Syftet med denna uppsats är att ge läsaren förståelse och insikt i hur Doft och musik kan användas som marknadsföringsmedel i Sverige. Vi har försökt att finna en lyckad kombination av dessa stimuli som svenska konsumenter tycker passar bra ihop. Vi kommer vidare försöka att utröna huruvida marknadsförare kan använda sig av musik och Doft för att stimulera kunder i butiksmiljö, för att på detta sätt öka chansen att de medverkar i en köp/säljsituation..

Samma typ av jäst, Saccharomyces cerevisiae, har använts för att jäsa produkter under en lång tid. Jäst har en potential att förändra en produkt genom olika sekundära metaboliter. De sekundära metaboliterna kan ändra sättet vi uppfattar produktens smak och Doft. Metaboliterna kan skapa smaker och Dofter som normalt sätt inte är associerat med exempelvis bröd. För att testa potentialen att producera Doft hos jäst, isolerades jäst från utvalda äpplen och odlades.

SAMMANFATTNINGTitel Dags att hålla för näsan? ? en studie om Doft som marknadsmediumTime to keep your nose shut? ? a study about aroma as marketing medium.Seminariedatum veckodag den xx/1 2008Författare Madelene NordströmHandledare Magnus RodellProblem: Genom att problematisera begreppet ?medium? vill jag undersöka om Doft är ett sådant. Jag studerar även på vilket sätt Doft som ett medium kan påverka människans konsumtion?Syfte: Jag vill påvisa att stimuli där jag har ?Doft? som exempel, används som ett medium för att locka till konsumtion. Därför vill jag på en kritisk basis ge förståelse och insikt i hur Doft används som marknadsföringsmedel i Sverige då det inte är ett självklart marknadsföringsmedel.

With the help of image analysis and scent theory, we have made an analysis that explains how the perfume smells in advertising. There are many different factors that play a role in our perception of smell by image. We have found that using the connotations we can get a sense of the scent. What helps us along the way, the colors, the women and the environment. From this one different conclusions are mad and we create a scent sensation..

Bakgrund/problem:          Doft används i liten utsträckning inom marknadsföring trots att det bevisligen är ett sinne som är starkt kopplat till människans känslor.Syfte:                                  Att redogöra för Doftens betydelse i kundens sätt att uppfatta och intressera sig för produkterna.Metod:                               En kvantitativ forskning har tillämpats där ansatsen har varit deduktiv. Undersökningen som utfördes för denna uppsats genomfördes på IKEA i Kalmar.Teori:                                 Den teori vi använt oss av tar upp ämnesområden som människans fem olika sinnen, Doftkänslighet, perception, kundbeteende, varumärkets själ, servicelandskap och upplevelsevärld.Empirisk Analysoch Diskussion:                 Vi redovisar i detta kapitel de observationer som gjorts samt en analys av dessa. Vi kommer även att diskutera analysen där vi tar stöd av teorin.Slutsats:                             Genom sammanställningen av de hypoteser vi ställt upp kan vi inte konstatera att Doft har någon betydelse för kundbeteendet på IKEA i Kalmar.Förslag till fortsatt forskning:                          Vi har i slutet av denna uppsats presenterat de rekommendationer för vad vi anser fortsatt forskning borde ta hänsyn till.  .

Bakgrund: Butikerna inom detaljhandeln har svårigheter med att effektivisera utbytesplatsen. I och med den ökade konkurrensen som råder på marknaden blir det svårt för små- och medelstora företag att överleva. Detta tillsammans med att konsumenterna avskärmar sig från den stora massan av reklam och marknadsföring som de dagligen utsätts för har lett till att företag måste hitta nya unika sätt att marknadsföra sig på för att överleva långsiktigt.Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att påverka köpprocessen i en butik genom att använda Doft som marknadsföringsfenomen?Syfte: Syftet med vår undersökning är att studera kausala samband mellan hur vår oberoende variabel, Doft, påverkar den beroende variabeln, köpprocess.Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats. Vi kommer att göra ett experiment och utgå från en kvantitativ metod med kvalitativa inslag.

I denna underso?kning testades hypotesen huruvida det ga?r att uppskatta antalet bakterier med hja?lp av ma?nniskan som ma?tinstrument. Syftet var att se om det fanns na?gra korrelationer mellan mikrobiologiska och sensoriska resultat fra?n analyser av opasto?riserade dessertostar. Mikrobiologisk och sensorisk analys utfo?rdes pa? 20 opasto?riserade franska dessertostar.

I denna uppsats undersökte vi, inom ämnet sinnesmarknadsföring, Dofters inverkan på produktuppfattning. Sinnesmarknadsföring har som mål att skapa en positiv och lojal relation mellan varumärket och kunden med hjälp av sinnena. Syftet med vår uppsats var att utifrån befintlig forskning samt ett egenutformat experiment, undersöka Dofters inverkan på produktuppfattning och därmed potential som marknadsföringsmedel. Vi ville dels undersöka detta samband för Dofter generellt, och dels för Dofter som dessutom är produktrelaterade. Vi ville även lyfta fram eventuella svårigheter med att genomföra experiment inom detta område, baserat på vår egen undersökning.

Emotionella ansiktsuttryck är en viktig social kommunikationsledtråd. Kognitivt bearbetas uttryck olika beroende av det emotionella innehållet. Uppfattningen influeras av sociala kategorier med ibland negativt utfall. Detta stereotypinflytande har ofta sitt ursprung från omedvetna processer och kan påverkas genom priming. Även kontextuella faktorer (Dofter) influerar på uppfattningar av ansiktsuttryck.

I den olfaktoriska litteraturen finns olika åsikter om huruvida människor kan bibehålla en mental representation av en Doft. I denna studie undersöktes hur bra vi är på att föreställa oss Dofter jämfört med bilder av personer, med hypotesen att denna förmåga är sämre för Dofter än för bilder. Deltagarna försökte namnge 40 personer (bilder) och 40 lukter, där den ena gruppen endast exponerades för stimuli i 4 sekunder (singelsamplingsgruppen), den andra fick obegränsad tillgång under hela namngivningsförsöket (multisamplingsgruppen). Grundantagandet är att om deltagarna kan föreställa sig ett objekt för sitt inre så är de inte så beroende av återexponering. Resultatet visade inte på någon signifikant interaktion mellan grupp och modalitet, men nominellt går resultatet i hypotesens riktning.

Syfte: I denna studie har vi undersökt hur Tolv Stockholm använder sig av sinnesmarknadsföring för att skapa en upplevelse och om det har den önskade effekten på besökarna.Metod: Denna kvalitativa studie baseras på primär och sekundär data. Vi har intervjuat anställda som jobbar både på och för Tolv Stockholm för att få deras perspektiv. Sedan har vi utfört observationer för att avgöra om besökarnas upplevelser stämmer överens med Tolv Stockholms intentioner.Referensram: Tidigare forskning och teorier menar att sinnena spelar en stor på våra upplevelser. Dessa kan påverkas av de som producerar upplevelserna genom till exempel belysning, musik och Doft.Resultat & Slutsats: Många av de sinnesintryck som Tolv Stockholm arbetar med får den önskade effekten hos deras besökare. Vi anser dock att de har gjort en lite miss vad gäller samspel av musik och belysning.

Syfte:Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur äldre personer och personal på ett vårdboende i Uppsala uppfattar kvalitéten på den mat som levereras färdig till boendet och sedan serveras. Metod: Studien har en kvalitativ design och genomfördes genom intervjuer på fem äldre och fem personal på ett vårdboende. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ analysmetod. Resultat: I studien framkom att de äldre och personalen ofta hade samma uppfattning om vad bra mat var. De äldre hade dock kritik angående matens temperatur, Doft, smaksättning och variation i större utsträckning än personalen.

Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse i hur Dofter påverkar konsumenters köpbeteende med forskningsfrågan: på vilket sätt kan Dofter påverka konsumentens köpbeteende och hur kan Doftens betydelse appliceras på Kotlers teori? För att kunna besvara våra frågor har Kotlers teori konsumentens köpbeteende använts. Teorin består av fyra olika faktorer: kulturella, sociala, personliga och psykologiska. Som analysverktyg har forskningsartiklar från internationellt erkända undersökningar används som tagit upp Doftens inverkan på konsumenternas köpbeteende. TV-reklam, radio och tidningar har visat sig vara väldigt dyra och kanske inte fullt så framgångsrika som man tidigare trott.

SAMMANFATTNING Titel: Doftmarknadsföring, ett nytt fenomen?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Viktor Strandvik & Oskar ElfstrandHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2012-05Syfte: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt begrepp för många. Vi har i detta arbete fördjupat oss inom det ovanliga begreppet Doftmarknadsföring. Syftet med denna studie är att:- Förklara begreppet sinnesmarknadsföring med fördjupning inom Doftmarknadsföring.- Förmedla en bild av hur vanlig Doftmarknadsföring är bland butikerna i Gävles stadskärna.- Förklara hur företag arbetar med Doftmarknadsföring. Metod: I denna studie har vi använt oss av en deduktiv ansats där vi utgått från teori för att sedan undersöka hur det ser ut på marknaden. Den data vi har använt oss av är litteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniska källor samt empiriskt material i form av svaren från två stycken olika enkätundersökningar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera huruvida stimulans av sinnen leder till att kunden agerar genom taktilt berörande av en produkt ämnad för hudnära användande. Vi önskar undersöka om kunden reagerar på ett modifierat servicelandskap, samt om kombinationen av Doft och möjlighet till taktil beröring leder till förändringar i beteende vid köpbeslut.Metod: Arbetet med denna uppsats är baserat på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring det experiment, med tillhörande observationer, författarna har utfört vid toalettpappersavdelningen på ICA Maxi Stormarknad i Kalmar. Ur instuderad teori har hypoteser formats, som sedan under experimentet har testats. Följaktligen har ett deduktivt arbetssätt tillämpats under uppsatsskrivandets gång.