Inledning: Det är en unik händelse att bli förälder. Pappan har mindre kontakt än mammanmed BVC de första månaderna. Pappor tar inte ut sin föräldraledighet i samma utsträckningsom mammor. Det är av stor vikt och betydelse för pappan att bli bemött av sjuksköterskansom unik individ med egna specifika behov.Syfte: Att beskriva pappans upplevelse av sjuksköterskans bemötande på BVC.Metod: Pilotstudie, intervjuer med kvalitativ ansats. Innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004) användes.Resultat: Vi har kommit fram till temat KASAM och kategorier: 1) Meningsfullhet 2)Bekräftelse känsla av tilltro/tagen på allvar och 3) Individanpassning/ begriplighet.Diskussion: Syftet med studien har uppnåtts genom att beskriva två pappors upplevelser avbemötandet från sjuksköterskan på BVC.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling formas och vilken betydelse faktorer som social klass, identitet och utbildning har för detta. Därigenom försöker studien bidra med kunskap om hur sociala strukturer som klass och identitetsprocesser påverkar elevers tillgängliggörande av hållbar utveckling som ett undervisningsinnehåll och därmed säga något om huruvida implementering av utbildning för hållbar utveckling, ESD (Education for Sustainable Development), som utbildningsprojekt riskerar att Exkludera elever med arbetarklassbakgrund.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod och urvalet bestod av åtta elever från två olika skolor, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Materialet analyserades utifrån Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och kulturell reproduktion.Resultaten av studien visar att det finns skillnader i hur elever med olika kulturellt kapital ser på hållbar utveckling, att social klass och identitet har stor betydelse för hur eleverna tillägnar sig hållbar utveckling som ett undervisningsinnehåll, samt att detta riskerar att Exkludera grupper av lägre social klass som studerar på yrkesförberedande program från att lära sig om och bli engagerade i frågor om hållbar utveckling. Men studien visar också att skolan har stora möjligheter att påverka detta om implementeringen av ESD kan anpassas till en mer pluralistisk ansats som bättre tillgodoser alla elevgruppers unika behov och preferenser. Vidare framträder att styrningen av skolan har betydelse för vilken form av kulturell reproduktion som sker inom ESD.

Mitt syfte är att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framställs i bild. Vad förmedlar dessa bilder gällande synen på olika program, detta i avseende på ämneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet använder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men där även intersektionalitet är en del. Resultatet består av bildanalyser av enskilda bilder men även helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gällande både ämneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att Exkludera istället för att inkludera elever.

Mitt syfte är att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framställs i bild. Vad förmedlar dessa bilder gällande synen på olika program, detta i avseende på ämneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet använder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men där även intersektionalitet är en del. Resultatet består av bildanalyser av enskilda bilder men även helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gällande både ämneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att Exkludera istället för att inkludera elever.

Undersökningen har ämnat svara på hur en spelares spelupplevelse i och uppfattning av en bana i ett spel förändrats när spelaren haft en karta mot när den inte haft en. Genom att konstruera en bana med karta och ?minikarta? undersöktes spelarens spelupplevelse och mentala modeller på banan. Undersökningen skilde dels på personer med spelvana och personer utan spelvana, dels på spelare med kartor och spelare utan kartor. Tillgången till karta visade sig knappt ha påverkat spelupplevelsen alls.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan Exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid Exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket Exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen..

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan Exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid Exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket Exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen. .

Den här uppsatsen belyser problematiken medborgarskapet står inför idag. I en tid då vår värld globaliseras i en ryslig fart och invandrarströmmarna är större än någonsin så väljer vi att Exkludera människor. Vi har i våran uppsats valt att se problemen ur ett liberalt perspektiv. Nationalstaten har länge varit fokus i medborgarskaps frågor, men på senare tid har diskurserna om ett kosmopolitiskt medborgarskap ökat. Mångkulturalismen är en del av våran vardag, ändå så väljer vi att ställa människor utanför systemet.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Ämnet som jag har undersökt är synen på den avvikande individen i film. I min analys har jag använt mig av David Lynchs The Elephant man (1980) samt Werner Herzogs Kaspar Hauser (1974). Min analys är gjord utefter den hermeneutiska metoden och är således utarbetad efter mina egna tolkningar och reflektioner kring filmerna. Teorierna jag har använt mig av är postkolonialism och makt.I min slutsats har det framgått att det kan vara en mångfald anledningar till hur och varför människor väljer att behandla de avvikande individerna på sättet de gör. Dock så framgår det att de som behandlar de avvikande väl oftast motiverar sina handlingar genom att de finner sympatier för de utsatta.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Framsteg inom genteknik har givit upphov till tanken om en förestående förändring av vår rättviseuppfattning, däribland vilken roll hälsa, intelligens och fantasi kan ha i en distributiv rättviseteori. Denna uppsats syftar till att tydliggöra John Rawls förhållningssätt till dessa nyttigheter, vilken i samtida forskning ofta beskrivs som en exkludering, med hänvisning till att de inte innefattas i Rawls rättviseuppfattning. Medan den gängse uppfattningen beskriver denna exkludering som ett resultat av bristande kontroll, vilket genteknik anses kunna förändra, visar denna uppsats genom en beskrivande idéanalys att frågan är mer problematisk än vad som vanligen framförs. Bland annat dras slutsatsen att Rawls exkludering i viktiga avseenden inte är ett resultat av bristande kontroll, utan att den snarare bör betraktas som ett medvetet val. Detta påverkar inte bara vår syn på Rawls rättviseteori, utan även synen på vilka implikationer genteknik i själva verket har på vår rättviseuppfattning..

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Denna uppsats är en intervjustudie med religiöst praktiserande kristna och muslimska kvinnor där jag har ämnat undersöka relationen mellan en feministisk ansats och religiös övertygelse. Syftet med uppsatsen är att utreda om en feministisk strävan kan vara förenligt med en religiös praktik och i vilken utsträckning dessa olika förhållningssätt också har gemensamma nämnare. Jag diskuterar vidare om och hur en hegemonisk, feministisk vetenskapssyn har kommit att Exkludera andra typer av kamp för kvinnors rättigheter och emancipation.Jag menar att denna uppsats framförallt är intressant i samhällen där olika grupper påverkar och samspelar med varandra i vardagen så väl som i politiska diskussioner. För en ökad förståelse av varandras utgångspunkter och övertygelser måste vi också kunna diskutera och respektera varandra övertygelser, trots att vi inte alltid delar dessa uppfattningar. För en feministisk teori ser jag det som högst relevant att förmedla andra bilder av kvinnor än de stereotypa representationer som annars kan vara resultatet av alltför stort fokus på en ensidig målgrupp..

Syftet med detta examensarbete har varit att fånga förskolebarnens icke-verbala kommunikation, för att förstå dess betydelse i relation till inkluderande och Exkluderande lek. Ambitionen har även varit att ta del av förskollärares tankar och tolkningar kring dessa leksituationer, i förhoppning att få ytterligare förståelse. Preciserade frågeställningar var: Hur kommer barnens icke-verbala kommunikation till uttryck och hur går barnen tillväga för att inkludera respektive Exkludera varandra? Hur tolkar förskollärarna videoobservationernas olika leksituationer? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservation och intervju med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen utgjordes av 27 barn i åldern tre till fem år samt två förskollärare.