Under mina första år som obehörig lärare har jag arbetat med en elev med lindrig utvecklingsstörning. Eleven har genom sin lindriga utvecklingsstörning svårt att ta emot längre instruktioner, hamnar Eleven i nya situationer blir Eleven stressad och eftersom Eleven genomför sina uppgifter med stor noggrannhet hamnar Eleven efter med skolarbetet. Syftet med studien var att se hur en elev som har lindrig utvecklingsstörning utvecklas genom att träna med ett arbetsminnesträningsprogram som heter Robomemo och hur resultaten kan sättas i ett integreringsperspektiv. Resultatet visade att Eleven hade en stor utveckling både om jämförelsen sker utifrån medelindexutvecklingen samt utifrån sitt eget startindex. Slutsatserna som kunde dras utifrån studiens resultat var kopplingen mellan arbetsminnet och möjligheten till inlärning är tydlig och att arbetsminnesträning kan ha en mycket positiv påverkan på elever med lindrig utvecklingsstörning som är integrerade.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna upplever att lässvaga elever påverkas av sina lässvårigheter inom matematiken samt hur lärarna hanterar de problem som uppstår för att hjälpa Eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar att svag läsförmåga påverkar Eleven inom matematiken men också inom andra ämnen. Inom matematiken påverkas Eleven särskilt vid lästal samt vid problemlösning om Eleven lämnas ensam med en text som den inte klarar av att läsa eller tyda. För att stödja Eleven kan läraren eller någon annan läsa texten eller så arbetar eleverna i grupp där samarbetet mot resultatet är viktigast, inte att kunna läsa texten.

Syftet med vårt examensarbete var att belysa lärares uppfattning om det faktum att det är Eleven som ska stå i centrum i dagens skola och hur de säger sig arbeta med detta. I litteraturdelen belyser vi relevanta delar från styrdokumenten och olika teorier om hur man kan sätta individens lärande i centrum, samt vilka faktorer som kan tänkas påverka eleverna när de lär. I vårt arbete använde vi också Skolverkets undersökningar som beskriver hur dagens skola arbetar med detta. Vår empiriska del består av åtta kvalitativa intervjuer med verksamma grundskollärare. Vår resultat visar att alla tycker att det är bra att Eleven ska stå i centrum, det är nästintill en självklarhet.

Vårt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger på en särskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sätt att förstå, tänka och uppfatta omvärlden. Det kom fram att det är viktigt att pedagogerna runt Eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet så utveckling kan ske. Det är viktigt med rutiner och struktur, det ger Eleven förförståelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lärandet.

Undersökningen syftar till att visa andraspråksElevens språkliga kunskaper på modersmålet och på svenska språket. Arabisktalande Eleven skriver två texter. Den första är på modersmålet och den andra är översatts till svenskan. Performansanalys är ett bedömningsverktyg som beskriver vad Eleven kan och som inte räknar Elevens fel. Performansanalys är den metoden som används för att analysera Elevens texter och sedan bedöma Elevens språkliga kunskaper.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förståelse för ämnet matematik genom att de får samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi två utvalda elever med hjälp av ett observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes på dessa två elever. Vi fann att den ena Eleven inte utvecklade sin förståelse enligt vår mening, på grund av att det knappt fördes någon dialog i den aktuella gruppen.

SammanfattningNågra elevers upplevelser av sitt inflytande vid utarbetande av åtgärdsprogramI grundskoleförordningen och gymnasieförordningen står att Eleven och dennes vårdnadshavare (tills Eleven fyllt 18 år) tillsammans med skolans personal bör samverka vid utarbetande av åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogram är obligatoriskt för alla i behov av särskilt stöd från skolår 1 till gymnasiet. Arbetet med åtgärdsprogrammet bör vara en process i vilken Eleven själv ges en aktiv roll vid analysen vid skolsvårigheterna samt vid utformningen och genomförandet av programmet. Hur utarbetandet av åtgärdsprogram går till är ett relativt outforskat område.Syftet med denna studie är att belysa några elevers upplevelser av sitt inflytande vid utarbetande av åtgärdsprogram. Vi har med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden intervjuat sex elever i skolår 5-9, som är i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån forskning undersöka vilka faktorer som är centrala vid bedömning av problemlösning i matematiken och koppla detta till kursplaner och betygskriterier.Utifrån tidigare forskning, rapporter och utvärderingar, kursplaner och betygskriterier från Skolverket beskrivs problemlösning, bedömning, kunskap och lärteorier med huvudfokus på bedömning av elevers problemlösningsförmåga.Analysen har visat att det finns vissa frågor som läraren bör tänka på vid bedömning av Elevens problemlösningsförmåga; vilka förmågor som ska testas och hur detta ska göras, Elevens medvetenhet om vad som ska bedömas, på vilket sätt Eleven har förstått uppgiften, Elevens möjlighet att lösa problemet, hur Eleven har försökt lösa problemet, vilka kunskaper Eleven har använt sig av, vilka slutsatser Eleven kommit fram till, vilken tillförlitlighet bedömningen har samt vilka kriterier Eleven har uppfyllt..

Syftet med mitt arbete är att belysa vilka metoder som finns för att Eleven ska lära sig multiplikationstabellen, och vikten av utantill kunnande av multiplikationstabellen för Eleven. Arbetet tar upp viktiga faktorer som påverkar kunnandet av multiplikationstabellen t.ex. miniräknaren och forskning om minnet. För att kunna uppfylla mitt syfte intervjuade jag tre erfarna pedagoger som uttalar sig om detta. Jag studerade vad pedagogerna anser om utantill kunnande av multiplikationstabellen, vilka metoder de använder för att lära ut tabellerna och vad de anser om miniräknaren som hjälpmedel.

Syftet med följande studie är att undersöka betydelsen av estetiska läroprocesser i svenskundervisning. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur och varför lärare valt att arbeta med estetiska läroprocesser i svenskundervisningen på gymnasiet, samt vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser i sitt arbete. I undersökningen kommer jag fram till fyra övergripande områden inom vilka störst potential för arbetat med de estetiska läroprocesserna i svenskundervisning återfinns. Det första området rör att fånga Eleven medan de övriga tre är mer elevrelaterade. 1.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gitarrlärare på gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever. För att ta reda på detta genomförde jag en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuade sex gitarrlärare som tillsammans var verksamma inom tre olika gymnasier, två i Norrland och ett i Västerbotten. Resultatet visade att de intervjuade lärarnas egen syn på motivation var att den grundade sig i deras egen vilja, drivkraft och lust. När det gäller att arbeta för motivation hade lärarna lite olika tankegångar, flertalet menade att det är viktigt att Eleven får en förståelse för vad de håller på med på lektionen och varför. Andra hävdade att Elevens motivation var direkt kopplad till vilken musikgenre Eleven fick spela.

Jag har utgått från en fallstudie. Arbetets syfte har varit att få kunskap om orsaker till det beteende som Eleven i fallbeskrivningen uppvisar, samt hur man hanterar och bemöter problemet i en undervisningssituation. Svaren på frågeställningarna har sökts i litteratur av bl.a. Karin Taube och John Holt, och i intervjuer med prakticerande lärare. Resultatet visar att beteendet antagligen kommer sig av att Eleven är rädd för att misslyckas och gör sitt bästa för att behålla den självkänsla han fortfarande har kvar.

Detta är en fallstudie som handlar om arbetet med en sångelev som påstod sig inte kunna sjunga. Eleven hade byggt upp stora mentala hinder kring sin sångförmåga, och studien tar upp dessa hinder samt de processer som utlöstes vid försöken att komma runt dem.Syftet med studien är att undersöka tankegångarna kring undervisningen av Eleven samt de övningar som användes. Studien belyser också de processer Eleven och läraren gick igenom samt diskuterar deras betydelse och innebörd.Studien bygger på lärarens anteckningar från 30 lektionstillfällen, utspridda på ca två år, samt lärarens och Elevens reflektioner efteråt.Resultatet visar några av de processer som bildades under arbetets gång, samt att Eleven kunde klara av mer än hon trott var möjligt genom att utveckla rätt inställning och ha tillgång till bra verktyg..

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på vad läsförståelse innebär enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i skolan. Min avsikt har också varit att ta reda på hur pedagogen utmanar den enskilda Eleven i sin förståelseprocess. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs tre till årskurs sju. Jag har valt att använda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet från samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie är att för de intervjuade pedagogerna så innebär elevers läsförståelse att Eleven skall kunna läsa mellan raderna och det är viktigt att utveckla ett stort ordförråd.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om Eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs.