Syfte: Syftet med arbetet var att utreda vilka likheter och skillnader det finns i elevers och lärares sätt att uppfatta sin egen och andras Efterlevnad av värdegrunden. Med Efterlevnad menas hur väl skolans mål för värdegrunden följs. Syftet var dessutom att beskriva hur lärarna, i vad man kan utläsa från intervjusvaren, återknyter till den undersökta skolans värdegrund. Skolan kommer omnämnas som X-skolan i uppsatsen. Metod: Undersökningen vilar på en kvalitativ ansats för att ta reda på elevers och lärares uppfattningar av värdegrundens Efterlevnad på X-skolan.

Informationssäkerhet är ett område som börjar sättas alltmer i fokus hos företag och organisationer. Problemet idag handlar mycket om att de administrativa lösningarna för att skydda viktig information inte får samma uppmärksamhet som de tekniska. En viktig del i den administrativa säkerheten kring information är informationssäkerhetspolicyn och dess riktlinjer. För att personalen inom ett företag eller en organisation ska kunna skydda den information de arbetar med behöver de få utbildning i informationssäkerhet och de behöver få en policy och riktlinjer att följa i det dagliga arbetet. Policyn och riktlinjerna bör ha en viss struktur och ett visst innehåll för att uppmuntra till god Efterlevnad.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Bakgrund: Code of Conduct är ett verktyg som används i syfte att förbättra arbete med Corporate Social Responsibility. Det kan beskrivas som en regelsamling för hur företag ska agera i olika situationer och kan ses som ett instrument för att skapa en socialt ansvarsfull kultur. Code of Conduct berör områden som socialt ansvar och miljö. Forskning ifrågasätter huruvida företag använder sin Code of Conduct i PR-syfte eller om företag använder den för att göra gott i samhället. Det finns svårigheter att säkerhetsställa att leverantörer lever upp till företags CoC och vad konsekvenserna blir för de leverantörer som inte efterlever denna.Syfte: Syftet är att undersöka varför företag arbetar med en CoC.  Detta för att öka kunskapen kring vad företagen gör för att fylla gapet mellan uttalad CoC och leverantörers grad av Efterlevnad, samt undersöka vilka konsekvenser som uppstår vid avsaknad av Efterlevnad.Metod: Studien är av kvalitativ art och har utförts genom en flerfallstudie.

Syftet är att beskriva och jämföra kassaflödesanalyser hos fyra fullsortimentsbanker och då särskilt vad gäller förändringar i utformningen, samt belysa hur Efterlevnaden är av de regler som kassaflödesanalysen bygger på. För att uppnå ovanställda syfte så har vi valt att studera bankernas kassaflödesanalyser utifrån ett kvantitativt synsätt, primärdatan består således av årsredovisningar. En matris ställdes upp för att underlätta utvärderingen av RR 7. Undersökningsobjekten är valda med ett icke slumpmässigt urval. Bankerna visar upp en god Efterlevnad i fråga om den strukturella uppbyggnaden av kassaflödesanalysen.

Informationssäkerhet är ett område som kommit att sättas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har främst tekniska lösningar för att skydda viktig information fått uppmärksamhet, det är först på senare tid som informationssäkerhet har börjat uppfattas som ett komplext område som innefattar såväl tekniska, som organisatoriska och mänskliga faktorer. För att eftersträva en god informationssäkerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete läggas på att utveckla informationssäkerhetspolicys och säkerhetsansvariga måste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anställda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssäkerhetsbestämmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anställdas Efterlevnad av informationssäkerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska Efterlevnaden av informationssäkerhetsbestämmelser avspeglar sig inom två vårdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts där såväl observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att säkerhetsmedvetandet och Efterlevnaden av säkerhetsbestämmelser inom de undersökta organisationerna är tämligen god, men det finns skillnader i graden av Efterlevnad.

De senaste åren har värderingsmetoden värdering till verkligt värde blivit mycket kritiserad. Bland annat anses värderingsmetoden ge allt för stort utrymme för en företagsledning att manipulera de finansiella rapporterna. Uppsatsen behandlar därför hur väl företag följer upplysningskraven som de ska följa när de värderar tillgångar och skulder till verkligt värde enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS 13 (International Financial Reporting Standard) samt revisorns uttalande i revisionsberättelsen gällande företagens Efterlevnad av upplysningskraven. Detta görs för att studera om upplysningskraven efterföljs och i de fall då företagen inte följer upplysningskraven huruvida revisorn gör ett modifierat uttalande i revisionsberättelsen. Urvalet för studien är samtliga företag noterade på Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Stockholm, inom skogs-, fastighets- och banksektorn år 2012 och år 2013.

The following study is dedicated to investigate what kind of problems an organisation might stumble upon in the process of implementing a policy related to information security. Alongside investigating the eventual problems occurring in the implementation process of an organisation, the study also sets out to analyse how an organisation can motivate staff in order to follow the guidelines of a policy. The collection of empirical data was done using interviews. In order to seek answers to our research questions a theoretical background is presented that illustrate the need for information security after which motivational theories are applied to our collected data.To summarise the results of the study we find a gap of knowledge between the employees of the organisation. The organisational level of an employee together with the degree of participation in working with a policy seems connected to both the employee?s knowledge of a policy as well as how well the employee are motivated to learn about and follow the guidelines provided from a policy..

SAMMANFATTNINGTitel: Förtroende och Efterlevnad ? om franchisetagares upplevelser av franchiserelationen.Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Joel Degerth, Adam Hultman.Handledare: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Ernst Hollander.Datum: 2014 ? maj Syfte: Denna studies syfte är att ur franchisetagarens perspektiv skapa en förståelse för hur denne upplever förtroende för franchisegivarenMetod: Då syftet har varit att skapa förståelse kring ett ämne, så har studien gjorts på ett kvalitativt vis. För att få in den data som eftersträvats har semistrukturerade intervjuer genomförts där tio stycken franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen intervjuats. Fem av dessa i Gävle och resterande i Stockholm. Materialet har därefter analyserats genom tematisering och presenteras slutligen tillsammans med resultaten.Resultat & slutsats: Studien visar att den modell som har använts för att tyda förtroendenivån är valid och väl applicerbar inom den svenska fastighetsmäklarbranschen.

Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av betydelsen av etik och gott rykte inom konsultbranschen undersöka hur konsultföretaget Accenture arbetar med sin etiska kod för att den skall efterlevas av de anställda inom organisationen. Vi har även valt att undersöka vilka utmaningarsom företaget möter och hur dessa påverkar Efterlevnaden av koden. För att genomföra detta har vi utifrån tidigare studier av etiska koder konstruerat en modell som ligger till grund för vårt insamlade empiriska material, vår analys samt slutsats. En deduktiv fallstudie bestående av fem stycken kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda inom Accenture.Vår studie indikerar att Accenture har lyckats väl med implementeringen och upprätthållandet av sin etiska kod inom organisationen, även om utrymme för förbättringar finns i vissa avseenden. Överlag upplever vi att Efterlevnaden av koden verkar hög inom Accenture.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Från den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i EU upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med IASB:s internationella redovisningsstandarder, vilket i teorin ska bidra till ökad jämförbarhet mellan bolagen. Syftet med uppsatsen var därför att genom att granska årsredovisningar se hur väl noterade bolag i Sverige och Storbritannien följt upplysningskraven i IAS 36 p 134 samt jämföra de två ländernas Efterlevnad gällande nedskrivningstestet av goodwill som är en förändring i de internationella standarderna jämfört med tidigare.Den deduktiva forskningsansatsen användes, och den befintliga teori som låg till grund för att undersöka verkligheten var IAS 36 p 134. Resultatet av undersökningen har sedan presenterats utifrån den kvantitativa metoden för att ge en bra översikt av resultatet. I en litteraturundersökning presentedes de kvalitativa egenskaper som redovisningen ska ha, tidigare reglering av goodwill i Sverige och Storbritannien samt de redovisningsbegrepp som haft stor betydelse för de båda ländernas redovisning. En genomgång av upplysningskraven i IAS 36 p 134 gjordes också.Skillnaderna i bolagens Efterlevnad och den mäng information som de gav skiljde sig mycket åt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre oberoende variabler, omsättning, bransch och revisionsbyrå, har någon inverkan på i vilken utsträckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av syftet har vi kommit fram till följande frågeställningar.I vilken utsträckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens omsättning någon inverkan på Efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har företagens val av revisionsbyrå någon inverkan på Efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har bransch någon inverkan på Efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Metod:Vi har i denna uppsats använt oss av en kvantitativ metod för att samla in information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt årsredovisningar från företag noterade på OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband mellan vår beroende variabel och våra oberoende variabler.Resultat & slutsats: Resultatet av vår undersökning visar att medelvärdet på företagens Efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 är 55,08 %. Undersökning visar att det inte finns några statistiskt säkerställda samband mellan den beroende och våra oberoende variabler.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka andra oberoende variabler, göra en liknande undersökning igen om några år samt att undersöka om hårdare sanktioner vid dålig Efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle förbättra Efterlevnaden.Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utsträckning företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134..

Informationssäkerhet är ett område som kommit att sättas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har främst tekniska lösningar för att skydda viktig information fått uppmärksamhet, det är först på senare tid som informationssäkerhet har börjat uppfattas som ett komplext område som innefattar såväl tekniska, som organisatoriska och mänskliga faktorer. För att eftersträva en god informationssäkerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete läggas på att utveckla informationssäkerhetspolicys och säkerhetsansvariga måste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anställda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssäkerhetsbestämmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anställdas Efterlevnad av informationssäkerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska Efterlevnaden av informationssäkerhetsbestämmelser avspeglar sig inom två vårdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts där såväl observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att säkerhetsmedvetandet och Efterlevnaden av säkerhetsbestämmelser inom de undersökta organisationerna är tämligen god, men det finns skillnader i graden av Efterlevnad.

Informationssäkerhet är ett område som kommit att sättas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har främst tekniska lösningar för att skydda viktig information fått uppmärksamhet, det är först på senare tid som informationssäkerhet har börjat uppfattas som ett komplext område som innefattar såväl tekniska, som organisatoriska och mänskliga faktorer. För att eftersträva en god informationssäkerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete läggas på att utveckla informationssäkerhetspolicys och säkerhetsansvariga måste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anställda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssäkerhetsbestämmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anställdas Efterlevnad av informationssäkerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska Efterlevnaden av informationssäkerhetsbestämmelser avspeglar sig inom två vårdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts där såväl observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att säkerhetsmedvetandet och Efterlevnaden av säkerhetsbestämmelser inom de undersökta organisationerna är tämligen god, men det finns skillnader i graden av Efterlevnad.