Sök:

Sökresultat:

12 Uppsatser om Energipolitik - Sida 1 av 1

Splittring eller samarbete? Förutsättningar för EU:s energipolitik gentemot Ryssland

För att öka energisäkerheten och garantera en rättvis och trygg energiförsörjning för alla medlemsländer har EU försökt skapa en gemensam Energipolitik gentemot Ryssland. I empiridelen av vår kvalitativa fallstudie har vi dock kommit fram till att EU-ländernas olika relation till Ryssland försvårar för EU att hålla enad front gentemot Ryssland.Vi har valt att använda oss av teorierna neofunktionalism och intergovernmentalism för att analysera förutsättningarna för en gemensam europeisk Energipolitik gentemot Ryssland. Vi har funnit att båda dessa teorier hjälper till att förklara samarbetets utfall hittills och hur samarbetets framtida förutsättningar ser ut.Vår slutsats är att EU kan lyckas med ambitionen om en gemensam Energipolitik gentemot Ryssland om fler av medlemsstaterna, speciellt de större och mer inflytelserika, är villiga att engagera sig i frågan. Om hotet om energibrist skulle bli mer överhängande eller om Rysslands beteende i energifrågan skulle bli mer oberäkneligt ökar också chanserna för ett lyckat samarbete..

En gemensam energiförsörjning

Denna rättspolitiska uppsats behandlar de viktigaste delarna i framtagandet av en gemensam Energipolitik. Med bakgrund av en växande energianvändning, en målsättning om ökad tillväxt och konkurrenskraft, den osäkerhet som extern energitillförsel bär med sig samt vår oro för växthuseffektens globala påverkan, har energifrågan fått allt större betydelse. Europa- kommissionens grönbok från 2001 identifierar gemenskapens förutsättningar för en trygg energiförsörjning. Syftet med denna studie är att beskriva beslutsprocesser och ramar för EU:s politiska samt juridiska tillvägagångssätt för att trygga en hållbar framtida energiförsörjning i Europa. Uppsatsen behandlar även den strategiska roll som energifrågan har vilket också skildras i de olika beslutsunderlagen.

"Back to the USSR" En förklaring av Rysslands energipolitik

Ryssland är en av världens största olje- och gasproducenter. Detta tillsammans med landets bristande demokrati utgör ett hett debattämne i dagens energikonsumerande samhälle. I uppsatsen analyseras den ryska Energipolitiken ur ett nationellt såväl som internationellt perspektiv. Den politiska och ekonomiska dimensionen utreds men uppsatsen går också djupare in på olika gruppers identiteter och hur deras intressen styr politikens utformning. Resultatet pekar mot att den syn som det ryska folket och ledarna har på sig själv spelar en stor roll.

Ett förändrat klimat : Är Hallands kommuner redo?

Uppsatsen följer upp SOU utredningen, Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 och den efterföljande propositionen En sammanhållen klimat- och Energipolitik där man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförändringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger på Hallands län och arbetet där med att möta klimatförändringarna och förbereda samhället inför dessa, har man gjort något av det som utredningen och propositionen tar upp och slår fast? Uppsatsen är en kvalitativ studie som främst baseras på intervjuer men till viss del även på dokument från de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika långt i Hallands län, vissa kommuner ligger relativt långt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort något alls. En av de främsta förklaringarna till detta, är enligt denna studie, i vilken utsträckning som man hittills drabbats av olika väderrelaterade händelser..

Går Sverige mot en mer hållbar energianvändning?

Sambandet mellan samhällsutvecklingen och de växande miljöproblemen kom i slutet av 1980-talet att få en allt mer framskjuten roll på den politiska agendan i Sverige. I och med att energianvändningen står för en stor del av miljöproblemen har allt fler kommit att inse vikten av att uppnå en hållbar situation för energianvändandet. För att se hur arbetet mot en hållbar energianvändning fortskrider har International Atomic Energy Agency (IAEA) tagit fram en modell för detta. Studiens övergripande syfte har varit att analysera huruvida Sverige går mot en mer hållbar energianvändning med hjälp av IAEA:s indikatorer. Teorin i studien har baserats på grundläggande miljöekonomiska resonemang.

Kärnkraft - säkerhetsrisk eller energitillgång? : Energipolitisk opinionsbildning inför folkomröstningen 1980

Uppsatsen syftar till att analysera politiska aktörers agerande för att framställa sin hållning inför folkomröstningen om kärnraften 1980 som trovärdig och rationell. Studien undersöker historiska källor i form av informationstätt opinionsmaterial samt statliga utredningar och propositioner med anknytning till folkomröstningen. Undersökningen är baserad på den teoribildning inom teknik- och vetenskapssociologi som kallas science and technology studies ? STS. Det analytiska verktyg som källmaterialet analyseras utifrån är begreppet energisäkerhet.

Sverige i fokus? - en kritisk diskursanalys om massmedias nyhetsrapportering av den gemensamma energipolitiken i EU

In Jaunuary 1995 Sweden became part of the European Union. Consequently Sweden agreed upon beeing part of a greater integration project with influences of federalism. However, many argue that the discourse that has been been dominant in Sweden is the discourse where we focus on the national state instead of the EU. In my essay I question whether the discourse about ?nationalstatslogiken? is found in the daily press in Sweden.

Juridiska förutsättningar för odling av energiskog

Dagens energimålsättningar innebär ökad energitillförsel från förnybara energikällor vilket leder till en allt växande efterfrågan på mark. I en allt hårdnande konkurrens om markområdena tätnar intressekonflikterna i fysisk markplanläggning. Energipolitiska målsättningar fungerar även som incitament för den fysiska markplaneringen och kan därigenom få en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ändamålsenlig markplanering är utformade för att bemöta en mängd olika förutsättningar och markrättsliga konflikter. Syftet med denna uppsats är att utreda de juridiska förutsättningarna för energiskogsodling (Salix).

Vindkraft i stadsmiljö- Kvarnholmen

Mot bakgrund av regeringens mål för klimat- och Energipolitik ska Stockholm bedriva utveckling och utbyggnad av miljöprofilerade stadsdelar och ligga i frontlinjen inom området tillämpning av miljöteknik och kunnande i stadsutveckling, byggande och förvaltning till år 2030.Projektet är en oberoende förstudie om införandet av småskalig vindkraft för att öka mängden energi från hållbara energikällor för stadsdelen Kvarnholmen som 2011 är i utbyggnadsfasen.Projektets syfte är att sammanställa kunskap om befintliga tekniska lösningar, urval av passande vindkraftverk för området utifrån geografiska förutsättningar, infrastruktur, prestanda, störningspotential och kostnadsanalys. Målet är att bedöma hur stort energitillskott lokal vindkraft kan ge området.Sammanställning av kunskaper och befintliga lösningar har genomförts med information från publicerade vetenskapliga artiklar, böcker och skrifter inom området. Strategin för att enkelt och metodiskt presentera informationen är att inleda litteraturstudien brett för att mer och mer riktas in på huvudmålet, vindkraft i stadsmiljö. Innan vindkraften kan beskrivas måste vinden och dess fenomen redogöras därefter beskrivs vilka lagar och regler som styr uppförandet av vindkraftverk. Störningsmomentet är viktigt, då stadsmiljö med närliggande boende medför en känslig omgivning.Införandet av vindkraft på Kvarnholmen ger cirka 202 MWh per år i energitillskott med den uppsatta modellen.

Scenarion och potential för energieffektivisering i Uppsala kommuns bostäder fram till år 2050 : Ett arbete inom Färdplan 2050 för ett klimatpositivt Uppsala

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga potentialen för energieffektiviseringar i småhus och flerbostadshus i Uppsala kommun fram till 2050. Studien inkluderar både befintliga och framtida byggnader. Uppsala kommun arbetar tillsammans med flera olika organisationer i kommunen med att ta fram en ?Färdplan för ett klimatpositivt Uppsala år 2050? (kallad Färdplan 2050), detta med uppdrag av Naturvårdsverket. Målet med Färdplan 2050 är att ta fram en långsiktsprognos för hur Uppsala kommun kan minska utsläppen av växthusgaser med 45 % per invånare till år 2020 jämfört med år 1990.

Energieffektivisering på gott och ont - Studie av energiåtgång och materialtillverkning

I takt med att besökare och patienter ökar måste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omläggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa är bland annat trafikflöden, säkerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förändringar i den fysiska planeringen som förbättrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemområden tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett väl fungerande förslag som kan verka som en bas för idéer till nutida och framtida förändringar kring den fysiska planeringen.

Fjärrvärmens konkurrenskraft : En analys av olika uppvärmningsteknikers kostnadseffektivitet och kunders beslutsfattande

Historiskt sett har den Svenska värmemarknaden dominerats av fjärrvärmen som i princip varit det enda kostnadseffektiva alternativet där det funnits tillgängligt. På senare tid har dock spelreglerna börjat på att förändras, bland annat på grund av värmepumparnas intåg, en förändrad Energipolitik och ökade kundkrav ? vilket har lett till en mer konkurrensutsatt marknad. Denna studie syftar till att både kvantitativt och kvalitativt analysera fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningstekniker, med fokus på segmenten flerbostadshus, övriga- samt offentliga lokaler.Efter en inledande marknadsundersökning bedömdes värmepumpar i kombination med el eller fjärrvärme, samt pellets i kombination med RME, kunna vara konkurrenskraftiga med fjärrvärme. Därefter beräknades livscykelkostnaden för dessa värmesystem för en generell fastighet som en funktion av dess energibehov och utnyttjningstid, samt för ett antal typanvändare.