Informationssäkerhet är ett område som kommit att sättas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har främst tekniska lösningar för att skydda viktig information fått uppmärksamhet, det är först på senare tid som informationssäkerhet har börjat uppfattas som ett komplext område som innefattar såväl tekniska, som organisatoriska och mänskliga faktorer. För att eftersträva en god informationssäkerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete läggas på att utveckla informationssäkerhetspolicys och säkerhetsansvariga måste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anställda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssäkerhetsbestämmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anställdas Efterlevnad av informationssäkerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska Efterlevnaden av informationssäkerhetsbestämmelser avspeglar sig inom två vårdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts där såväl observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att säkerhetsmedvetandet och Efterlevnaden av säkerhetsbestämmelser inom de undersökta organisationerna är tämligen god, men det finns skillnader i graden av Efterlevnad.

EU-kommissionen har satt upp som mål att få ett unisont redovisningsspråk för alla företag i Europa. Därför har kommissionen antagit de regler och standarder som den London baserade organisationen International Accounting Standards Board arbetat fram.Studien syftar till att undersöka och utvärdera hur ett antal slumpvis utvalda bolag, som i huvudsak agerar i fastighetsbranschen, efterlever IFRS regelverk IAS 40 gällande förvaltningsfastigheter.Vi har i vårt arbete använt oss av en kvantitativ metod. Underlaget för empirin är hämtat från årsredovisningar från 2009 och är insamlade från företagens egna hemsidor som vi har navigerat oss fram till via Nasdaq OMX Nordic. Dessa har vi granskat och resultatet har redovisats i tabellform.Resultaten visar att det fortfarande finns mycket att arbeta med när det gäller Efterlevnad av standarderna. Den största skillnaden fanns hos de Danska företagen när det gäller att lämna vissa upplysningar och kan vara värd att följa upp i en framtida studie.

De senaste åren har utsläppsreglerna för sjöfarten blivit allt hårdare och under de kommande åren skärps de ännu mer. För att svaveldirektiven för sjöfarten ska fungera effektivt så krävs det också att de efterlevs. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur länderna i Europeiska SECA områdena agerar och kommer att agera i framtiden för att se till att svaveldirektiven efterlevs. Studien syftar också till att undersöka hur Efterlevnadskontroller genomförs, samt se om länderna har infört sanktioner mot överträdelser och vad dessa innebär. För att få svar på detta studerades lagar och förordningar, men framförallt skickades frågeformulär ut till de ansvariga myndigheterna i flera olika länder kring SECA områdena.

Vi har valt att studera huruvida Stockholmsbörsens sanktioner bidrar till Efterlevnaden av Redovisningsrådets rekommendationer. Bakgrund till denna frågeställning är att det idag förekommer väsentliga avvikelser från RR:s rekommendationer och att det i samband med harmoniseringen av redovisningsnormerna inom EU, finns ett önskemål från Europeiska Kommissionen, om en likartad tillsyn med effektiva sanktioner i alla EU-länder. Vidare finns det inga straffrättsliga sanktioner vid avvikelser från RR:s rekommendationer. De enda administrativa sanktionerna som finns att tillgå utgörs av de sanktioner som är kopplade till Stockholmbörsen noteringsavtal. Syftet med denna uppsats är dels att beskriva hur sanktionerna på Stockholmsbörsen fungerar idag och dels att identifiera eventuella brister och problemområden som kan begränsa sanktionernas effektivitet.

Bakgrund och problem: Sveriges kommuner ska enligt kommunallagen (1991:900) redovisa verksamhetsmål och riktlinjer kopplade till god ekonomisk hushållning. Dock har tidigare rapporter konstaterat brister i kommunernas Efterlevnad av lagstiftningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur kommuner tillämpar lagens krav på god ekonomisk hushållning. Genom att analysera kommunernas övergripande kvalitet på verksamhetsmål, dess koppling till god ekonomisk hushållning och graden av måluppfyllelse, kan Efterlevnaden av lagkravet fastställas.Avgränsningar: Lagstiftningen omfattar både kommuner och landsting, vi har valt att avgränsa studien till att endast omfatta kommuner, vidare har vi valt att utesluta kommunala bolag, utskotts- och nämndspecifika mål i studien.Metod: Budgetdokument samt årsredovisningar för år 2012 har studerats för 30 kommuner, vilka har valts ut med stratifierat urval. Innehållsanalys har tillämpats vid analys av nämnda dokument.Resultat och analys: Resultatet visar att merparten av kommunerna efterlever lagkravet på god ekonomisk hushållning.

Miljöfrågorna har idag en allt större plats i samhällsdebatten och utgör en del av vårt individuella och kollektiva medvetande. Som medborgare och konsumenter ställer vi krav på politiker, beslutsfattare och företagsledare att värna miljön och bevara den för kommande generationer. Vår bedömning av olika företag grundar sig inte enbart på vilka produkter eller service som de tillhandahåller, utan även på vilket samhällsansvar de tar.För att miljöfrågorna ska utgöra en integrerad del av företagets verksamhet krävs ett kontinuerligt arbete med målsättning att samtliga medarbetare ska känna till företagets miljöpolicy samt ha förståelse för och kunskap om dess innebörd.Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur försäkringsbolaget If, som är ett tjänsteföretag, arbetar med den interna spridningen av miljöpolicyn samt på vilket sätt miljöpolicyn ur ett ledarperspektiv tolkas, konkretisteras och hur den efterlevs i praktiken inom olika avdelningar på företaget.För att besvara frågorna i studien genomfördes en kvalitativ empirisk undersökning med semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av ledare på If som har miljöfrågor som del av sitt ansvarsområde.Resultatet från undersökningen visar att If arbetar strategiskt och målmedvetet med miljöfrågor. Spridningen av miljöpolicyn internt sker genom en mix av kommunikationskanaler, vilket bidrar till att miljöpolicyn kan nå ut med större räckvidd.Av undersökningen framgår tydligt chefernas centrala roll för spridningen av miljöpolicyn, skapandet av dialog, mening och Efterlevnad av miljöpolicyn i praktiken.

Vi undersökte vilka faktorer som påverkar Efterlevnad av lösenordspolicys hos användarna i en statlig myndighet. Myndighetens verksamhet är av sådant slag att ett informationsläckage kan få allvarliga konsekvenser för människors liv. Faktorerna som undersöktes var: återställning av lösenord; uppdatering av lösenord; antal lösenord; lösenordens komplexitet; användares rädsla för att glömma lösenord; organisationskultur och informella rutiner.Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda inom organisationen. Vi fann att fyra faktorer påverkar användarnas beteende på den berörda avdelningen: återställning av lösenord; uppdatering av lösenord; organisa- tionskultur och informella rutiner..

Skandaler i näringslivet har blivit allt vanligare. I vissa fall har revisorer figurerat i dessa skandaler, vilket har medfört att förtroendet för revisorsprofessionen har minskat. Åtgärder har vidtagits genom bland annat nya regelverk och vissa företag har även skapat sina egna etiska koder. Det räcker dock inte att ett företag har en etisk kod utan det är viktigt att den etiska koden även efterlevs. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en revisionsbyrå arbetar för att den etiska koden ska efterlevas.

Genom att granska kommuners förvaltningsberättelse ska vi beskriva hur och i vilken utsträckning kommuner lever upp till lagstiftarens krav av god ekonomisk hushållning. Vi skall även pröva faktorer som kan ligga till grund för hur kommunerna efterlever lagkravet. Resultatet av vår studie påvisar att Efterlevnaden av god ekonomisk hushållning är bristfällig i många av landets kommuner. Vidare kan vi framhäva samband mellan uppföljning av mål och kommuners storlek. Vi påträffar även samband mellan uppföljningen av mål och om kommuner är belägna nära en större stad eller ej..

En byggarbetsplats är en osäker arbetsmiljö där tillbud och olyckor avlöservarandra trots att arbetsmiljöarbetet styrs av lagstiftning för att förebygga en dåligarbetsmiljö. Ordnings- och skyddsregler är ett viktigt medel i kampen till att nå enacceptabel nivå där olyckor och tillbud inte förekommer ofta.Syftet med examensrapporten är att undersöka byggföretaget PeabsEfterlevnadsgrad i stort gällande ordnings- och skyddsregler på byggarbetsplatsenför att minska olycksfall och tillbud. Genom att bryta ner syftet till ett nåbart målskapades tre frågeställningar och de berör Efterlevnaden av ordnings- ochskyddsregler, användandet av hjälpmedel och fysisk tränings samtförbättringsmöjligheter för att öka Efterlevnaden av ordnings- och skyddsregler.Metoderna som har använts är litteraturstudie, fallstudie, enkätundersökning ochintervjuer. Den största delen i rapporten är enkätundersökningen och de andrametoderna kompletterar undersökningen.Rapporten visar att en dålig Efterlevnadsgrad av ordnings- och skyddsregler tillstor del beror på en bristfällig kommunikation mellan arbetsledning ochhantverkare men även att attityder samt chefs- och ledarskap påverkarEfterlevnaden. Både hantverkare och arbetsledning har delgett att de inte alltidefterlever de regler som finns på arbetsplatsen.

Studiens syfte är att belysa hur de mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsens A-lista har valt att tillämpa svensk kod för bolagsstyrning. Detta utförs genom att kartlägga eventuella avvikelser från koden samt dess motiveringar Vidare studeras samband mellan bolagens tillämpning av koden, och hur ägarstrukturen i bolagen ser ut. För att åstadkomma detta används exit- och voiceteori. Informationen har inhämtats genom en omfattande granskning av berörda bolags årsredovisningar samt bolagsstyrningsrapporter. Resultatet visar på att tillämpningen av koden varierar mellan olika bolag.

Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess Efterlevnad. För att säkerställa kodens Efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder.

Information är en viktig tillgång för organisationer och därför är också informationssäkerhet viktigt för företag som vill skydda sin information. Företag inför informationssäkerhetspolicys som är en syn på hur företagets ledning vill att informationssäkerheten ska skötas. Det är ett problem att anställda väljer att inte följa vissa delar eller hela säkerhetspolicyn av olika anledningar. Detta arbete utför en fallstudie på ett företag för att se hur anställda efterlever den säkerhetspolicy som finns. Strategin för undersökningen är generell och den visar hur företag kan gå tillväga för att identifiera brister i Efterlevnaden av säkerhetspolicyn.

Under de nio sista veckorna år 2005 genomfördes intervjuer med åtta representanter för tre olika branscher med betydelse för förvaltningsfastigheternas värdering. De svar som erhållits beskriver och förklarar tolv kontrollfunktioner som tjänar till att verifiera eller på något annat sätt bidra till att garantera fastighetsvärderingens kvalitet. De funna kontrollfunktionerna förklaras utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Huvudsakligen tar de sikte på Efterlevnad av redovisningsreglerna och värderingens förutsättningar. Ett genomgående drag är att fokus ligger på en kontroll av verkligt värdes rimlighet.

Detta arbete kom till på inrådan från Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal från hästägare som haft problem med att få titta till sina hästar i samband med färjetransporter. Regelverket kring transport av djur är omfattande och detaljerat och man måste ta hänsyn till både den nationella djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, Rådets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var främst intresserade av Efterlevnaden vad gäller de regler som hanterar tillsyn av hästarna samt ventilation och placering/fixering av transporten på färjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nära ett friskluftsintag och hästarnas tillstånd ska kontrolleras varannan timme under färjeöverfarten. Det är länsstyrelsens djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens Efterlevnad, både på land och till sjöss.Transport av djur ökar risken för lidanden såsom hunger, törst, obehag, smärta, frustration rädsla och oro.