Ansvarstagande i företag har fått ökad uppmärksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förväntningar på företags ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstagande. Risken med CSR är att företag inte gör operationella bidrag mot samhällsproblem utan endast ser detta som ett sätt att öka sin vinst genom att förbättra företagets image. På senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats där det främsta målet är det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för Elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten.

Möjligtvis är produkten el idag en standardiserad produkt i dag som många tar för given fram dess att till räkningen visar sig. Under vintern och kanske främst under januari månad de senaste åren har allt fler elkunder höjt rösterna på grund av att priserna brukar stiga under den kyligare perioden. Sedan avregleringen av elmarknaden år 1996 har många nya aktörer dykt upp och i vissa fall är omsättningen låg medan i andra fall redovisas det att Elbolag gör större vinster idag än någonsin tidigare. Trots detta finns det relativt få studier som behandlar elmarknaden och framförallt om affärsrelationer på elmarknaden. Vår undersökning visar att 20 % av hushållen har haft samma Elbolag i mer än tio år samtidigt som mer än 50 % har bytt Elbolag under de senaste tre åren.

Problemet som denna uppsats behandlar är vilka faktorer som är av betydelse för stora svenska elhandelsbolag idag, när det gäller kundnöjdhet.När man talar om Elbolag idag, är det missnöjda kunder som oftast blir det främsta samtalsämnet. Allt fler elkunder tycker att det fifflas för mycket med betalfakturor och att Elbolagens service fungerar dåligt.Efter avregleringen av elmarknaden 1996, har allt fler mindre Elbolag försökt bryta sig in på elmarknaden för att konkurrera med de stora Elbolagen, som innan avregleringen hade monopol över eldistributionen. I och med avregleringen, utsattes marknaden för hård konkurrens och kundernas krav på service ökade. Dagens kunder har blivit allt mer medvetna om att det finns fler Elbolag att välja bland, än bara de tre gamla monopol företagen, Vattenfall, Sydkraft och Fortum.Någonstans på vägen, efter avregleringen, har det dock gått utför för el-jättarna. Allt fler undersökningar har visat att fler och fler av deras kunder känner missnöje och har blivit illojala till sitt Elbolag.

Problemet som denna uppsats behandlar är vilka faktorer som är av betydelse för stora svenska elhandelsbolag idag, när det gäller kundnöjdhet.När man talar om Elbolag idag, är det missnöjda kunder som oftast blir det främsta samtalsämnet. Allt fler elkunder tycker att det fifflas för mycket med betalfakturor och att Elbolagens service fungerar dåligt.Efter avregleringen av elmarknaden 1996, har allt fler mindre Elbolag försökt bryta sig in på elmarknaden för att konkurrera med de stora Elbolagen, som innan avregleringen hade monopol över eldistributionen. I och med avregleringen, utsattes marknaden för hård konkurrens och kundernas krav på service ökade. Dagens kunder har blivit allt mer medvetna om att det finns fler Elbolag att välja bland, än bara de tre gamla monopol företagen, Vattenfall, Sydkraft och Fortum.Någonstans på vägen, efter avregleringen, har det dock gått utför för el-jättarna. Allt fler undersökningar har visat att fler och fler av deras kunder känner missnöje och har blivit illojala till sitt Elbolag.

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrofett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarnasom sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. Endel Elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Det pratas omhöga kostnader vid nedgrävning av elledningar men det måste finnas anledning till att ettantal Elbolag valt att inte gräva ner sina elledningar.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara eventuella samband mellanmiljömedvetet beteende, uppfattad konsumentpåverkan och val och uppfattning av Elbolag,samt hur informanterna uppfattade sitt Elbolags marknadskommunikation. Kvantitativ metodtillämpades, där 273 informanter svarade på en enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes blandstudenter på Högskolan Väst. Data analyserades i SPSS, där bland annat en faktoranalys,Pearson korrelationsanalys och T-test användes. Teoriavsnittet behandlade teorier och tidigareforskning gjort kring marknadskommunikation, gröna marknadsföring, den grönakonsumenten, den gröna konsumentens köpprocess samt grön marknadsföring inom grön el.Studien fann ett starkt linjärt signifikant samband mellan miljömedvetet konsumentbeteendeoch val och uppfattning av Elbolag.

Elvabrott och reaktiv effekt är två faktorer som förorsakar stora överkostnader vid samtliga Elbolag. Dessa kostnader överförs i sinom tid till kunderna.Samtidigt mer och mer regler och normer kräver större tillsynt för kundernas fördel. Kostnaderna bör optimeras och information bli tillgängligare. Installationen av de nya fjärravläsningssystemen öppnar nya möjligheter för att förbättra dessa processer.Syftet med detta arbete är att undersöka och analysera processer och procedurer i tre Elbolag för att hantera reaktiv effekt hos privatkunder och elavbrott.Resultatet visar att Elbolagen är mycket konservativa med sina processer och fortfarande finns utrymme för flera förbättringar. Reaktiv effekt tas inte i beaktande och underskattas ordentligt av Elbolag hos vanliga hushåll.

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del Elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering.Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringarMetod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes.

To identify the exchange and adaptation that takes place in the business relationship between electricity suppliers and electricity customers and analyze how these factors affect the strength of the relationship.The investigated concepts create synergies. The strength of the business relationship in the current situation is dominated by weak reciprocity in adaptation and an inefficient exchange of information with low frequency..

Obemannade flygplan har de senaste °aren varit en v¨axande bransch som hela tiden utvecklasoch nya anv¨andningsomr°aden tillkommer i och med att tekniken g°ar fram°at och priset ned. Ettintressant anv¨andningsomr°ade ¨ar ¨overvakning och spanningsuppdrag. Detta ¨ar en konceptstudiesom syftar till att presentera ett l¨onsamt och milj¨ov¨anligt alternativ till de helikoptrar som densvenska polisen anv¨ander men ¨aven f¨or andra civila till¨ampningar som ¨ar av intresse f¨or Elbolagoch andra industrier. Resultatet ¨ar ett autonomt v¨atgasdrivet flygplan som kommunicerar viamobiln¨aten och som kan styras med endast en laptop och en antenn. Flygplanet har en sp¨annviddp°a 10 m, en marschfart p°a 175 km/h och en r¨ackvidd p°a 473 km.

SammanfattningDet finns en uppsjö av olika elavtal på marknaden, och många Elbolag har valt en grön profil. Ofta erbjuds gröna alternativ, som kostar extra, för att få exempelvis vindkraft. Allt pekar dock på att kundens val inte har någon påverkan på utsläppen eller utbyggnadstakten av förnybar elproduktion, utan att detta i slutändan bestäms helt och hållet från politiskt håll.Vi har gjort en undersökning där vi ringt till kundtjänst hos några av de största Elbolagen, och låtit dem motivera varför man ska välja att betala extra för ett miljövänligt alternativ. Svaren har varierat, men samtliga bolag har hävdat att man bidrar till utbyggnaden av förnybart.Enligt marknadsföringslagen är det Elbolagen som har bevisbördan, men när vi konfronterat Elbolagen har ingen lyckats belägga att kundens val har någon påverkan på utbyggnadstakten..

Syftet med denna uppsats är att analysera hur elintensiva företag kan hantera sin risk vid plötsliga- såväl som långsiktiga förändringar av elpriset. I studien används de finansiella instrument som är tillgängliga på elbörsen Nord Pool. Uppsatsen är en fallstudie av företaget Vargön Alloys och hur det utifrån dess situation är möjligt att sänka inköpskostnaderna av el med hjälp av finansiella instrument. Utgångspunkten är deduktiv då teorier kring derivat och riskminimering har använts. Uppsatsen har både en kvalitativ- och kvantitativ karaktär.

Detta arbete har sin utgångspunkt i Tekniska Verkens och Östkrafts integrerade operationella system. Dessa är utvecklade för att stödja beslutsprocesser för bl.a. fysisk och finansiell elhandel. Integreringen har gjorts genom annamandet av en IRM-baserad lösning, av verksamheterna benämnt "datavaruhus".Avregleringen av elmarknaden medförde större krav på elleverantörerna med avseende på flexibilitet och funktionalitet när kunderna fick välja Elbolag själva. Det som främst bidrar till komplexiteten gällande elhandel är de många olika sorters elavtal som kan tecknas och det ständigt varierande inköpspriset på nordiska kraftbörsen.För fallstudiens företag gäller att deras datavaruhuslösning lider av osedvanligt dåliga prestanda.

Företag har idag en stor press från olika intressenter i samhället på att vara både vinstdrivande och ta socialt och miljömässigt ansvar. Elbolag är speciellt påverkade då de opererar i en bransch där miljöfrågor har ett stort utrymme. Det är således intressant att undersöka huruvida ett av de ledande Elbolagen på den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat på de ökade påtryckningarna från intressenter över tid. På vilket sätt kan vi se en förändring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete från och med det att de började hållbarhetsredovisa år 2001 fram till idag? För att besvara vår frågeställning har vi utfört en fallstudie där vi analyserat Vattenfalls samtliga hållbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor på Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager.

This thesis was conducted at Mälardalen University in Västerås and Härjeåns Nät AB, mainly in Sveg. Härjeåns Nät AB is a network company that delivers electricity in Härjedalen municipality, Ånge Municipality, Ragunda and Bräcke municipality. The maintenance and dismantling of electricity and broadband networks generates a lot of waste. The purpose of this work is to present proposals on the management of the waste. The goal is that all of Härjeåns offices should have equal management for the waste and an overview of how to manage the various wastes.