Den här uppsatsen tar upp möjligheterna att få Elgitarr och stråkorkester att samklinga trots deras skilda klangfärger och speltekniker. Som grund att applicera min forskning på har jag skrivit manus och spelat in en ljudnovell. Till den har jag sedan komponerat bakgrundsmusik bestående av stråkorkester och Elgitarr. För att möjliggöra inspelning och bearbetning av musiken har jag använt ett sequenserprogram som heter Cubase. I processbeskrivningen går jag igenom sex olika exempel från ljudnovellens musik och redogör för hur jag provat olika spelsätt och redskap.

I detta arbete studeras metoder att lära ut jazzimprovisation på Elgitarr. I bakgrunden behandlas utifrån litteratur och tidigare forskning, ämnet improvisation samt jazzimprovisation och metoder att lära ut detta på Elgitarr. I resultatdelen redovisas och jämförs vad fyra Elgitarrlärare vid kulturskola och gymnasium tänker kring ämnet jazzimprovisation, samt metoder för att lära ut det. De berättar utifrån sin erfarenhet som Elgitarrlärare om vilka svårigheter som finns vid jazzimprovisationsundervisning på Elgitarr. De talar också om metoder de inte använder i dagsläget, men kan tänka sig använda.

Denna uppsats försöker ge en djupare förståelse för vad som påverkar och avgör unga tjejers förhållningssätt till den akustiska gitarren, resp. Elgitarren. De frågeställningar som ställs är vilka skillnader unga tjejer ser mellan den akustiska- resp. elektrifierade gitarren och vilka faktorer som ligger bakom att så få tjejer spelar Elgitarr på den skola som studerats. Uppsatsen bygger dels på tidigare forskning som talar om hur teknologi kulturellt sett betonats som något manligt, hur det ?naturliga? är det kvinnliga, samt de svårigheter som kvinnliga gitarrister kan stöta på i sitt musicerande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och används på olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan Elgitarr- och trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare på olika kulturskolor i Sverige, två Elgitarr- och två trumpetpedagoger i olika åldrar. Resultatet visar att det är större skillnader i metodikval mellan de yngre och de äldre lärarna än mellan Elgitarr- och trumpetlärarna. Samtliga lärare menar att gehöret är det viktigaste elementet i samspel medan noter anses särskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikområdet. Undersökningen visar att de båda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling på varsitt sätt och därför kan de fungera som komplementära metoder i instrumentalundervisningen..

As I recently started to record in a studio, I almost immediately came to the conclusion that getting the right sound is not easy. I became curious about my recording procedure. What did I do wrong? How to place the microphone? Use of equipment? How is it possible to modify the sound afterwards? Are there any special methods that are commonly used among producers and/or guitarists? My thoughts ended up in a question ? What do producers and guitarists think of the guitar sound during a recording session in relation to the final production? In my research I interviewed two producers and two guitarists about guitar recordings. The results show that the quality of the guitar sound is in relation to production and style of music.

Arbetet handlar om hur upphovsmannen komponerade och arrangerade musik till en gradvisväxande ensemble till sin popmusikal. Kompositören har reflekterat över vilka uppgifter varjemusiker tilldelades i olika sångnummer inom den instrumentala ensemblen. Precis somskådespelare har olika roller inom en pjäs har musiker olika roller inom en låt.Ett mål med musikalen var ett skapa en udda och unik ensemble då musikerna även medverkade ihandlingen. Upphovsmannen valde tio olika instrument samt bestämde turordning för dem. I detförsta sångnumret medverkar endast piano, i det tionde och sista består ensemblen av piano, elbas,trummor, trumpet, cello, Elgitarr, cembalo, trombon, klarinett och flöjt.

Under mina åtta år som Elgitarrist har jag alltid i ensemblesammanhang spelat tillsammans med ytterligare minst ett ackordinstrument. Det har resulterat i att jag alltid anpassat mitt spel till vad de övriga ackordinstrumenten har spelat, för att skapa ett luftigt och bra arrangemang. Att spela i en mindre ensemble bestående av trummor, bas och Elgitarr innebär en ny utmaning för mig som Elgitarrist. Genom att välja ut fyra låtar och arbeta med dem utifrån tre specifika frågeställningar har jag i detta arbete undersökt mitt Elgitarrspelande i denna mindre sättning. På grund av omständigheter som uppstod under arbetets gång, tillkom även en femte låt.

Vårt examensarbete handlar om hur man går till väga för att arrangera och göra en liveshow med tv-spelsmusik i hårdrocksstil. Med detta menas att vi arrangerade om och bearbetade tv- spelsmusiken för att passa sättningen i bandet som var keyboard, Elgitarr, elbas och trummor. Konserten marknadsfördes och ett koncept har skapats kring bandet. Forskning kring rättigheter till tv-spelsmusik har gjorts för att få klarhet inom ämnet. Vårt mål under projektet har varit att utveckla oss själva inom arrangering, utveckla en liveshow och kunna ta ett steg på vägen för kunna lösa rättighetsfrågan angående tv-spelsmusik. Konserten genomfördes med ett mycket bra resultat där publiken verkade vara nöjda.Vårt examensarbete handlar om hur man går till väga för att arrangera och göra en liveshow med tv-spelsmusik i hårdrocksstil.

This C-essay focuses its research on the taste of guitarplaying and non-guitarplaying soundengineers, in using single or dual microphone setups when recording electric guitar. It will be shown if there is a significant difference in taste when using one or two microphones between the two testsubject groups. Two classical microphone setups have been used for the test of this essay, which includes a blind listening test. The information in this test will benefit both guitarplaying and non-guitarplaying engineers by getting greater knowledge regarding what kind of microphone setups to use for different occations. The findings in this essay show in general, that guitarplaying and non-guitarplaying engineers between the ages of 19 - 26 don?t have a specific taste between single or dual microphone setups when subjected to the blind listening test..

Jag har alltid uppskattat och sett upp till Elgitarrister som kan spela slide men har av någon anledning aldrig själv utforskat spelsättet särskilt grundligt. I denna studie har jag därför valt att utforskat slidegitarrens musikaliska möjligheter på ett djupare plan.Målet har varit att lära mig mer om vad slidens involverande i Elgitarrspelet möjliggör och hur slidegitarren kan användas i olika sammanhang. För att undersöka detta har jag fritt utforskat slidens möjligheter och sedan skapat tre låtar för att där använda mig av mina upptäckter.Jag har upptäckt hur sliden kan användas som specialeffekt, vilka likheter det finns mellan sång och slide och hur detta samband går att utnyttja, hur öppna stämningar av gitarren påverkar slidespelet samt hur sliden kan involveras i det vanliga gitarrspelet..

Elgitarrskolan är ett försök att skapa en webbsida med inslag av interaktivitet. Sidan är tänkt att fungera som en lärande miljö där besökaren ska lära sig att spela Elgitarr, eller att vidareutveckla ditt spelande. Förutom själva spelandet ska sidan också ge gästen information om Elgitarren och kringutrustning, med en del tekniska specifikationer, historik m.m. Elgitarrskolan är ett försök att sprida specifik kunskap genom att integrera flera olika medier till en fungerande enhet. Med hjälp av text, grafik, animationer, ljud, video och interaktiva element har jag försökt att göra informationen så lättillgänglig som möjligt och samtidigt intressant.

Elgitarrskolan är ett försök att skapa en webbsida med inslag av interaktivitet. Sidan är tänkt att fungera som en lärande miljö där besökaren ska lära sig att spela Elgitarr, eller att vidareutveckla ditt spelande. Förutom själva spelandet ska sidan också ge gästen information om Elgitarren och kringutrustning, med en del tekniska specifikationer, historik m.m. Elgitarrskolan är ett försök att sprida specifik kunskap genom att integrera flera olika medier till en fungerande enhet. Med hjälp av text, grafik, animationer, ljud, video och interaktiva element har jag försökt att göra informationen så lättillgänglig som möjligt och samtidigt intressant.

Studiens syfte är att se ifall det är möjligt att under en kortare tid bli en bättre a-vistaläsare. För att underso?ka detta har jag under en åttaveckorsperiod övat a-vista 15 minuter per dag, med hjälp av en bok just för a-vistaläsning. Ett urval av dessa övningstillfällen har jag videofilmat. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina upplevelser av min egen process.

SyfteSyftet med den här uppsatsen var att undersöka om elever på gymnasieskolans Estetiska program inriktning musik upplevde jämställdhet i ensembleundervisningen. Eleverna på fyra olika skolor inom Skaraborg, årskurs två, har fått svara på en enkät där frågorna utgick ifrån syftet samt våra frågeställningar, vilka var: Bemöts tjejer och killar på samma sätt? Upplever eleverna att vissa instrument är förknippade med killar respektive tjejer? Hur speglas de ?traditionella könsrollerna? i musikundervisningen?MetodVi gjorde en kvantiativ studie och samlade in ett stort antal fakta genom en enkätundersökning med hög standardisering som byggde på påståenden med några öppna frågor, fasta svarsalternativ samt kommentarsfält där eleven kunde yttra sig ytterligare. Vi hade även en öppen fråga om förebilder och varför man valt just det instrumentet man valt. Avslutningsvis fick även eleven redogöra för om han/hon tyckte att olika instrument hade en manlig/kvinnlig eller könsneutral ställning.

Mitt arbete berör ämnet ergonomi och kroppsuppfattning hos gitarrister. Jag har genomfört en kvantitativ enkätundersökning där syftet är att undersöka hur aktivt övande Elgitarrister respektive klassiska gitarrister beskriver sin fysiska hälsa gällande ergonomiska besvär. Enkäten skickades ut till de studenter på Sveriges sex musikhögskolor som har Elgitarr eller klassisk gitarr som huvudinstrument och som läser ett musikerprogram eller motsvarande och till gitarrstudenter på tre folkhögskolor. Jag var intresserad av att se hur pass vanligt det är med skador och besvär hos gitarrister samt att se eventuella skillnader mellan klassisk- och Elgitarreftersom mina tidigare erfarenheter säger mig att ämnet ergonomi är mer vanligt förekommande i klassisk gitarrundervisning än i Elgitarrundervisning. Resultaten av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd av sitt gitarrspel.