Göteborgs Universitet(GU) är en av FHV Previa AB största kunder. Detta projektsarbetet genomfördes enligt önskemål från GU ledning. Under perioden 2006-2007 har man observerat stigande sjukskrivningstal samt stressrelaterad ohälsa hos Doktorander på GU. Personalavdelning larmade att sjukskrivningstalet bland doktorande högre (5,8%) än bland andra yrkesgrupper (3,4%). Antalet arbetsrelaterade sjukskrivningar hos Doktorander var 59% det är betydligt högre än bland övriga anställda på GU, 28% Doktorander har en speciell arbetssituation oftast med otrygg anställningsform och höga krav att prestera under ekonomiskt begränsad tid.

In this bachelor thesis the aim is to explore how university libraries and researchers function together. I will do this through interviews with phd students and examine how they reason on the use of libraries and other resources available in campus and witch other methods they use to gather information. The graduate students differ in where they are with their research process, but all of them work in the field of social sciences. To help me in my analysis I have adopted Wilsons model of information behaviour and modify this to better suit my purpose. My findings show that they mainly use the library to access materials and avoid use of the librarians, due to perception of low usefulness.

The purpose of this thesis is to study the usage of and attitudes towards electronic books among graduate and PhD students at Karlstad University. The main questions are: How do graduate and PhD students use electronic books? To what extent are electronic books used compared to printed books? To find the answers, a user study was carried out at Karlstad University library. The results show that a majority of the respondents are aware of the possibility to use electronic books but prefer to use printed ones if they have to choose. Many respondents also complained about difficulties reading a text on the computer screen.

Högskolan har en krävande arbetsmiljö. Doktorander och lärare är utsatta för stora krav från olika håll. Ledningen, studenter, relationer, interindividuell stresskänslighet och privatlivet kan ställa olika typer av krav och kan även utgöra stressfaktorer. Fjorton individer, Doktorander och lärare, kontaktade under 2007 dr AAV på företagshälsovården i Skövde på grund av stressrelaterade symptom. De flesta angav för hög arbetsbelastning som huvudorsak.

SammanfattningIdag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur Doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska Doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a.

Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och Doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av Doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt.

SammanfattningIdag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur Doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska Doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a.

SammanfattningIdag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur Doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska Doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a.

Denna uppsats behandlar målstyrning i högskolan. Målstyrning i den privata sektorn och den offentliga sektorn skiljer sig åt av flera orsaker. Bland annat har verksamheter i dessa båda sektorer väldigt olika förutsättningar med hänsyn till till exempel vinstintresse. På en högskola finns det dessutom mer specifika förutsättningar som gör att det kan vara problematiskt att använda målstyrning på samma sätt som i ett företag. Syftet med denna uppsats är att belysa hur målstyrningen upplevs fungera på en högskola genom att beskriva hur målstyrning används i en styrmix.

Vid universiteten finns en problematik som består i att kompetenta kvinnor tenderar att lämna verksamheten. Under åren 2003-2004 lämnade 140 kvinnor Luleå tekniska univer-sitet (LTU) på grund av olika orsaker. Vid universitetets ledande positioner innehas idag en majoritet av platserna av män, samtidigt som endast 8 % av de tillsatta professorerna är kvinnor. Denna bild visar en organisation där toppen av hierarkin är mansdominerad. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i feministisk maktteori undersöka och ge en bild av vilka strukturer, kopplade till kön som eventuellt föreligger vid Luleå tek-niska universitet och som påverkar kvinnors arbets- och utvecklingsmiljö.

The aim of this Master's thesis is to examine difficulties concerning information acquisition, use, and management experienced by graduate students in physics during their first years of research work. Semi-structured, qualitative interviews were carried out with nine doctoral students. The theoretical background for analysis of the material is based on the work of Patrick Wilson, with particular focus on the concept of cognitive authority, and on that of Lars Seldén, who has proposed the idea of an information seeking career running parallel to the academic career of the researcher. Results from the interviews indicate that most of the students, in the early stages of their information seeking careers, rely to a great extent on supervisors and more experienced colleagues when identifying material needed for the research project. In a situation where information of potential relevance is abundant and where experience and focus are not yet fully developed, senior researchers function as cognitive authorities and as guides to other cognitive authorities.

Doktoranders situation i forskarutbildningen har till stor del konstaterats vara otillfredsställande. Till detta finns det flera anledningar men en viktig punkt är den rättssosäkra situation som doktoranden befinner sig i. Många Doktorander känner en ovisshet vad som kommer att krävas av dem i utbildningen. Detta gäller till viss del även handledaren som känner en ovisshet om vad som kan krävas av doktoranden. Det har i högskoleförordningen vidtagits åtgärder för att stärka Doktorandernas rättssäkerhet genom ökad reglering .

Syftet med studien är att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förståelsen av och inställningen till jämställdhetsfrågor. Den process där jämställdhetsbegreppet görs förståeligt och relevant för anställda på en teknisk högskola fokuseras sätts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jämställdhetsarbete problematiseras. Studien bygger på sex intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga anställda på en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras på vilket sätt förståelsen av jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att skapa en mer jämställd arbetsplats.I studien förekommer en föreställning av manliga grupper som likriktade, mindre framgångsrika och tråkiga att arbeta i.

The aim of this bachelor-thesis is to study how postgraduates approach open access during times of change within scholarly communication. Our theoretical framework is based upon Knorr Cetinas epistemic cultures and Cullen & Chawners theory that there is a paradigmatic conflict within scholarly communication due to the fact that open access has failed to reach the same level of prominence among researchers as it has within research libraries. We interviewed six postgraduates at Malmö högskola in order to find answers to our research questions. We identified a shared epistemic culture among the postgraduates, which can be explained by the fact that being postgraduates, they all share similar experiences and values. We chose to call this epistemic culture the horizontal epistemic culture.

Bakgrund:Fram till den 1 juli 2010 var det obligatoriskt för en såväl grundutbildningsstudenter som Doktorander vid universiteten i Uppsala att vara medlemmar i en studentnation (nation). Nämnda datum avskaffades obligatoriet och medlemskapet blev därmed frivilligt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka och belysa vilka konsekvenser nationsobligatoriets avskaffande har fått och kan komma att få för studenterna, universitetet och nationerna i sig.Metod:I denna uppsats har jag, med det civila samhället som teori, undersökt vilka konsekvenserna av nationsobligatoriets avskaffande hittills är och kan komma att bli på sikt. Studien har genomförts genom litteraturstudier, en enkätundersökning bland studenter och genom intervjuer med representanter från nationerna och samarbetsorganet Kuratorskonventet.Resultat/slutsats:Tre år har nu förflutit sedan obligatoriet avskaffades och än så länge är medlemstappet mycket litet. En positiv konsekvens som avskaffandet har fört med sig är att nationerna har knutits närmare varandra och valt att samarbeta i allt större utsträckning.De senaste åren har organisationer inom det civila samhället utsatts för högre krav gällande professionalisering och byråkratisering. Vissa krav skulle ställts oavsett om nationsobligatoriet hade avskaffats eller ej medan andra är mer sammankopplade med avskaffandet, vilket kommer sig av att konkurrensen med andra företag och organisationer i Uppsala har ökat.