Titel: Personal branding eller bekräftelsebehov? En studie av journalister på Twitter.Författare: Kristin EbersonUppdragsgivare: Ulrika HedmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Britt BörjessonSidantal: 49, inklusive alla delar.Syfte: Att kartlägga användningen av Twitter bland de journalister som lever ett "media life extreme", med personal branding som teoretisk utgångspunkt. Med detta menas de journalister som enligt Ulrika Hedman och Monica Djerf-Pierre (2013) går in under kategorin ?Entusiaster?.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalysMaterial: Studien bygger på en analys av totalt 282 analysenheter, vilka har nalyserats i en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ textanalys.Analysenheterna i denna studie är tweets av ett urval journalister på Twitter.Resultat:Resultatet visar, i linje med tidigare studier, att journalister som lever på Twitter inte enbart är journalister. De blandar både privat och professionellt, återger andras material och hänvisar kontinuerligt till externa webbplatser.

The Swedish Military Defence is about to make a large reorganization. Surplus, everything from tanks to personal underwear, enough to equip 800,000 soldiers will be destroyed or sold to the highest bidder. This thesis is a discourse analysis about the argumentation in media between the Military and the enthusiast, who are interested in military vehicles and military surplus..

Uppsatsen utgör en explorativ studie av ämnet romhackning, en översättningsrelaterad verksamhet innefattande den av Entusiaster utförda översättningen av tv-spel. Studiens tre syften är att kartlägga hur romhackning som fenomen ser ut i Sverige, hur svenska romhackare tenderar att arbeta, samt att granska de översättningar som tillkommit. Studien undersöker också om transkreation, en friare form av översättning vanlig inom tv-spelsöversättning, förekommit inom svensk romhackning. Tre metoder används: granskningar av webbsidor tillhörande grupper av svenska romhackare, intervjuer via e-post med individer verksamma inom romhackning, samt provspelningar av slutförda spelöversättningar i syfte att granska deras spelbarhet. Romhackare befinns oftast vara organiserade i form av olika grupper och fenomenet att i Sverige under den inledande halvan av 2000-talets första decennium ha varit förhållandevis utbrett för att år 2010, då studien utfördes, ha minskat betydligt i omfattning.

Syftet med detta arbete är att undersöka om man med utgångspunkt i Steampunk-genren inom datorspel, kan göra en implementation av stereotypa High fantasy-element och hur det kommer att uppfattas av Steampunk-Entusiaster. Kommer de överhuvudtaget att märka skillnaden och om så är fallet, hur pass stor inverkan tycker de att implementationen har?För att undersöka detta så skapades två karaktärskoncept, en man och en kvinna. Dessa karaktärer utrustades sedan med fyra uppsättningar karaktäristiska kläder och föremål från Steampunk-genren. Sedan lade jag till två stereotypa detaljer från High fantasyn på varje karaktär.

Uppsatsen behandlar jämställdhetsfrågor i skolan, för det första frågan om hur det teoretiskt sett ska gå till att i undervisningen förverkliga de jämställdhetsmål som anges i läroplaner och skollag, och för det andra hur det praktiskt upplevs av ett antal intervjuade lärare på en grundskola. Den empiriska delen går i stort sett på samma linje som tidigare forskning vad gäller problemen med jämställdhetsarbetet: att det inte bedöms som vardagligt relevant, att arbetet i hög grad beror på enstaka Entusiaster, att skolledningen spelar en viktig roll för vilka frågor som lyfts fram och att det råder konkurrens mellan olika projekt. Uppsatsen visar också på att det mycket väl kan försiggå ett dolt jämställdhetsarbete hos enstaka lärare, men det är ingenting som diskuteras och som andra lärare eller skolledare känner till så länge frågan inte tas upp. Detta motsäger även läroplanens krav som lägger stort ansvar på rektor. Slutligen är en framträdande detalj att informanterna ofta har inbördes motsägelsefulla utsagor som pendlar mellan att de anser skolan vara relativt jämställd, för att sedan hävda att det är ganska dåligt med den saken..

Examensarbetets syfte är att undersöka de problem som kan tänkas hindra implementeringen av mångfaldsarbete inom Luleå kommun och att undersöka vilka strategier kommunens ledning använder för att främja mångfald inom Luleå kommun. Nio anställda intervjuades inom olika verksamhetsområden inom Luleå kommuns förvaltning. Intervjufrågorna handlade huvudsakligen om kunskapen kring det nuvarande mångfaldsarbetet relaterat till jämställdhet och etnisk/kulturell mångfald. Utifrån intervjuresultaten gjordes en sammanställning, som visade på möjligheter till ett förbättrat mångfaldsarbete. Resultatet visade att Luleå kommun satte upp gemensamma mål för mångfaldsarbetet inom de olika förvaltningarna.

Ystad har under lång tid varit en populär turistdestination för svenska och utländska besökare. Staden med dess omnejd har genom den fina miljön och dess historiska byggnader goda förutsättningar att attrahera turister till regionen. Efter filmatiseringarna av Henning Mankells romaner om kriminalkommissarie Kurt Wallander, som utspelas i Ystad, har antalet turister ökat än mer till regionen. Förhållandet mellan böcker och filmer är en väsentlig del av den turism som uppstår efter en berättelse om en fiktiv karaktär i en existerande miljö. Vi ville följaktligen undersöka film- litteraturturism och dess påverkan på en plats.

Bakgrund: Torö Stenstrand tillhör naturreservatet Ören som är beläget på en udde på ön Torö i den sydligaste delen av Stockholms län. I slutet av 1970-talet kom vågsurfingsporten till Sverige och Torö Stenstrand. Det var några lokala Entusiaster som upptäckte platsen och såg att vågorna lämpade sig för surfing. Sedan dess har officiella surf-SM genomförts av Swedish Surfing Association i stort sett varje höst sedan början av 90-talet. Det finns dock en konflikt kring frågan om stranden bör vara helt tillgänglig för allmänheten eller om de privata tomterna, som finns längsmed vissa delar av Stenstranden, ska ha äganderätt av marken ner till vattnet.

Den här studiens ambition är att bredda kunskapen kring användarens motiv till att konsumera en iPhone. Särskild uppmärksamhet har riktats kring behov som motiverar till användning samt iPhones roll i användarens konstruktion av jaget och den sociala identiteten. Syftet med studien är att undersöka en grupp användares motiv till att använda en specifik typ av smartphone, en med ett starkt varumärke, för att förstå bakomliggande motiv till användningen. Smartphones, i synnerhet iPhone, har under de senaste åren blivit ett populärt kommunikationsmedel bland många. Därför är det är det av vikt att bedriva forskning kring ämnet för att skapa förståelse för varför vi använder viss teknologi och i synnerhet hur användaren uppfattar denna teknologi.