SAMMANFATTNINGSyfte Att studera om det förelåg skillnader i hunger, sug, motivation, koncentration samt törst beroende på andelen protein i kosten vid negativ Energibalans. Metod Som en del av en större interventionsstudie användes enkäter i form av självskattningskalor för att studera de olika faktorerna (hunger, sug, motivation, koncentration och törst) vid normalt respektive lågt proteinintag vid negativ Energibalans. Den större studien innefattade bl a moment så som fysiska arbetsprov, biokemiska tester, direkt ?och indirekt respiratorisk kalorimetri. Resultat Studien visar att ett proteinintag på 2,5 gram per kilo kroppsvikt varken ger minskad hunger eller minskat sug jämfört med vid ett proteinintag på 1.0 gram per kilo kroppsvikt.

Syftet med denna uppsatts är att utreda energianvändningen i fastigheten Sörby Urfjäll 37:3 och samman ställa en Energibalans.Mätningar gjordes på elanvändning, av temperaturer i ventilationskanaler och temperatur loggning gjordes i fastigheten. Under platsbesöken undersöktes användningen av maskiner, antalet människor som vistas i de olika delarna av fastigheten samt att maskiner, kylskåp, datorer och lampor räknades och eleffekten på dessa registrerades.Utifrån mätningar, statistik och observationer beräknades temperaturverkningsgrader ut på ventilationssystemen, värmetillskott och värmeförluster beräknades. Med utgångspunkt i beräkningar och statistik sammanställdes en Energibalans.Åtgärder har utifrån de resultat som uppkom under arbetets gång för att effektivisera fastighetens energianvändning tagits fram. Åtgärdernas kostnader och hur invecklade de är varierar från att täta springor och rengöra fönster till att byta ut stora ventilationssystem..

Syftet med denna uppsatts är att utreda energianvändningen i fastigheten Sörby Urfjäll 37:3 och samman ställa en Energibalans.Mätningar gjordes på elanvändning, av temperaturer i ventilationskanaler och temperatur loggning gjordes i fastigheten. Under platsbesöken undersöktes användningen av maskiner, antalet människor som vistas i de olika delarna av fastigheten samt att maskiner, kylskåp, datorer och lampor räknades och eleffekten på dessa registrerades.Utifrån mätningar, statistik och observationer beräknades temperaturverkningsgrader ut på ventilationssystemen, värmetillskott och värmeförluster beräknades. Med utgångspunkt i beräkningar och statistik sammanställdes en Energibalans.Åtgärder har utifrån de resultat som uppkom under arbetets gång för att effektivisera fastighetens energianvändning tagits fram. Åtgärdernas kostnader och hur invecklade de är varierar från att täta springor och rengöra fönster till att byta ut stora ventilationssystem..

Negativ Energibalans och fysisk aktivitet resulterar ba?da i ett skifte i energianva?ndningen i kroppen. Vid nega- tiv Energibalans delas detta skifte in i tre faser da?r den fo?rsta fasen karakta?riseras av en o?kad glukoneogenes, lipolys och ketogenes; den andra fasen av en acceleration av dessa processer; och den tredje fasen av en ha?m- ning av glukoneogenesen. Vid fysisk aktivitet pa?verkas energiomsa?ttningen av intensiteten och varaktigheten pa? den fysiska aktiviteten, da?r en ho?g intensitet gynnar glykogennedbrytningen och en la?gre intensitet o?kar anva?ndningen av fett som energika?lla.

Elitsatsande friidrottande ungdomar har en hög energiförbrukning på grund av den kroppsliga tillväxten och den stora träningsmängden. Idrottares kost bör vara energirik för att nå Energibalans och väl sammansatt för att tillgodose kroppens näringsmässiga behov.Ungdomar med ett otillräckligt intag av energi i kombination med en hög aktivitetsnivå kan skapa en negativ Energibalans. En negativ Energibalans i ungdomsåren kan bl.a. leda till låg bentäthet, störd menscykel, försämrad återhämtning, ökad risk för skador och näringsbrister.Under ungdomsåren sker stora förändringar i livet. Självständigheten ökar och inflytandet från föräldrar minskar.

Syfte och frågställningarSyftet med studien har varit att undersöka hälsa med fokus på kostvanor, fysisk aktivitet och Body Mass Index (BMI) hos personer med utvecklingsstörning i en gruppbostad. Vidare syftar studien till att beskriva hur personalen arbetar med nämnda faktorer. Syftet har lett fram till följande frågeställningar:1. Hur förhåller det sig för två personer i gruppbostaden med följande faktorer: energiförbrukning, energiintag, Energibalans och kost enligt Svenska näringsrekommendationer?2.

Det Svenska miljömålet om återföring av växtnäring till produktiv mark, har gjort att ett initiativ till certifieringsregler för återföring av avloppsslam tagits fram. Som en viktig del i dessa certifieringsregler krävs det att slammet måste vara hygieniserat. På centrala reningsverket i Kristianstad vill man använda sig av termofil rötning som hygieniseringsmetod. Termofil rötning innebär en höjning av temperaturen i rötkamrarna med ca 19 °C.Denna rapport syftar till att göra en jämförelse av energiutbyte och ekonomi vid olika driftsbetingelser för rötkammaranläggningen.I rapporten ingår Energibalans som inkluderar uppvärmning av slammet, värmeförluster från rötkammarens väggar, samt energiinnehållet i den producerade rötgasen. En jämförelse görs mellan alternativen mesofil och termofil rötning, samt mellan nuvarande uppvärmning och tilläggsisolering av rötkamrarna.

SAMMANFATTNINGSyfte Att studera om det förelåg skillnader i hunger, sug, motivation, koncentration samt törst beroende på andelen protein i kosten vid negativ Energibalans. Metod Som en del av en större interventionsstudie användes enkäter i form av självskattningskalor för att studera de olika faktorerna (hunger, sug, motivation, koncentration och törst) vid normalt respektive lågt proteinintag vid negativ Energibalans. Den större studien innefattade bl a moment så som fysiska arbetsprov, biokemiska tester, direkt ?och indirekt respiratorisk kalorimetri. Resultat Studien visar att ett proteinintag på 2,5 gram per kilo kroppsvikt varken ger minskad hunger eller minskat sug jämfört med vid ett proteinintag på 1.0 gram per kilo kroppsvikt.

Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmätning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA ? Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att få kännedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartläggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att fastställa dess Energibalans. Målet är att resultaten från klimatmätningen och datorsimuleringarna ska kunna användas som underlag vid utarbetande av åtgärdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka.

Ett passivhus är byggt av stomentreprenör företaget Strängbetong i Vara med ventilation och uppvärmning i samma system som kallas för Termodeck. Uppvärmningen sker genom att tilluft från ett FTX-aggregat förs igenom håldäcksbjälklag som värmer upp bjälklaget. Med det erhålls ett ?värmegolv och värmetak?. För ett sådant system behövs en byggnad med tung betongstomme.Energibalans beräkning har gjorts med IDA program och schablon värden från olika kravspecifikationer som visar simulerade värden.

Energifrågor och energieffektivisering blir alltmer uppmärksammat i dagens samhälle. Kostnadssituationen för energi är idag helt annorlunda mot vad den var för 30 år sen, priset är numera mycket högre. Speciellt påverkar detta gamla sjukhus där det är installationstätt och det finns aktivitet som pågår i stort sett dygnet runt. Här finns det helt klart en hel del pengar att spara in, frågan är bara var och hur? Detta examensarbete innehåller en energikartläggning av kirurgibyggnaden på Universitetssjukhuset i Malmö, i rapporten ofta benämnd som byggnad 33, samt även en fördjupning kring området ventilation avsedd för operationssalar. Rapporten redovisar inledningsvis en Energibalans av byggnaden som har åstadkommits med hjälp av simuleringsprogram, uppmätta värden och beräkningar.

Leverförfettning är ett metaboliskt tillstånd som är starkt förknippat med den negativa Energibalans som kon befinner sig i vid tiden omkring kalvning. Leverförfettning kan i svåra fall påverka leverns funktioner negativt, öka risken för sjukdomar, minska mjölkproduktionen samt orsaka reproduktionsstörningar. Vid negativ Energibalans mobiliseras fettsyror från kons fettvävnad för att täcka upp obalansen mellan energintag och energiförbrukning. Fettsyrorna transporteras till levern där de oxideras. Om leverns kapacitet för oxidation av fettsyror överskrids förestras fettsyrorna och triglycerider återbildas som sedan kan transporteras ut från levern som very low density-lipoproteins (VLDL).

Leverförfettning är ett metaboliskt tillstånd som är starkt förknippat med den negativa Energibalans som kon befinner sig i vid tiden omkring kalvning. Leverförfettning kan i svåra fall påverka leverns funktioner negativt, öka risken för sjukdomar, minska mjölkproduktionen samt orsaka reproduktionsstörningar. Vid negativ Energibalans mobiliseras fettsyror från kons fettvävnad för att täcka upp obalansen mellan energinta g och energiförbrukning. Fettsyrorna transporteras till levern där de oxideras. Om leverns kapacitet för oxidation av fettsyror överskrids förestras fettsyrorna och triglycerider återbildas som sedan kan transporteras ut från levern som very low density-lipoproteins (VLDL).

Kaffe är den näst största handelsvaran som finns och dricks i hela världen. I Sverige dricks det väldigt mycket kaffe per person och det är även ett land där medvetenheten när det gäller hållbarhet växer väldigt mycket. Då människors medvetenhet har ökat har även krav ställts på tillverkarna. Användande av certifieringar är en enkel metod som används för att konsumenten ska kunna lita på att kaffet har producerats på ett hållbart sätt. För att man ska kunna använda sig av en certifiering måste en rad krav uppfyllas.

Den studerade hypotetiska gården ligger i Uppland och producerar mjölk med en besättning på 240 kor och lika många djur av alla åldrar i rekryteringsbas. Grovfoder och spannmål odlas delvis på gården och delvis på mark som erhålls av grannar mot ersättning. Att tilldela korrekta värden på ersättningen är avgörande för ekonomiska beräkningar.Att använda en foderstat bestående av mer grovfoder av högre kvalité ger ett behov av ca 220 ha åkermark utöver gårdens egna ca 240 ha. Beaktas dessutom lämplig växtföljd behovs 760ha men ca 300 av dessa ha kommer inte att direkt användas för att odla biomassa till det här systemet varvid skörden på de 300 ha kan säljas. Den ökade grovfodergivan ger ett stort överskott på biprodukter såsom ensilage, gödsel och halm, närmare bestämt ca 8 ton TS per dag.