Svenska Bostäder har planerat att bygga nya studentbostäder vid området Albano, norr om Kungliga Tekniska Högskolan. Dessa måste möta nybyggnationskravet satt av Stockholms Stad med högst ett Energibehov på 55 kWh per år och uppvärmdkvadratmeter (Stockholms stad, 2013a). För att kartlägga studenters behov genomfördes en enkätstudie för att identifiera fokusområden som med eventuella åtgärder hade potential till minskat Energibehov. Författarna valde att inrikta studien på varmvattenanvändning. Där valdes att undersöka duschmunstycken, tidsrelevanta åtgärder såsom timer, och tvättställ.

Hur förändras Energibehovet vid orientering av byggnader efter väderstrecken?Detta examensarbetets syfte är att ta fram ett bostadsområde på ca 10 ha innehållande 70-90 bostäder i form av tre olika småhustyper med ambitionen att vara så energisnåla som möjligt. Byggnaderna och situationsplanerna har utformats efter gjorda analyser på befintliga bostadsområden i Sverige och en omfattande energiberäkning har gjorts. Vanliga faktorer som påverkar Energibehovet har undersökts som tillexempel väderstrecksorientering, fönsterarea och byggnadsskal utöver detta har egna element skapats.Resultatet har presenteras i två olika situationsplaner, Förslag 1 och Förslag 2 som är orienterade efter två olika väderstreck, norr-söder respektive öster-väster. En energi-beräkning har gjorts som tydliggör skillnaden i Energibehov.

Hur förändras Energibehovet vid orientering av byggnader efter väderstrecken?Detta examensarbetets syfte är att ta fram ett bostadsområde på ca 10 ha innehållande 70-90 bostäder i form av tre olika småhustyper med ambitionen att vara så energisnåla som möjligt. Byggnaderna och situationsplanerna har utformats efter gjorda analyser på befintliga bostadsområden i Sverige och en omfattande energiberäkning har gjorts. Vanliga faktorer som påverkar Energibehovet har undersökts som tillexempel väderstrecksorientering, fönsterarea och byggnadsskal utöver detta har egna element skapats.Resultatet har presenteras i två olika situationsplaner, Förslag 1 och Förslag 2 som är orienterade efter två olika väderstreck, norr-söder respektive öster-väster. En energi-beräkning har gjorts som tydliggör skillnaden i Energibehov.

Bakgrund: The Female Athlete Triad är ett syndrom som kan drabba idrottare med ett för lågt energiintag i relation till en hög energiförbrukning från fysisk aktivitet. Triaden består av tre komponenter, energitillgänglighet, menstruationsfunktion samt benhälsa. Idrottare som drabbas av syndromet hamnar i riskzonen för stressfrakturer och osteoporos.Syfte: Att undersöka om en grupp kvinnliga simmare intar en adekvat mängd energi för att möta sitt Energibehov och säkerställa en adekvat energitillgänglighet. Studien syftar även till att undersöka simmarnas livsmedelsval och undersöka en eventuell förekomst av amenorré.Metod: Studien är en kvantitativ studie med tvärsnittsdesign. 16 deltagare rekryterades från två simsällskap genom ett bekvämlighetsurval, varav 12 deltagare fullföljde studien.

Det här är ett examensarbete som handlar om en fastighet som står på Norra Kungsgatan 37-43 som har både en värmepump och fjärrvärme för uppvärmning. Värmepumpen används i första hand och fjärrvärmen används som spets när värmepumpen inte räcker till. Detta är en ganska ovanlig kombination. Syftet med arbetet är att ta reda på om detta är en bra lösning och om lösningen är lönsam. För att få fram hur stort fastighetens Energibehov är så görs beräkningar utifrån fjärrvärmedata från tidigare år samt en gammal värmepump som är utbytt sedan 2011.

 diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ettbyggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt Energibehov, och antaletlågenergihus växer för varje år.I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m2år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om såkallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 år, vilket är i nivå med de rekommendationersom i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- ochEnergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studeratsmed hjälp av en modell för livscykelkostnader.Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan dehar var för sig.

SammanfattningFukt i material kan påverka Energibehovet dels genom ökad värmeledningsförmåga hos materialet och dels genom att energi krävs för att materialet ska torka ut.Genom simuleringar i WUFI av fuktinnehållet i de olika ingående materialen i Blå Jungfrun och därefter genom beräkningar enligt standarden ISO 10456:700 har detta arbete visat att fuktinnehållet i materialen i Blå Jungfrun inte leder till en ökad värmeledningsförmåga och därmed inget ökat Energibehov.Detta arbete har med hjälp av simuleringar i WUFI visat att uttorkningen av betong kräver energi men att den däremot inte har en betydande inverkan på Energibehovet under bruksskedet då den är utslagen på m2 Atemp. Simuleringarna i WUFI visar också att uttorkningstiden varierar med konstruktionstyp och att det kan ta mellan 10 och +30 år för att konstruktionen ska komma i jämvikt med omgivningen. Simuleringarna visar även att huvuddelen av torkningen sker under eldningssäsongen.Simuleringar har gjorts i TorkaS och WUFI för att se vct:s inverkan på uttorkningstid och Energibehov. TorkaS visar en tydlig förkortning av uttorkningstid då ett lägre vct används. Simuleringarna i WUFI visar däremot att ett lägre vct har en mycket liten eller ingen inverkan på Energibehovet.

SammanfattningFukt i material kan påverka Energibehovet dels genom ökad värmeledningsförmåga hos materialet och dels genom att energi krävs för att materialet ska torka ut.Genom simuleringar i WUFI av fuktinnehållet i de olika ingående materialen i Blå Jungfrun och därefter genom beräkningar enligt standarden ISO 10456:700 har detta arbete visat att fuktinnehållet i materialen i Blå Jungfrun inte leder till en ökad värmeledningsförmåga och därmed inget ökat Energibehov.Detta arbete har med hjälp av simuleringar i WUFI visat att uttorkningen av betong kräver energi men att den däremot inte har en betydande inverkan på Energibehovet under bruksskedet då den är utslagen på m2 Atemp. Simuleringarna i WUFI visar också att uttorkningstiden varierar med konstruktionstyp och att det kan ta mellan 10 och +30 år för att konstruktionen ska komma i jämvikt med omgivningen. Simuleringarna visar även att huvuddelen av torkningen sker under eldningssäsongen.Simuleringar har gjorts i TorkaS och WUFI för att se vct:s inverkan på uttorkningstid och Energibehov. TorkaS visar en tydlig förkortning av uttorkningstid då ett lägre vct används. Simuleringarna i WUFI visar däremot att ett lägre vct har en mycket liten eller ingen inverkan på Energibehovet.

 diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ettbyggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt Energibehov, och antaletlågenergihus växer för varje år.I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m2år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om såkallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 år, vilket är i nivå med de rekommendationersom i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- ochEnergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studeratsmed hjälp av en modell för livscykelkostnader.Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan dehar var för sig.

SammanfattningÖstersunds räddningstjänst är i behov av en byggnad där brandmän ochbrandkvinnor kan byta om efter övningar. Energipriser väntas stiga och medny teknik och kunskap går det att bygga energisnålare hus. Rapportenundersöker därför om det skulle vara ekonomiskt lönsamt för Östersundsräddningstjänst att konstruera byggnaden i passivhusutförande medhänseende på kostnad under en 20 års period. Ett byggnadsförslag frånMoelven har därför ställts mot en omarbetad modell med ett passivhus-anpassat klimatskal. Endast väggar, vindsbjälklag, bjälklag(grundkonstruktion), fönster och dörrar har bytts ut.

Syftet med studien är att öka kunskapen om energieffektivisering av en befintlig villa från 1960-talet. Syftet är även att belysa några möjliga åtgärder som minskar energianvändningen samt undersöka om dessa åtgärder är ekonomiskt försvarbara. För att besvara forskningsfrågorna har litteraturstudier genomförts och information om villan har hämtats från ritningar och teknisk beskrivning. Handberäkningar har genomförts för att beräkna U-värde, transmissionsförluster, ventilationsförluster och byggnadens Energibehov. Andra faktorer som påverkar byggnadens Energibehov såsom köldbryggor, gratisvärmetillskott och gränstemperatur har hämtats från tabeller och schabloner.

Solen är en enorm energikälla med stor potential att, på ett miljömässigt hållbart sätt, kunna bidra med energi till bland annat uppvärmning av lokaler och bostäder. För att kunna förse byggnader med energi från solen krävs att tillgången på energi flyttas över tid till då behovet uppstår. Med hjälp av ett säsongslager kan solenergi från sommaren lagras och användas på vintern då behovet av energi är som störst.Dagens befintliga anläggningar finns huvudsakligen i Europa och då främst i Tyskland. Dessa anläggningar är dimensionerade för Energibehov större än 500 MWh och täcker ungefär 40-50 % av detta Energibehov som består av energi till uppvärmning och tappvarmvatten.  Hur stor del av Energibehovet som täcks, det vill säga täckningsgraden, beror bland annat på förlusterna från lagret som i sin tur är kopplade till lagrets mantelarea. Ju större ett lager är desto mindre blir förlusterna då förhållandet mellan mantelarea och lagervolym minskar.

I Sverige finns ungefär 690 000 fritidshus. Dessa tillfälliga bostäder förbrukar tillsammans en stor mängd energi, 2,6 TWh. Om dessutom ägare av dessa fritidshus har önskan att förändra dessa tillfälliga bostäder till permanent beboliga byggnader, vad kan då göras? Denna studie utreder vad som lämpligen bör göras med avseende på ett hus klimatskärm för att i sin tur erhålla en konstruktion med lägre Energibehov. Byggnadstypen som i studien utreds är en sommarstuga med anor från 1920-talet.

Med ett växande Energibehov och större efterfrågan på grön kraft blir sökandet efter hållbar energi av allt större intresse i det moderna samhället. Solkraft är en av alla lösningar. Även om solkraft som huvudenergikälla inte är en praktisk lösning i Sverige, eftersom Sveriges Energibehov är som störst under vintern, kan solkraft på liten nivå användas som komplement. I denna rapport tas därför en teoretisk modell fram för småskalig solenergiproduktion.I förstudien har både termiska och fotogalvaniska detektorer undersökts och de reflektorformer som har studerats är paraboliska halvrör och paraboliska diskar.För att få en uppfattning om hur effektiv solfångaren är har överslagsberäkningar genomförts.Modellen som projektet har resulterat i är en hybrid solfångare av typ paraboliskt halvrör. Detektorn är ett vakuumisolerat u-rör i koppar.

Världen står idag inför ett antal stora utmaningar varav en viktig handlar om att ersätta fossila bränslenmed förnybara alternativ. FN rapporterar om dystra konsekvenser för vårt klimat främst orsakat av människans utsläpp av växthusgaser. Tillvaratagandet av solenergi anses vara en viktig resurs i omställningen mot ett mer klimatneutralt energisystem. Användningen av solel har under de senaste åren ökat kraftigt i Sverige samtidigt som tekniken utvecklats och priserna sjunkit. Användningen av solvärme har däremot inte ökat i lika stor omfattning de senaste åren (färre antal installerade solfångare år 2012 jämfört med år 2011) trots att Sverige har ett stort uppvärmningsbehov och ett stort antal soltimmar.Detta examensarbete har i huvudsak syftat till att undersöka och jämföra olika solbaserade uppvärmningssystem ur energi, ekonomi och miljöperspektiv.