006 började en omfattande reform BBIC? barnets behov i centrum spridas inom socialtjänsten i Sveriges kommuner. BBIC är ett system för handläggning och dokumentation, planering och uppföljning av insatser. Idag arbetar över hälften av Sveriges kommuner med BBIC och därmed berörs också dessa kommuners öppenvårdsverksamheter som arbetar utifrån biståndsgivna insatser.                      Den här studiens syfte har varit att ta reda på hur BBIC inverkar på den familjeterapeutiska insatsen inom socialtjänstens öppenvård i en kommun, genom att efterfråga några utredare och behandlares erfarenheter och åsikter. Studien försöker också svara på förutsättningar och möjligheter för BBIC att fungera som metodutvecklande instrument genom insatsen.

Socialstyrelsen gavs, tillsammans med länsstyrelserna, i uppdrag att granska vården i HVB-hemmen. Detta resulterade i två olika rapporter; den ena granskade HVB-hemsvården utifrån ensamplacerade barn och ungdomar och den andra utifrån barn som är placerade tillsammans med sina föräldrar. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett av socialstyrelsen granskat HVB-hem belysa och diskutera de områden som socialstyrelsen och länsstyrelserna framställer i sina rapporter. Via kvalitativa intervjuer har följande områden framstått som viktiga i Familjebehandling; delaktighet, utbildning, tyst kunskap och personlighet hos medarbetarna. Mest centralt är, enligt personalen, deras egen tysta kunskap i kombination med klienternas delaktighet..

Our purpose with this essay was to analyse the play "Night Is the Mother of Day" written by Lars Norén, and to investigate how the family members/characters in the play interacted.By analysing the family with help from the system theory and by comparing the family with scientifically proven facts regarding drug abuse complexities, this essay explains the family's behaviour pattern and main dysfunctional problems.This essay explains the similarities and non similarities between the science and the specific theatrical play being used. It also rise the question whether there are advantages with analysing plays in terms of increasing the ability to relate to difficult problems and create a greater empathy and understanding for people involved with social problems..

Uppsatsen syftar till att studera hur familjebehandlaren ser på sin roll och på sitt sätt attförhålla sig till familjen och dess medlemmar i Familjebehandling. Vi vill utifrånfamiljebehandlarens perspektiv undersöka vilka personer behandlaren väljer att arbeta medoch på vilket sätt han eller hon relaterar till de olika medlemmarna i det terapeutiska systemetsom bildas mellan behandlare och familj. Vår intention är även att undersöka hur terapeutenupplever sin roll i systemet och i dess förändringsprocess.Vi har i uppsatsen utgått från fyra frågeställningar: Hur ser familjebehandlaren på vilka somska delta i det terapeutiska systemet? Hur förhåller sig familjebehandlaren till familjen ochdess olika medlemmar? Hur ser familjebehandlaren på sin roll som behandlare i detterapeutiska systemet utifrån funktion, position och ansvar? Hur ser familjebehandlaren på sinroll i förändringsprocessen och hur förändras den under processens gång?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fem familjebehandlaresom arbetar inom tre olika stadsdelsförvaltningar i Göteborgs Stad. Studiens resultat haranalyserats utifrån ett strukturellt familjeterapeutiskt perspektiv samt utifrån ettmaktperspektiv.

The purpose of this essay was to examine whether there were any differences in social workers way of investigating boys and girls, age 13-15. The main questions we wanted to answer were; which were the factors that the social workers focused on? Did the investigations lead to a measure and if so, which one? How were risk and protection factors described and ana-lysed?To answer our questions we read and analyzed 22 reports, written by social workers 2004 at the department for teenagers and families at a social welfare service in Sweden. We came to the conclusion that there were some differences, but these were few and not extensive. Recreational activities was mentioned in a higher degree in the boys reports while health, housing conditions and network were mentioned more often in the girl´s reports.

Syftet med uppsatsen var att följa upp den korttidsterapi som bedrivs vid barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund samt undersöka om en till två samtal, utifrån ett systemiskt förhållningssätt och till utvalda familjer, kan ge goda upplevda behandlingsresultat och nöjda klienter. Metoden som användes var telefonintervjuer med 21 föräldrar till 20 barn som genomgått korttidsterapi vid BUP Östersund. Intervjuguiden var halvstrukturerad och undersökningsdesignen är därmed baserad på insamling av främst kvantitativ data med viss kvalitativ ansats. Resultatet av uppsatsen visar att behandlingen kan ge goda upplevda resultat och nöjda familjer. Hos majoriteten av barnen hade problemen minskat/försvunnit och de flesta har inte behövt söka hjälp igen.

Syftet med denna uppsats har varit att söka förståelse och få en inblick i vad en Minnesotabehandling för kemiskt beroende innebär. Vi har sökt förklaringar på vad som menas med de begrepp man använder sig av inom tolvstegsprogrammet och inom tolvstegsbaserad behandling för att deras klienter skall kunna upprätthålla en varaktig drogfrihet och nykterhet. Vi har mött begrepp förutom Minnesotamodell, behandling och kemiskt beroende, även begrepp såsom sjukdomsbegreppet och tillfrisknande och har försökt förstå vad innebörden och dess betydelse av dessa begrepp har för betydelse för klienter under behandling. Vi har i allmänhet sökt definitionen som beskriver för vem, vad och vilka som innefattas av begreppet kemiskt beroende, även har vi sökt en vidare förståelse om vad som menas med sjukdomsbegreppet och hur detta kopplas till tillfrisknandebegreppet. Uppsatsen bygger på halvstrukturerade intervjuer och observationer, där metoden har varit av kvalitativ art.