Syftet med min undersökning var att undersöka, beskriva och förstå hur rektorer resonerar när de skapar en specialpedagogtjänst och beslutar vilka arbetsuppgifter specialpedagogen ska ha. Vidare ville jag studera vilken roll rektorn anser att specialpedagogen har på skolan. Resultatet av undersökningen skulle sedan jämföras med vad som framgår i examens-ordningen om specialpedagogens arbetsuppgifter och roll i skolan. I undersökningen valde jag att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den halvstrukturerade intervjun. Jag intervjuade sex rektorer inom grundskolan. Resultatet visar att specialpedagogernas arbetsuppgifter och roll i skolan överensstämmer, med något undantag, med vad som står i Examensordningen. Det framkommer att specialpedagogerna fungerar i liten utsträckning på organisationsnivå.

Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stämmer överens med Examensordningen för specialpedagoger. Med hjälp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem specialpedagoger och en speciallärare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartläggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. Frågan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mål och riktlinjer i Examensordningen för specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet på att majoriteten av respondenter framhåller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som är i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som Examensordningen beskriver.

Syftet med följande arbete är att undersöka om förskolans/skolans kvalitetsredovisningar kan användas av specialpedagogen som ett redskap för att synliggöra behovet av den specialpedagogiska kompetensen i verksamheterna, utifrån Examensordningen. I vårt arbete har vi använt oss av dokumentanalys som metod. Vi har läst kvalitetsredovisningar från två olika kommuner från förskola och och skola F-6. Dessa har bearbetats enskilt av var och en utifrån kriterier som vi innan bestämt. Vi har dels analyserat innehållet och dels gjort en jämförelse mellan kvalitetsredovisningarna från förskolor och skolor i kommunerna.

Vår studie ger en inblick i hur platsannonser från kommunala grundskolor som söker specialpedagog stämmer med aktuell Examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.

Det nya speciallärarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhållningssättet som redan gällde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallärarprogrammet en fördjupad ämneskännedom i läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De båda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallärarprogrammet, bygger emellertid på Examensordningar som till stora delar är samstämmiga. Huvudsyftet med denna studie är att granska hur utbildningsansvariga vid tre lärosäten har förhållit sig till sitt förändrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrån studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat Examensordningarna för specialpedagoger och speciallärare och sedan utvecklat två specifika utbildningar, samt hur de ser på de båda yrkesrollerna.

SAMMANFATTNING: Månsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). Några rektorers syn på specialpedagoguppdraget ? Vad förväntar sig rektorer i grundskolan av specialpedagoger? Some head masters views on special education mandate ? What do head masters in primary and secondary schools expect from special educators? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur väl specialpedagogprogrammets Examensordning överensstämmer med de förväntningar som finns på vår kommande yrkesprofession bland rektorer ute på skolorna. Vi vill belysa detta från rektorers synvinkel eftersom det är de som anställer oss blivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfråga 50 slumpvis utvalda rektorer i Sverige. Det är våra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hur rektorer ser på specialpedagogisk verksamhet. Vi sände ut en onlineenkät där rektorerna svarade på frågor om verksamheten, verksamhetens syn på elever i behov av särskilt stöd samt specialpedagogiska insatser. Frågeområden som vi anser ringar in vårt problemområde på ett relevant sätt. Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten är viktig men då budgeten är för snäv blir denna verksamhet lidande.

Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik. I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen? Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning.

Syfte: Det övergipande målet med arbetet var att skapa kunskap om förskollärares specialpedagogiska kompetens. Studiens syfte var att granska det specialpedagogiska uppdraget i förskollärarutbildningens styrdokument genom en komparativ undersökning som jämförde dagens uppdrag med det för 20 år sedan. Syftet preciserades med följande frågeställningar: 1. Hur formuleras det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten? 2.