Sök:

Sökresultat:

1627 Uppsatser om Energićtgärd - Sida 1 av 109

Elevers förstÄelse kring energi och energiomvandlingar. Det naturvetenskapliga begreppet energi i relation till elevers vardagsförestÀllningar.

Genom enkÀtundersökning i Ärskurs 8 och andra Äret pÄ gymnasiet, pÄ naturvetenskapligt och tekniskt program, har det undersökts: 1. elevernas begreppsförstÄelse om energi, 2. vilka vardagsförestÀllningar eleverna har om energi, 3. vilken av den naturvetenskapliga eller den vardagliga diskursen elever vÀljer att anvÀnda vid beskrivning av energi, samt 4. hur vÀl eleverna kan identifiera och beskriva energikedjor och energiomvandlingar.

TankegÄngar om positiv energi

Tidigare forskning har visat att positiv energi pĂ„verkar bĂ„de vĂ„rt eget och andras vĂ€lmĂ„ende. Studiens syfte var att öka förstĂ„elsen gĂ€llande begreppet positiv energi, undersöka vilka faktorer som kan ge mĂ€nniskor förhöjd grad energi och om det finns möjlighet att dra fördel av energin. Induktiv tematisk analysmetod med explorativ ansats valdes för studien. Åtta deltagare handplockades. Fyra av deltagarna skulle subjektivt uppfattas av sin vĂ€n inneha förhöjd grad energi (mer) jĂ€mfört med genomsnittet, fyra av deltagarna lĂ„g grad (mindre).

Lokal logistikoptimering för ENA Energi i Enköping

The cost for forestry logistics in Sweden is about 25 percent of the total cost of getting the raw material to industry (Anon., 2010). There might be much to gain by taking a look at your supply chains on the logistic side in your company. In this report the logistic chains by Mellanskog for ENA Energi AB in Enköping has been looked in to. ENA Energis plant is a combined power and heating plant and about 99, 5 percent of their fuel consisted of bio energy in year 2009 (ENA Energi, 2011, lÀnk A). The main purpose with this report is to look at three questions: 1. How does the supply chain look today? From forest to industry. 2.


Elevers mÄltider under skoldagen : en undersökning av energi- och nÀringsintag bland elever i Ärskurs 3

Det Àr viktigt att elever i skolan Àter tillrÀckligt mycket mat under skoldagen sÄ att de orkar hÄlla koncentrationen uppe och kan prestera bra i skolan. Syftet var att undersöka om innehÄllet av energi (kcal), protein, fett och kolhydrater Àr tillrÀckligt i maten som elever i Ärskurs 3, som Àr pÄ fritidshem före och efter skolan, Àter till frukost, lunch och mellanmÄl under en skoldag. En kartlÀggning gjordes över vad Ätta elever Ät under tre mÄltider under en skoldag och intaget energi- och nÀringsintag berÀknades i relation till Livsmedelsverkets rekommendationer. Resultatet visade att elevernas energi- och nÀringsintag var bÀst under frukosten, Àven om det var lÄgt hos de flesta. Under lunchen minskade energi- och nÀringsintaget och blev Ànnu sÀmre vid eftermiddagens mellanmÄl.

Miljöbyggnad i praktiken : Att miljöcertifiera Hus N pÄ Linnéuniversitetet

Denna rapport beskriver utförandet av en miljöcertifieringsprocess enligt systemet Miljöbyggnad pÄ en befintlig byggnad. Hus N pÄ Linnéuniversitetet i VÀxjö har valts som referensfall. Med hjÀlp av utvÀrderingar och jÀmförelser mellan teorier och bedömningar pÄ Hus Ns nuvarande energi-, inneklimats- och materialsprestanda, har byggnaden fÄtt Silver som slutbetyg. Miljöbyggnad vÀrderas ytterligare med hÀnsyn till dess anvÀndarvÀnlighet, nytta och brister..

BerÀkning av Ätermatad bromsenergi pÄ Malmbanan

Energi Ă€r en resurs som mĂ„ste anvĂ€ndas effektiv för att undvika onödig negativ miljöpĂ„verkan och utgifter. Återmatning frĂ„n nedĂ„tgĂ„ende malmtĂ„g till uppĂ„tgĂ„ende malmtĂ„g leder till en effektivisering i energiutnyttjande. BerĂ€kningen av den Ă„termatade energin utgĂ„r ifrĂ„n tĂ„gets lĂ€gesenergi och förlusterna frĂ„n rĂ€ls, lutning, vind och kurvor. Totalt kan Ă„termatning av energi ge en besparing pĂ„ 20 % för enkelspĂ„r och 20 % respektive 21 % för dubbelspĂ„r. DubbelspĂ„r kan ha mer trafik Ă€n enkelspĂ„r men förhĂ„llandet mellan konsumerad och Ă„termatad energi Ă€r i princip den samma.

Energi i tiden : En undersökning kring hur mÀnniskans energianvÀndning kan anvÀndas som en förklaringsfaktor i historieundervisningen

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur begreppet energi skulle kunna anvÀndas som en förklaringsfaktor i historieundervisningen. Undersökningen bygger pÄ en textundersökning av tre av de mest anvÀnda historielÀroböckerna för kursen Historia A pÄ gymnasiet. Vi har studerat lÀroböckerna i olika nedslag, valda utifrÄn relevant miljöhistorisk forskning, för att se i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt historielÀroboksförfattare anvÀnder sig av energi som en förklaringsfaktor. UtifrÄn lÀroböckerna och forskningen har vi diskuterat hur begreppet energi skulle kunna vara en central förklaringsfaktor i den historiska förÀndringsprocessen. Undersökningens resultat visade att lÀroboksförfattare i relativt hög grad anvÀnder sig implicit av energibegreppet i sina framstÀllningar, Àven explicita exempel förekommer.

Förnybar energi i lÀroböcker : en granskning av utvalda lÀroböcker inom Fysik i grundskolans senare Är samt Naturkunskap A i gymnasiet

NÀr Energimyndigheten 2008 frÄgade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrÄgade inte namnge en enda förnybar energikÀlla. AnvÀndandet av förnybar energi Àr en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nÄ en hÄllbar utveckling i framtiden. FN framhÀver Àven vikten och behovet av att undervisa om hÄllbar utveckling och förnybar energi.Vi ville studera vilka förnybara energikÀllor som förekom i lÀroböcker för grundskolans senare Är och gymnasiet. Detta för att fÄ en uppfattning om hur lÀrare kan anvÀnda lÀroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi.Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av energikapitlet i olika lÀroböcker dÀr vi har studerat hur omrÄdet förnybar energi presenterades, bland annat utifrÄn perspektivet scientific literacy.VÄra resultat visar signifikanta skillnader mellan lÀroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare Är. Bland annat presenteras mÄnga fler energikÀllor i lÀroböckerna pÄ gymnasiet, och de presenteras Àven pÄ ett sÄdant sÀtt att de ingriper flera omrÄden av perspektivet scientific literacy.

Installation av energikombinat vid Lillesjöverket : Tekniskt beslutsunderlag Ät Uddevalla Energi för val av flistork

Med ett energikombinat vid Lillesjöverket vill Uddevalla Energi energieffektivisera samt sÀnka temperatur pÄ Äterkommande fjÀrrvÀrmevatten, för att kunna utnyttja rökgaskondensorn effektivare. Uppdraget var att utreda mÀngden tillgÀnglig energi under sommarhalvÄret och utföra en matematisk kalkyl som ska ligga till grund för val av tork. Valet stod mellan tvÄ alternativ av tork dÀr storlek pÄ vÀrmevÀxlararea och investeringskostnad skilde dem Ät. Sedan följde dimensionering av fjÀrrvÀrmeledning samt cirkulationspump frÄn fjÀrrvÀrmenÀtet till tork. Syftet var att ge Uddevalla Energi ett tekniskt beslutsunderlag för val av storlek pÄ tork samt dimensionering av energiöverföring till densamma.

Hur kan Matematisk Problemlösning Definieras?

NÀr Energimyndigheten 2008 frÄgade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrÄgade inte namnge en enda förnybar energikÀlla. AnvÀndandet av förnybar energi Àr en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nÄ en hÄllbar utveckling i framtiden. FN framhÀver Àven vikten och behovet av att undervisa om hÄllbar utveckling och förnybar energi.Vi ville studera vilka förnybara energikÀllor som förekom i lÀroböcker för grundskolans senare Är och gymnasiet. Detta för att fÄ en uppfattning om hur lÀrare kan anvÀnda lÀroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi.Vi har gjort en kvantitativ innehÄllsanalys av energikapitlet i olika lÀroböcker dÀr vi har studerat hur omrÄdet förnybar energi presenterades, bland annat utifrÄn perspektivet scientific literacy.VÄra resultat visar signifikanta skillnader mellan lÀroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare Är. Bland annat presenteras mÄnga fler energikÀllor i lÀroböckerna pÄ gymnasiet, och de presenteras Àven pÄ ett sÄdant sÀtt att de ingriper flera omrÄden av perspektivet scientific literacy.

NÀr oljan inte lÀngre finns tillgÀnglig - en studie om hur sveriges skogsÀgarföreningar pÄverkas av förÀndrad tillgÄng till energi

Energi i form av olja möjliggjorde under 1950- talet en mekanisering av skogsbruket. Accelererande klimatförÀndringar stÀller nu krav pÄ att den fossila energin som skogsmaskinerna Àr beroende av mÄste ersÀttas. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett kulturperspektiv undersöka hur Sveriges skogsÀgarföreningar kommer att pÄverkas av den förÀndrade tillgÄngen till energi. För att besvara syftet genomfördes fem djupintervjuer. Studien visar att skogsÀgarföreningarna har en kulturellt prÀglad bilda av miljön som formbar och att förÀndringen frÀmst ses som en möjlighet att framstÀlla bioenergi för att bryta den sjunkande produktiviteten.

Undersökning om möjligheten till smÄskalig vattenkraft i Björkefalls kvarn

I dagslÀget nÀr intresset för miljövÀnlig energi ökar, ses den smÄskaliga vattenkraften som ett sÀtt att minska Sveriges import av energi. I Sverige finns det tusentals nedlagda kvarnar och smÄ vattenkraftstationer som med smÄ medel skulle kunna börja leverera energi. I Björkefall i Olofströms kommun finns en privatÀgd och övergiven kvarn. Detta arbete undersöker möjligheterna till en smÄskalig vattenkraftstation i denna Ät Olofströms Kraft AB.SmÄskalig, vattenkraft, elkraft, generator, turbin .

Lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i Hudiksvalls kommun

Detta kandidatarbete Àr skrivet vÄren 2010 inom planering pÄ institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet Àr en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrÄgan av lokalproducerade livsmedel och behovet att minska anvÀndandet av fossila energibÀrare. I arbetet framkommer det att kommunens syn pÄ lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig Ät mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en sÀkerhetsfrÄga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.

Ekonomistyrning i förÀndring - Lunds Energi AB

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera en traditionell, resultatansvarsindelad ekonomistyrning, samt att sÀtta den i relation till en modernt orienterad styrning. Metod: VÄr uppsats Àr en enskild fallstudie med en kvalitativ ansats av enheten Energiprodukter inom Lunds Energi AB. Vi har genomfört ett antal intervjuer i fallföretaget. Empirin Àr analyserad med hjÀlp av relevant teori, frÀmst Lindvalls Verksamhetsstyrning, KÀllströms Uppdrag Styreffekt och Anthony & Govindarajans Management Control Systems. Slutsatser: Lunds Energi AB har flera inslag av modern verksamhetsstyrning i sin traditionella, resultatansvarsindelade ekonomistyrning.

1 NĂ€sta sida ->