Efterlevande makes arvsrätt har genomgått stora förändringar under 1900-talet i svensk rätt. Från en väldigt svag position under tidigt 1900-tal till en betydligt starkare ställning i dagens ärvdabalk. Den senaste förändringen skedde 1986 då Efterlevande make började ärva framför gemensamma barn. Det liknade den förändring som tidigare skett med arvingar i den andra arvsklassen, där Efterlevande make ärvde före dessa arvingar men arvingarna hade i sin tur rätt till ett efterarv när Efterlevande make avled. I dagens ärvdabalk är den stora motsättningen mellan särkullbarn och Efterlevande make, där särkullbarn ärver före maken. Släktbanden har under de senaste århundradet luckrats upp och det är inte längre av samma vikt att arvet hålls inom släkten som det tidigare varit när det främst var den fasta egendomen som var det viktiga i arvet för att kunna bruka jorden.

Årligen tar cirka 1200 människor sina liv i Sverige varav ungefär hälften var kända inom psykiatrin.Psykiatrins roll är många gånger långt ifrån självklar i att stödja de Efterlevande. Syftet med kommande studie är att belysa innebörder av de Efterlevandes upplevelser, efter att en närstående med psykisk ohälsa tagit sitt liv. Genom att ta del av de Efterlevandes livsvärld är vår förhoppning att studien ska kunna leda till ett bättre stöd, en ökad kunskap och förståelse för deras upplevelser. Studien kommer att genomföras med en fenomenologisk hermeneutisk forskningsansats. Datainsamling kommer att göras, genom ostrukturerade intervjuer, med Efterlevande i sydöstra Sverige och planeras att starta hösten 2013 och vara avslutad under sommaren 2014.

Bakgrund: Att ta hand om de Efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de Efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva Efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar Efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande.

Efter 1987 års reform av ärvdabalken fick Efterlevande make arvsrätt framför makars gemensamma barn. Barn till den första avlidne maken men inte till den Efterlevande, så kallade särkullbarn, fick behålla sin omedelbara arvsrätt. Syftet med lagändringen var dels att stärka den Efterlevande makens ställning så att denne inte skulle behöva flytta från det gemensamma hemmet, dels att skydda särkullbarnets arvsrätt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida syftet med lagändringen fått avsedd effekt samt hur särkullbarnets omedelbara arvsrätt påverkar Efterlevande makes samt makars gemensamma bröstarvingars arvsrätt vid ett arvskifte. I arbetet har traditionell juridisk metod använts vilket innebär att lagtext, förarbeten, praxis och doktrin har studerats.

Bakgrund: Att ta hand om de Efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de Efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva Efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar Efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande.

SammanfattningNär en gift person avlider aktualiseras två saker, dels bodelning och dels arvskifte. Bodelningen delar giftorättsgodset lika mellan makarna och det som återstår för den avlidna kallas kvarlåtenskapen. Denna kvarlåtenskap ärvs av maken om inte den först avlidna har avkomlingar som inte är släkt med den Efterlevande maken. Dessa får då ut sin del av arvet direkt. Gemensamma barn, föräldrar till den avlidna och deras avkomlingar får en rätt till efterarv som aktualiseras vid Efterlevande makes död.

När döden inträffar plötsligt, har Efterlevande inte fått någon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper därmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohälsa som följd. Denna grupp möts inte i tillräckligt stor utsträckning av strukturerad evidensbaserad omvårdnad, i proportion till Efterlevande vid väntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvårdnadsåtgärder i akuta skeden. Litteraturstudien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar närståendes behov vid plötslig död.

Förlust av livskamrat beskrivs i forskning vara den svåraste livshändelse en människa kan råka ut för, och kan för äldre Efterlevande leda till fysiska, psykiska och/eller sociala konsekvenser (Grimby, 2000). I föreliggande studie har 6 personer, 3 kvinnor samt 3 män i åldrarna 62-76 år, intervjuats om sin livssituation efter förlust av livskamrat genom svår sjukdom. Syftet var att erhålla fördjupad kunskap om de konsekvenser livshändelsen medför, relaterat till ålder och genus, samt vilka salutogena resurser, relaterat till detsamma, som underlättar sorgeprocessen. Teorier som använts vid analys av insamlad empiri är livsloppsperspektiv, genusperspektiv samt salutogenes. Resultatet påvisar fysiska, psykiska samt sociala konsekvenser så som Grimby (2000) ovan beskriver gällande äldre Efterlevande, samt att dessa konsekvenser kan skilja sig åt ur ett genusperspektiv.

Syftet med uppsatsen var att undersöka äldre personers upplevelser av att vara anhörigvårdare och att få anhörigstöd samt stöd som Efterlevande. Ett vidare syfte var att få en uppfattning om vilket stöd deltagarna har fått i sin sorgeprocess. Vi ville också få en uppfattning om anhörigkonsulentens erfarenheter av och tankar om anhörig- och Efterlevandestöd. Våra frågeställningar var: Vilka upplevelser och erfarenheter har deltagarna av att vara anhöriga och att få anhörigstöd? Vad innebär deltagandet i Efterlevandegruppen? Vilka upplevelser har deltagarna av stöd i sorg? Vilka upplevelser och erfarenheter har anhörigkonsulenten av anhörig- och Efterlevandestöd genom sin yrkesroll?Vi genomförde fem intervjuer med deltagare i en Efterlevandegrupp samt en intervju med den anhörigkonsulent som ansvarat för de anhöriggrupper deltagarna varit med i och möjliggjort nämnda Efterlevandegrupp.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt Efterlevandeskydd fo?r Efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den Efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Vid ett oplanerat generationsskifte när arvingen är omyndig är risken stor att den reella beslutande makten tillfaller en oönskad person. Anledningen till detta är den betydande förmyndarförvaltning en Efterlevande förmyndare kan utöva över tillgångar den omyndige fått via legalt arv/testamente eller gåva. De möjligheter som ett borttestamenterande av förvaltningsrätten ger, kan tyvärr ge en falsk känsla av trygghet för testator. I flertalet av fallen finns möjlighet för den Efterlevande förmyndaren att utnyttja laglottsmöjligheten föra att tillskansa sig beslutande makt över företaget och på så sätt motverka testators vilja. Trots att lagstiftaren på olika sätt försökt att trygga den omyndiges situation genom regler för hur förmyndare och överförmyndare skall handla anser jag dessa regler vara otillräckliga.

SammanfattningSambolagstiftningen i Sverige har till syfte att skydda den svagare parten när samboförhållandet avslutas på grund av antingen separation eller att den ena sambon avlider. Det är en minimilagstiftning där lagstiftaren ansett det viktigt att sambolagen undviker att närma sig regleringen av äktenskap och på så vis bli en äktenskapsliknande samlevnadsform av lägre dignitet. För att reglera sitt förhållande på de punkter där lagstiftningen brister eller samborna önskar en annan utgång än vad sambolagen erbjuder är sambor hänvisade till att avtala.     Familjebildningen har sedan 60-talet genomgått en stor förändring där äktenskap fortfarande är den dominerande samlevnadsformen men är inte längre det enda och självklara valet. Antalet samboförhållanden ökar, samtidigt som en del av de bakomliggande tankarna kring regleringen i sambolagen kan anses föråldrade.     Till följd av att samboförhållanden blir vanligare kommer det här arbetet att behandla sambolagstiftningens förhållande till arvs- och testamentsrätt som är en av de punkter där sambolagstiftningen skiljer sig avsevärt från regleringen av äktenskap. Vid den ena sambons bortgång har Efterlevande sambo ingen legal arvsrätt.

SammanfattningSambolagstiftningen i Sverige har till syfte att skydda den svagare parten när samboförhållandet avslutas på grund av antingen separation eller att den ena sambon avlider. Det är en minimilagstiftning där lagstiftaren ansett det viktigt att sambolagen undviker att närma sig regleringen av äktenskap och på så vis bli en äktenskapsliknande samlevnadsform av lägre dignitet. För att reglera sitt förhållande på de punkter där lagstiftningen brister eller samborna önskar en annan utgång än vad sambolagen erbjuder är sambor hänvisade till att avtala.     Familjebildningen har sedan 60-talet genomgått en stor förändring där äktenskap fortfarande är den dominerande samlevnadsformen men är inte längre det enda och självklara valet. Antalet samboförhållanden ökar, samtidigt som en del av de bakomliggande tankarna kring regleringen i sambolagen kan anses föråldrade.     Till följd av att samboförhållanden blir vanligare kommer det här arbetet att behandla sambolagstiftningens förhållande till arvs- och testamentsrätt som är en av de punkter där sambolagstiftningen skiljer sig avsevärt från regleringen av äktenskap. Vid den ena sambons bortgång har Efterlevande sambo ingen legal arvsrätt.

Denna uppsats handlar om studier av järnåldersvapengravars vapen och föremål i Sverige. Syftet med uppsatsen är att försöka utreda vad som nedlades i graven för vems skull, den döde eller för de Efterlevande? Det som också ska utredas är om man kan levandegöra det material och de människor som har anknytning till graven genom att studera den och dess föremål ur ett mer emotionellt perspektiv..

Det är naturligt att det flera gånger under ett företags livstid sker generations- och ägarskiften. Genomförandet av ett sådant skifte är en stor och krävande procedur som kräver noggrann planering och god framförhållning. Det handlar om stora summor pengar och ibland ovärderlig kunskap som skall förvaltas vidare av en kommande generation. De bör tidigt sättas in i företagets verksamhet för att underlätta den dag då skiftet väl sker.Tyngdpunkten i denna uppsats har lagts på oplanerade generationsskiften och särskilt Efterlevande makes arvsrätt vad gäller arv av andelar i familjeföretag. Syftet är att visa på de fördelar och nackdelar denna metod har vid generationsskifte samt visa på svagheter i gällande lagstiftning.Ett planerat skifte under företagarens livstid är att föredra och det finns då ett antal olika metoder att tillämpa, som gåva och andelsbyte, intern aktieöverlåtelse, underprisförsäljning och testamente.