På Skånemejeriers ysteri i Kristianstad har en Energiinventering utförts. Detta för att lokalisera de komponenter på mejeriet som är energianvändare och få en bättre insyn i energianvändningen på mejeriet. Föreliggande inventering har sedan använts för att analysera energianvändningen och föreslå energieffektiviseringsåtgärder. Informationen i uppsatsen är införskaffad genom löpande intervjuer med personalen på Skånemejerier och deras samarbetspartners, okulärbesiktningar samt genom ett studiebesök på Arla Foods i Kalmar.Inventeringen är indelad i två områden, nämligen produktions- och stödprocesserna. Produktionsprocesserna innefattar samtliga energianvändare som direkt berör produktionen av ost medan stödprocesserna innefattar de energianvändare som berör produktionen av ost indirekt..

This examination paper is an energy-inventory of Soldathemmet at the regement in Halmstad, in colaboration with Fortifikationsverket in Halmstad. The building is first an foremost for the soldiers, where they can go for a cup of coffee or watch TV. There is also a museum and a drivers school in the building. Calculations have been done with two computerprograms; VIP+ and ISOVER Energy. The results were well matched with the statistics that were provided by Fortifikationsverket.

I dagens samhälle förbrukas mycket energi. I Kyotoprotokollet lovar industriländerna att minska sina utsläpp med drygt fem procent i genomsnitt under åren 2008-2012, jämfört med 1990 års nivå. Målet om Begränsad klimatpåverkan är ett av 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål. Kommunerna har ett ansvar att anpassa och genomföra klimatmålet på den lokala nivån. För att kunna klara av energiförsörjningen och nå målen måste landets energikonsumtion sänkas.

Syftet med examensarbetet var att finna specifika effektiviseringsåtgärder för energianvändningen vid Skanskas betongfabrik på Svartberget utanför Umeå samt att ta fram generella riktlinjer för energianvändningen på Skanskas samtliga betongfabriker med avseende på effektiviseringsåtgärder. Energianvändningen som analyserades utgjordes av energin som användes vid de processer och verksamheter som fanns på betongfabriksområdet och som användes i eller i anslutning till betongproduktionsprocessen.På betongfabriken utanför Umeå genomfördes en energikartläggning varvid två effektbalanser skapades, en för elanvändningen och en för eldningsoljeanvändningen. Resultatet av energikartläggningen vid betongfabriken utanför Umeå visade att den största delen eleffekt, 25 procent, gick till driften av betongfabrikens uppvärmningssystem och hela 72 procent av effekten från uppvärmningssystemets eldningsoljeförbränning gick förlorad som värmeförluster.Med ett nytt uppvärmningssystem och förbättrad täthet av betongfabrikens lokaler och bättre isolerade spirorör beräknades energin från eldningsoljeanvändningen kunna minska med drygt 50 procent årligen. Även elanvändningen på fabriken kan minskas om ett nytt uppvärmningssystem tas i bruk då energin från eldningsoljeanvändningen ersätter eleffekten som går till de eldrivna värmefläktarna (12 procent av total eleffekt) och värmestavarna (14 procent av total eleffekt).För Skanskas övriga betongfabriker genomfördes en Energiinventering med uppföljande telefonintervjuer för att undersöka vilka fabriker som hade högre respektive lägre energianvändning och vad skillnaderna dem emellan berodde på. Resultatet av Energiinventeringen och telefonintervjuerna som gjordes för Skanskas övriga betongfabriker visade att fabrikerna med nya fabrikslokaler och med ett uppvärmningssystem från Polarmatic hade absolut lägst energianvändning.

I ett samhälle som präglas av diskussioner kring klimatförändringar, energikris och överkonsumtion är aktörer på alla nivåer skyldiga att bidra till ett effektivare energiutnyttjande. Klart är att Sveriges energikonsumtion måste sänkas för att klimatmålen ska kunna uppnås och denna rapport ämnar undersöka hur detta kan göras på kommunal skolnivå, en instans med knappa resurser men goda effektiviseringsmöjligheter. Målet var att frambringa förslag på åtgärder och förändringar som kan bidra till att minska energiförbrukningen i svenska skolor. Objektet för fallstudien är Bergshamraskolan, en relativt stor skola belägen i Solna kommun utanför Stockholm. Skolan byggdes på 60-talet och har sedandess genomgått ett fåtal upprustningar och renoveringar, energistandarden var därför genomgående låg. Utredningen inleddes med en omfattande litteraturundersökning där tidigare forskning och liknande arbeten granskades.

Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.Direktivet kräver att byggnader skall energideklareras, alltså undersökas och dokumenteras urett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i två svenska delbetänkandensamt ett slutbetänkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan beräknas för samtligasmåhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallenergiprestandan beräknas då det inte finns några uppgifter på byggnadens energianvändning.Eftersom byggnaders energiprestanda är en central del av energideklarationerna ägnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.