Jag har alltid har varit intresserad av den demokratiska processen, och i och med att skolans styrdokument betonar vikten av Elevdelaktighet, bestämde jag mig för att undersöka om eleverna i den skola jag arbetar i, upplevde att de hade inflytande i sin vardag i skolan. Syftet med uppsatsen var både att ta reda på om eleverna upplevde att de hade formellt inflytande och att ta reda på om de hade inflytande i sin undervisningsprocess. För att ta reda på detta utgick jag ifrån två frågeområden: 1. Upplever elever i undersökningsgruppen att de har formellt inflytande i skolan?2.

I läroplanens inledande del lyfts betydelsen av att elever aktivt får delta i planering och utvärdering av undervisningen och utveckla sin förmåga utöva inflytande och ta ansvar i skolan. Tidigare forskning visar att skolan inte lyckats i detta uppdrag. Studien är en del av en aktion vars utvecklingsfokus varit att öka elevers delaktighet i projektarbetsformen. Studien vill belysa Elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, vilken betydelse och vilket värde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken. Forskningsfrågan är: Hur beskriver elever delaktighet i skolan? Studiens syfte är att belysa Elevdelaktighet ur elevernas perspektiv, för att förstå vilken betydelse och vilket värde delaktighet har för eleverna, samt hur de anser att den fungerar i praktiken.Data har skapats genom elevers loggboksskrivande om delaktighet och uppföljande samtal med elever, som analyserats genom dimensioner av delaktighet; innehållsdimension, drivkrafts-dimension och samspelsdimension.Elevers beskrivningar av delaktighet är i lika mån beskrivningar av lärandet.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

I denna systematiska litteraturstudie sammanställs forskning om ämnet utomhusmatematik. Insamlingen av datan har skett via sökningar i databasen ERIC (Ebsco) efter vetenskapligt granskade artiklar. Artiklarna har analyserats och resultatet av studien har gett en tydligare inblick av utomhusmatematik, men även om utomhuspedagogik. Det som återkommer är sambandet mellan matematiken och elevernas vardag, att eleverna måste förstå dessa kopplingar för att kunna utvecklas i matematiken. Studien har visat på vikten av Elevdelaktighet, problemlösning samt för- respektive nackdelar med utomhusmatematik.

Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vår undersökning var att se hur delaktiga eleverna är i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med Elevdelaktighet. Alla har rätt till en likvärdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende på de förutsättningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats är överens om vad begreppet delaktighet innebär.

Vårt arbete handlar om hur elever uppfattar elevinflytande i skolan samt om de har något inflytande i skolan. Tidigare forskning har visat att elever får inflytande i skolan, fast det är oftast väldigt begränsat, om det ens existerar. Klassråd och elevråd är platser som eleverna anser att de har inflytande på. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med teckningar och intervjuer i vår undersökning. Det är 16 elever som är med i studien och alla går i årskurs 3.

Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

Uppsatsen behandlar genomförandet av det så kallade storprojektet, som under våren 2009 ledde fram till föreställningen ?Jorden Runt?. I studien (där jag fungerat som deltagande observatör) presenteras bakgrunden till projektet från start, samt en undersökning rörande i vilken utsträckning sex brasselever (på instrumenten kornett, valthorn och baryton) upplevt arbetet med ?Jorden Runt?, deras förväntningar inför projektet samt om de har några förslag inför kommande storprojekt. Undersökningen visar att eleverna inte tycker att de fått bestämma särskilt mycket i arbetet med föreställningen, men är trots detta ganska nöjda - endast en elev skulle ha velat påverka föreställningen ytterligare.

Titel FRÄMJA & FÖREBYGGA? hälsofrämjande och drogförebyggande strategier inom skolanEngelsk titel PROMOTE & PREVENT? strategies in school to promote health and prevent drugs.Författare Lotta BergHandledare Inger HolmDatum Mars 2007Antal sidor 32Nyckelord hälsofrämjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hälsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAMSAMMANFATTNINGSyftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. På vilket sätt man kan nå ut till alla elever för att upptäcka och motverka uppkomst av narkotika. Likaså avsåg jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhåller sig mot dessa. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på intervjuer.

Titel FRÄMJA & FÖREBYGGA? hälsofrämjande och drogförebyggande strategier inom skolanEngelsk titel PROMOTE & PREVENT? strategies in school to promote health and prevent drugs.Författare Lotta BergHandledare Inger HolmDatum Mars 2007Antal sidor 32Nyckelord hälsofrämjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hälsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAMSAMMANFATTNINGSyftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. På vilket sätt man kan nå ut till alla elever för att upptäcka och motverka uppkomst av narkotika. Likaså avsåg jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhåller sig mot dessa. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på intervjuer.

Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och målrelaterat bedömningssystem i skolan där eleverna blir bedömda och betygsatta utifrån ämnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehållet i dessa styrdokument. Studiens syfte är att belysa hur engelsklärare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssättning i förhållande till ämnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lärarnas bedömningsarbete i jämförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola där kvalitativa intervjuer har hållits med fem engelsklärare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lärarna, men att de har olika sätt att bedöma, dokumentera och använda sig av bedömning i lärandet.

Syftet med min undersökning var att kartlägga hur lärare tänker kring val av undervisningsform och elevers delaktighet när det gäller elevers lust att lära sig matematik. Med undersökningen hade jag för avsikt att besvara hur intervjuade lärare anser att undervisningen ska utformas för att eleverna ska utveckla lust att lära och hur dessa lärare ser på att eleverna blir delaktiga i valet av undervisningsform och vilka följder detta skulle få. För att få svar på mina frågeställningar, valde jag att genomföra en kvalitativ studie och intervjua lärare i grundskolans tidigare år. Svaren från intervjuer analyserades med tillgänglig forskning i ämnet. Resultatet av min undersökning pekar mot att matematikundervisningen bör bestå av varierande undervisningsformer för att på bästa sätt väcka lust att lära hos eleverna. Lärarna anser att variationen i undervisningen gör lektionerna mer intressanta och roliga för eleverna och att eleverna får kunskap om att det finns olika sätt att lära på. Undersökningen visar också på att varierande undervisningsformer bör innehålla kreativa moment för elever, för att eleven ska utveckla ökad lust att lära. Resultatet visar även att eleverna inte är delaktiga i planeringen av undervisningen, något som av lärarna förklaras med att eleverna är för unga för ansvaret det följer och att eleverna ännu inte har kännedom om olika sätt att lära ut.

Elevers störande beteenden i undervisningen utgör en del av lärares vardag och innebär problem som de måste hantera men även förebygga. Enligt Skollagen har alla elever rätt till arbetsro i klassrummet och lärares uppgift är att skapa en miljö där de kan få det (Skollagen 5 kap. 3§). Syftet med förevarande studie är att få fördjupad förståelse för gymnasielärares uppfattningar om störande elevbeteenden i klassrummet, att förstå hur de hanterar dessa samt hur de uppfattar att de har fått kunskap om detta område samt om klassrumsledarskap.Kvalitativa intervjuer har använts som metod i förevarande studie med motiveringen att den lämpade sig väl till studiens syfte. Genom att enskilt intervjua gymnasielärare om deras personliga uppfattningar om och arbete med störande beteenden i klassrummet fanns stora möjligheter att tillägna mig ett rikt empiriskt material bestående av berättelser ur deras egna verklighetsvärldar.Studiens resultat visar att prat, mobiltelefonanvändning, undvikande av arbete, sen ankomst och fysiskt störande beteenden är de beteenden som är mest störande hos eleverna enligt gymnasielärarnas uppfattningar.