Intervjuer med elever i tioårsåldern på en kommunal skola och en friskola i Skåne om vad de vet om Elevdemokrati samt vad de vill vara med och påverka i skolan..

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av Elevdemokrati och hur de tror att närvaron av Elevdemokrati kan ha påverkat relationen mellan lärare och elev och hur det kan ha påverkat eleverna som framtida vuxna. Metoden som användes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i åldrarna 15-19. De starkaste vanliga upplevelserna av Elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen på allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att få veta att man kan påverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhållandet mellan lärare och elev blev bättre med Elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kände sig trygga och tagna på allvar. De tror också att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och självförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansåg de att en tidig upplevelse av Elevdemokrati kunde få dem att bli mer engagerade i samhällsfrågor senare i livet.

Vi har undersökt hur väl arbetet med Elevdemokrati och elevinflytande utförs på en skola i Västerbotten, i form av hur klassråd och elevråd fungerar på den berörda skolan. Detta har vi gjort genom enkäter och intervjuer, enkäterna genomförde vi i förskoleklass, år 3 och år 5, intervjuerna har vi gjort med två pedagoger och en rektor. En slutsats som vi har kunnat göra efter vår studie är att trots att det finns klara direktiv om skolans uppdrag i läroplanen och i grundskoleförordningen gällande Elevdemokrati, fungerar det inte fullt ut på skolan. Rektorn och pedagogerna är väl medvetna om sina brister och hur det borde vara. En anna slutsats är att de elever som ingått i vår studie har bristfälliga kunskaper och ibland inga alls när det gäller begrepp som Elevdemokrati, klassråd och elevinflytande.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur Elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever på en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. Problemställningen lyder ?hur uppfattar eleverna på Artistskolan Elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken??. Undersökningen består av en fallstudie där kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati. Eleverna menar att skolans Elevdemokrati i stort sett fungerar väl, men att skolans informationshantering kan förbättras, både för att eleverna ska vara informerade om vad som pågår och för att få fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ.

Syftet med följande arbete är att undersöka om och i vilken grad eleverna upplever demokrati på en gymnasieskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Elevdemokrati. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se om eleverna upplever elevinflytande på sin skola. Av 754 tillfrågade elever är det 241 (32 %) som har svarat på en webbaserad respondentenkät. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att de elever som svarat upplever demokrati i olika grad för olika frågor.

Denna studie riktar sig till den Elevdemokrati som enligt skollagen och läroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet är ta reda på hur pedagogerna arbetar med Elevdemokrati på en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gällande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sämre än vad läroplaner och skollag förespråkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfällen fått utmärkelsen Bäst i test ? Elevdemokrati och elevinflytande i skola.

Syftet med studien är att beskriva och analysera elevers och lärares uppfattningar om Elevdemokrati i undervisningen. Frågeställningarna som vi utgår ifrån är följande:? Hur uppfattar elever Elevdemokrati?? Hur arbetar lärare för att utföra uppdraget att ?undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer??? Hur påverkar ett demokratiskt arbetssätt undervisningen och elever?? Hur uppfattar elever och lärare betydelsen av Elevdemokrati?Studien bygger på kvalitativa intervjuer med både lärare och elever i årskurs fyra. Vi har genomfört intervjuerna i sex klasser med en lärare och tre elever från varje klass.Efter genomförandet av studien har vi fått en tydligare bild av hur elevinflytande kan se ut i skolan och vilken betydelsefull, svår och utmanande uppgift lärarna har att uppfylla läroplanens mål att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Till stor del tycker vi att lärarnas och elevernas syn på hur elevinflytandet i klassrummet fungerar stämmer väl överens.Vi uppmärksammade att alla lärare jobbar för att eleverna ska ha inflytande i skolan, det skiljer sig däremot hur mycket inflytande eleverna har och över vad.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om klassråd och elevråd är fungerande demokratiska fora. Arbetet innehåller en enkätundersökning på tre skolor där vi vänt oss till elever i årskurs fem. Vi har även intervjuat klasslärarna i respektive klass. Resultatet av undersökningen visar att elever och lärare upplever klassråd och elevråd som bra demokratiska fora, men att den demokratiska processen upplevs som enklare i klassråd än i elevråd..

Rapporten behandlar synen på elevinflytande och Elevdemokrati, i skolan i allmänhet och i förskolegruppen i barnskolan i synnerhet.Syftet med vårt examensarbete är att studera vilka uppfattningar det finns om elevinflytande. I den empiriska delen av arbetet studerar vi hur några pedagoger uppfattar orden elevinflytande och Elevdemokrati. Vi har också studerat vad eleverna uppfattar att de har för möjlighet till inflytande i skolan.Resultatet bygger på intervjuer och observationer hos förskollärare i barnskola, och intervjuer med deras elever i sexårsgruppen. Vi har funnit att pedagogerna anser att deras lyhördhet för eleverna och dessutom elevernas möjlighet att säga vad de tycker är en definition på elevinflytande. De uppger dessutom att inflytande handlar om respekt för varandra och att även möjligheten till delaktighet i beslut är av vikt när vi talar om elevinflytande och Elevdemokrati.

Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie ta reda på om det finns några samband mellan elevers upplevda påverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda påverkansmöjlighet i samhället. Detta görs genom att besvara frågor om eleverna upplever att de kan påverka skolan respektive samhället samt om man kan se en koppling mellan dessa två och om Elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig på intervjuer med gymnasieelever på högskoleförberedande program Resultaten från intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att påverka i skolan och i samhället. Dock kan man generellt säga att de som upplever att de kan påverka på sin skola också upplever att de kan påverka i samhället, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan påverka.

Genom våra två fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gäller elevinflytande i förhållande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi använt oss av Skolkommitténs tre utgångspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har på ett konkret och förståeligt sätt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benämns som: ?Mänsklig rättighet?, ?Demokratifostran? och ?Elevers inflytande över sitt lärande?.  I vår text har vi eftersträvat att ringa in ämnesområdet och ge läsaren en tillräcklig bakgrund för vidare läsning. För att vidga vår förståelse för Elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angeläget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick.

Sammanfattning Syftet med min undersökning är att hjälpa skolan att bli bättre i sitt arbete med Elevdemokrati. Genom intervjuer vill jag få fram svar på mina frågeställningar och se vad eleverna tycker om skolans arbete med Elevdemokrati och hur de kan påverka sin situation i skolan. Frågeställningarna är: Tycker eleverna att de kan påverka undervisningen i skolan? Hur går eleverna till väga för att påverka utbildningen? Vad anser eleverna att ökad Elevdemokrati kan ge för resultat? Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Det användes för att respondenterna skulle kunna prata friare om ämnet och få mer djup i svaren.

Det område vi valt är hur elevers inflytande i skolan ser ut, hur delaktiga de verkligen är vad gäller demokratiska beslut om sin egen undervisning. När vi var ute på vår VFU under utbildningen märkte vi att lärarna fick ta del av missnöjda elevers synpunkter om att vissa beslut inte var demokratiska. Lärarna förklarade för eleverna att det var det mest demokratiska beslut de hade kunnat komma fram till, vilket ledde till en liten diskussion mellan läraren och eleverna. Ämnet är för oss intressant, att se om eleverna får vara delaktig i beslut som rör det som händer i skolan.Detta arbete är en undersökning om hur Elevdemokrati och elevinflytande i skolan kommer till uttryck utifrån lärarnas perspektiv, då dessa båda är en viktig del i dagens läroplaner för eleverna i skolorna. Den övergripande frågeställningen som arbetet grundas på är Hur ser elevernas demokratiska inflytande ut enligt lärarna? Våra underliggande frågeställningar är: Hur mycket får eleverna enligt lärarna vara med och bestämma om? samt Vilken typ av demokrati finns det i skolorna? Med andra ord uttrycker lärarna att i skolan fokuseras det på individens eller skolans bästa? De resultat som framkommit är att elevinflytande och Elevdemokrati finns synligt i skolorna till stor del i form av skolornas olika råd, exempelvis elevråd och klassråd, men också i den vanliga klassrumsmiljön där diskussioner och osämja lätt uppkommer.

A paper about the organization Ung Företagsamhet..

Det övergripande syftet med denna studie är att analysera högstadieelevers upplevelser av Elevdemokrati i skolan. Studier från tidigare forskare har inriktat sig på hur lärarna upplever att eleverna får vara med och påverka i skolan. Vi ansåg därför att det var behövligt att genomföra en studie om hur eleverna upplever sin situation. Studien genomfördes genom att åtta elever deltog i kvalitativa intervjuer om deras upplevelser om Elevdemokrati. Intervjuerna genomfördes hösten 2012 och var uppbyggda efter en semistrukturerad metod, vilket gav eleverna möjligheten att utveckla sina svar samt gav oss utrymme att ställa följdfrågor.