Syftet var att undersöka handbollsspelares generella Efficacy, individuella - och kollektiva Efficacy inom handbollssituationer samt nivån av utövandet. Studien bestod av två delar. Den första var kvantitativ med två frågeformulär; Schwarzers och Jerusalems Generell Self-Efficacy Scale samt Chase, Feltz och Lirggs Team Efficacy Questionnaire. Två lag från elitnivå (n=36) och två från lägre nivå (n=37) representerades. Resultatet visade att handbollsspelare på högre nivå har en högre grad av self-Efficacy och kollektivt Efficacy än de på lägre nivån.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga källor till self-Efficacy hos individuella idrottare med hjälp av self-Efficacy teorin och pyramid för prestation. Följande frågeställningar har besvarats: (A) vilka källor använder individuella idrottare vid hög self-Efficacy (B) Vilka källor använder individuella idrottare vid låg self-Efficacy? och (C) Vilken är relationen mellan self-Efficacy och prestation? Tio semistrukturerande intervjuer genomfördes på tio individuella idrottare (5 manliga och 5 kvinnliga) i ålder 18-27 år. Resultaten visade att tidigare erfarenheter var den största källan till ökat self-Efficacy. Uttryck som "tränat bra innan" och "bra förberedelse" använder intervjupersonerna för att beskriva denna källa.

Sverige avsätter idag över en miljard kronor på att hjälpa arbetslösa att starta eget och därmed bli entreprenörer. Hög self-Efficacy är en grundförutsättning för att lyckas som entreprenör och våra erfarenheter av att lyckas är den enskilt största källan till self-Efficacy. Miljön som arbetslös är både fysiskt och psykiskt påfrestande och ofta kantad av motgångar, något som i teorin skulle kunna leda till sänkt self-Efficacy. Studiens syfte var att undersöka om arbetslösas self-Efficacy förändras med tiden de förblir arbetslösa. En enkätundersökning med 107 arbetslösa från en arbetsförmedling i Mellansverige genomfördes.

Två studier undersökte hur self-Efficacy, individens tro på sin förmåga, inverkar på prosocialt beteende i skolmiljö. I Studie 1 besvarade 121 gymnasieelever en enkät, som mätte akademisk och emotionell self-Efficacy samt prosocialt beteende. I Studie 2 besvarade 48 gymnasieelever en enkät, som mätte emotionell self-Efficacy och prosocialt beteende. Studie 1 visade att akademisk men inte emotionell self-Efficacy korrelerade positivt med prosocialt beteende. I begreppet emotionell self-Efficacy finns två känsloreaktioner: själv- och andraorienterade.

Individens tro på den egna förmågan benämns self-Efficacy och är en viktig del vid avgörandet av hur en uppgift ska lösas, samt av hur resultatet blir. När individer presterar spelar feedback en central roll för om det kommer att skapas motivation att uppnå målen eller inte. Ovan nämnda begrepp är även centrala för den kollektiva self-Efficacy som är gruppens tro på sin förmåga. Studiens syfte var att undersöka hur en individs self-Efficacy påverkas vid ett negativt utfall inom ett prestationsområde. En enkätundersökning med 81 lagidrottsspelare genomfördes i Västmanlands län.

Self-Efficacy innefattar tilltro till sin egen förmåga och är ett av de mål som gymnasieskolor arbetar för. En enkätundersökning med hundrafemtio gymnasieelever utfördes med syfte att se hur dessa uppfattar sin egen tro på sin förmåga inom två olika gymnasieprogram utifrån fyra informationskällor. Även fyra intervjuer med lärare genomfördes för att ta reda på hur de arbetar för att öka elevernas tro på sin förmåga. Resultatet utifrån enkätundersökningen visade att eleverna i båda programmen hade hög self-Efficacy samt att elever inom naturprogrammet upplevde att tidigare erfarenheter ökar deras self-Efficacy. Eleverna inom byggprogrammet upplevde däremot att fysiska och emotionella tillstånd ökar deras self-Efficacy.

Self-Efficacy och socialt stöd är två fenomen som visats ha ett flertal goda effekter på individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekräfta relationen mellan self-Efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-Efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. Två mätningstillfällen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfället. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-Efficacy.

Enligt Bandura (1997) är self-Efficacy tron på den egna förmågan att slutföra uppgifter och nå mål. Denna studie undersökte sambandet mellan upplevd beslutsfrihet under sena tonåren, upplevd stress från föräldrar under sena tonåren, upplevd optimism under sena tonåren och self-Efficacy. Stickprovet på 133 studenter, varav 35 män och två av okänt kön skattade sina upplevelser och self-Efficacy. En multipel hierarkisk regressionsanalys visade att self-Efficacy korrelerade positivt med både beslutsfrihet och optimism vilket gav stöd för hypotes 1 och 3. Variationen i de oberoende variablerna och kontrollvariablerna kunde förklara 12% av variationen i self-Efficacy.

 Tidigare forskning inom studentliv och studenternas framgång är ett väl undersökt område. Könsskillnader, känsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd är några av de faktorer som har visats påverka studenternas akademiska self-Efficacy. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan kön, KASAM, socialt stöd och studenternas akademiska self-Efficacy. 124 högskolestudenter i Mellansverige deltog genom att svara på en enkät bestående av College Academic Self-Efficacy Scale, Social Support Questionnaire 6 (SSQ6) samt Sense of Coherence scale (SOC-13). Materialet analyserades med Pearsonkorrelation, regressionsanalys och t-test.

This essay looks into the concept of self-Efficacy and its implications for work performance. The participants in this study work for a call center company situated in the southern part of Sweden. The hypothesis is that a high degree of self-Efficacy exerts a positive effect on work performance. Furthermore, the study seeks to identify the factors that give rise to work satisfaction among the participants. The results of the study show that there is a negative correlation between high self-Efficacy and work performance.

Bandura definierar (1997) outcome expectancy som individens skattning av sannolikheten att ett beteende ska leda till ett specifikt utfall. Utöver individens skattning av sitt eget beteendes följder (individual outcome expectancy), är hennes bedömning av sin grupps möjlighet att nå ett specifikt utfall (collective outcome expectancy) en del av begreppet (Riggs & Knight, 1994). Studien syftar till att undersöka huruvida arbetsrelaterad- self Efficacy, locus of control och collective Efficacy predicerar outcome expectancy. En enkätundersökning genomfördes med 102 deltagare från olika yrkesgrupper. Resultatet visade att arbetsrelaterad- self Efficacy och locus of control samvarierade med individual outcome expectancy och att collective Efficacy predicerade collective outcome expectancy.

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-Efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien är att undersöka om samband finns mellan self-Efficacy och interaktion mellan medarbetare och chef. Self-Efficacy mäts med GSE, i översättning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-chefsinteraktion mäts med egenkonstruerade frågor i samma enkät i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnärvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare består av 58 medarbetare från samma organisation varav 83 % är kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-Efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende närvaro, nöjdhet samt hur medarbetare själva agerar vid problem på arbetet.

A self-esteem that is contingent on affirmation from others leaves the individual psychologically vulnerable. Ccontingent self-esteem has been shown to be either relationship or competence based. The aim of the current study was to examine the relationship between relationship based self-esteem, competence based self-esteem, the under dimensions of those, and self-Efficacy. Questionnaires were handed out to 69 university students. The results indicated that competence based self-esteem predicted a significantly low self-Efficacy.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan ledarstilar, den psykosociala arbetsmiljön och self-Efficacy. Detta för skapa större förståelse för hur olika ledarstilar kan påverka medarbetarnas välbefinnande och prestation. Deltagarna (N = 81, mellan 19-64 år) svarade på en enkät med bakgrundsvariabler, den generella self-Efficacy skalan (GSE), psykosocialarbetsmiljökart-läggning (PAK, egenkontroll, arbetsledningklimat, arbetsstimulans, arbetsgemenskap och arbetsbelastning) och ledarskapsstilar (CPE, förändring-oriented-, strukturella och produktionsinriktad och relationsorienterade). Positiva associationer om ledarstilar och den psykosociala arbetsmiljön demonstrerades, särskilt för relationsorienterade ledarstil, vilket korrelerade med alla fem huvudfaktorer i PAK. Däremot korrelerade strukturella- och produktionorienterad och förändringsorienterad inte signifikant.

Syftet med studien var att skapa en ökad förståelse för nybörjartränares upplevda orsaker till coaching Efficacy. Frågeställningar var: (1) Vilka orsaker upplever nybörjartränare bidrog till deras coaching efficay som gjorde att de tog på sig tränaruppdraget?; (2) Vilka orsaker upplever nybörjartränare ökar respektive minskar deras coaching Efficacy?; och (3) vilka attributionsmönster använder nybörjartränare sig av i förhållande till de orsaker de upplever ökar respektive minskar deras coaching Efficacy. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på fem nybörjartränare. En induktiv analys genomfördes.