Sökresultat:
24 Uppsatser om Djurskyddslagen - Sida 1 av 2
Djurskyddslagen och renskötseln
The aim of this literature review was to discern which legislations and regulations related to animal welfare that comprises reindeer and their significance in reindeer husbandry. The Swedish Animal Welfare Act (1988:534) was enacted July 1, 1988 and its main purpose is to ensure a good animal health and environment. Animals that live in a good environment with good health is considered to have good welfare, which can be described as an individual's condition in relation to its surroundings. Reindeer herding is an extensive form without daily management. In reindeer husbandry there are eight specific seasons over the year and reindeer are handled as they migrates between pastures, get earmarks, are sorted for transport and slaughter.
Förslag på föreskrifter för domesticerade lamadjur (Lama glama och Vicugna pacos)
Djurskyddslagstiftning syftar till att säkerställa en god djurvälfärd, förebygga lidande hos djur samt vara ett verktyg för den myndighet som är utsedd att se till att bestämmelserna följs. Alla djur i fångenskap omfattas av Djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) som övergripande reglerar kraven på minimistandarden för djurhållning. Därutöver finns ett antal mer detaljerade föreskrifter anpassade för olika djurslag. De domesticerade lamadjuren lama (Lama glama) och alpacka (Vicugna pacos) har under de senaste åren ökat i antal i Sverige men för dessa arter saknas ännu djurslagsspecifika föreskrifter för de djur som hålls och föds upp för hobby och ullproduktion. Därför har det i det här arbetet presenterats ett förslag på sådana föreskrifter.
Den svenska Djurskyddslagen är gammal och anses i vissa delar vara omodern.
Efterlevnad av beslut om djurförbud hos hållare av sällskapsdjur och lantbruksdjur i Västra Götalands län
Denna studie riktar sig främst till länsstyrelsen i Västra Götalands län, som var frågeställare, men också till de andra länsstyrelserna i landet. Syftet var att undersöka hur de personer som på något sätt orsakat lidande hos djur och därför blivit belagda med djurförbud, efterlever dessa förbud, dvs. om de bryter mot sina förbud eller om de följer förbuden. Syftet var också att undersöka om efterlevnaden av förbudet skiljde sig mellan personer som höll sällskapsdjur och personer som höll lantbruksdjur. Om resultatet visade en trovärdig signifikant skillnad mellan dessa hållare, skulle länsstyrelsen kunna utföra kontroller av personer utefter vilken prioritet de har, beroende på om de tillhör den grupp där risken för bristande efterlevnad av förbudet är störst.
Ansvar för/rätt till vilt som rymt ur vilthägn : en studie av äganderättens innehåll och gränser
Uppsatsen behandlar det osäkra rättsläget beträffande ansvar för och rättigheter till vilt som rymt ur vilthägn. Ett vilthägn är ett hägn för djur vilka juridiskt sett betraktas som vilt. Enligt svensk rättsuppfattning föreligger ingen äganderätt till vilt i Sverige, men författaren Elin Gustavsson konstaterar att någon slags rättighet, exempelvis äganderätt, de facto kan föreligga till vilt i vilthägn. Ägaren till dessa djur har att rätta sig efter reglerna i jakt- och djurskyddslagarna. En hägninnehavare kan åläggas långtgående ansvar för förrymda djur, under förutsättning att culpa kan bevisas.
Mobil slakt : Regler, tillstånd och teknik
Från den första januari 2006, är det tillåtet att slakta mobilt inom hela EU. Både konsumenter och företagare måste få veta att detta alternativ finns att tillgå och att det är möjligt att bedriva slakteriverksamhet på det här viset. Jag vill att de ska se fördelarna med mobil slakt, t ex färre livdjurtransporter och bättre köttkvalitet på grund av mindre stress. Ett svenskt företag har konstruerat och byggt mobila enheter till den svenska renslakten men också till, bland annat, USA där Cheyennerna slaktar bisonoxe. Med bland annat detta företags kunskap så kan mobila enheter inredas och utrustas så att alla djurslag kan slaktas mobilt.Reglerna för mobila slakterier är de samma som för stationära.
Djurens enda hopp? : om inställningen bland distriktsveterinärer till anmälningsplikt vid misstanke om brott mot djurskyddslagen
Sedan 2002 har alla veterinärer i Sverige anmälningsplikt vid misstanke om brott mot Djurskyddslagen. Syftet med detta arbete var att undersöka vilken inställning veterinärer anställda av Jordbruksverket inom Distriktsveterinärerna hade till anmälningsplikten, och mer specifikt vilka faktorer som påverkar denna inställning. I uppsatsen tittar jag även på några av de etiska resonemang som underbygger veterinärernas ställningstagande, framför allt vad gäller hur man balanserar djurets och djurägarens intressen.
Undersökningen använde sig av kvalitativ metod och är utförd genom djupintervjuer med tio distriktsveterinärer på olika orter i Sverige. Tillvägagångssättet betonar beskrivning och tolkning snarare än analys och mätning och valdes då denna studie saknar föregångare; det saknas material att formulera hypoteser utifrån.
Resultatet visade på att anmälningsplikten ansågs vara bra och ett viktigt verktyg, men ett verktyg som bara fick användas efter noggrann eftertanke och bedömning av konsekvenserna.
Samarbetet mellan polis och kommun gällande omhändertagande av djur
Djur av olika slag och antal tillhör inte ovanligheter i svenska hem och på svenska gårdar. Tråkigt nog blir inte alla djur väl omhändertagna av sina ägare, det är då djurskyddsinspektörerna och polisen kommer in i bilden. En djurskyddsinspektörs uppgift är att kontrollera välmåendet och handhavandet med djur i den kommun man arbetar i. Denna rapport behandlar hur samarbetet mellan polis och djurskyddsinspektörer fungerar i en mindre kommun i norra Sverige i samband med omhändertaganden av djur. Det finns lagar och förordningar som styr hur detta ska gå till, bl.a.
Konsekvenser för äggproducenter efter förändring i djurskyddslagen avseende inhysning av värphöns :
The avowed aim in this project was to see how the Swedish egg production is today. My first question was if the Swedish egg producers egg production turn a profit. I have done five after calculation at five different egg producers with different systems from case to case. The difference has been the living system, the fodder and the egg price.
They made a report in Uppsala, Sweden (Hoffman & Andersson, 1996), where the look forward to a Swedish cage ban and made calculations after that coming ban. After that they lift the Swedish ban of cages and the egg producers could invest in new cages who called the decorated cage.
Vätske- och saltbalans i samband med transport av häst
Hästar har transporterats längre sträckor i århundraden, först med båt och tåg och därefter på väg och med flyg. Antalet hästar som transporteras på väg har ökat i takt med att antalet hästtävlingar har ökat. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på vad som kan göras för att förhindra och åtgärda de störningar som kan uppkomma i vätske- och saltbalansen i samband med transport genom bland annat utfodring och bra rutiner. I studien ingår även en presentation av gällande regler för transport av häst.
Hur hästen ska transporteras är reglerat i Djurskyddslagen (SJVFS 2000:133). Transporttiden får högst vara åtta timmar därefter måste hästen vila.
Legala förutsättningar och ekonomiska stöd för byggande av häststall
Det här arbetet är en litteraturstudie som behandlar vissa övergripande lagar och regler för byggande av häststall. Det grundar sig på ett specifikt fall, och en allmän redogörelse för vad som gäller framgår i litteraturstudien.
Hästnäringen i Sverige växer varje år och allt fler vill arbeta med sitt intresse. När det ska byggas ett nytt stall och ridhus är det svårt att veta vilka lagar och regler som gäller, och hur det ska finansieras.
Miljökrav främst gällande gödselhantering måste uppfyllas. Kraven beror på antal djurenheter och vilket geografiskt område företaget befinner sig i. Bestämmelser kring djurskydd varierar också med antalet hästar som vistas på gården.
Avlivning av sällskapsdjur, utförd av annan än veterinär : ett djurskyddsproblem?
We know that more than 2/3 of insured dogs in Sweden are put to death by a veterinarian, which means that almost one third are killed in trauma, lost or die in some other way. An unknown number of these are killed by their owner with no veterinarian involved. This graduate thesis contains a specification of the laws that control euthanasia of dogs and cats in Sweden, and the veterinary medical basics on how to perform euthanasia. The objective is also to give understanding on how pet owners choose to put their animal to death and why, and to discuss whether that is an animal welfare problem.
It is legal to kill dogs and cats by shooting, using a sporting gun, provided that it is done according to laws and regulations.
Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall
Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar. De studier som finns har visat att rörelsemängden ökar i större hagar. En studie gjord på Flyinge 2005 indikerar på att hästar som går i par har större aktivitet i hagen än hästar som går enskilt.
Syftet med studien är att ta reda på om hästarna rör sig mer vid utevistelsen om de går i par jämfört med om de går enskilt.
Studiens frågeställning är: Stimuleras hästarna till ökad rörelseaktivitet om de går parvis i hagen jämfört med om de går enskilt?
Hypotesen är att utevistelse i par stimulerar till ökad rörelseaktivitet i form av tillryggalagd sträcka jämfört med hästar som hålls enskilt.
I studiens försök deltog åtta hästar fördelade på två par och fyra enskilda.
Ekologiska livsmedel med fokus på märkning
Sveriges djurskyddslagstiftning är en av världens hårdaste, men för att kunna upprätthållaen lagstiftning behöver man också veta var problemen finns och det är vi inte alltid lika brapå. Ett område där man vet att det föreligger djurskyddsproblem är hos övergivna katter,utöver det vet man väldigt lite om svenska katters levnadsvillkor. Ett område som man vetsärskilt lite om är ladugårdskatter dvs. katter som lever i och omkring ladugårdar, som intehar tillgång till att gå in i ett bostadshus och i de flesta fall har till främsta uppgift att fångaråttor. Enligt tidigare utlänska studier förekommer flera hälsoproblem hos ladugårdskatter,såsom virus, endoparasiter, ektoparasiter och trauma.
Inventering av ladugårdskatter och deras levnadsförhållanden i Östergötland
Sveriges djurskyddslagstiftning är en av världens hårdaste, men för att kunna upprätthållaen lagstiftning behöver man också veta var problemen finns och det är vi inte alltid lika brapå. Ett område där man vet att det föreligger djurskyddsproblem är hos övergivna katter,utöver det vet man väldigt lite om svenska katters levnadsvillkor. Ett område som man vetsärskilt lite om är ladugårdskatter dvs. katter som lever i och omkring ladugårdar, som intehar tillgång till att gå in i ett bostadshus och i de flesta fall har till främsta uppgift att fångaråttor. Enligt tidigare utlänska studier förekommer flera hälsoproblem hos ladugårdskatter,såsom virus, endoparasiter, ektoparasiter och trauma.
Djurförbud : en analys av domar enligt 29 § Djurskyddslagen samt definition av resurs- och funktionskrav
The aim of this study is to with the help of my data, conduct statistic analyses about animal welfare mistakes and scarities, as a preventive measure for the public sector point of view and how farmers handle their animals in these cases, when and how these mistakes and scarities are likely to appear and in this way perhaps manage the existing problems. The aim of using judicial decisions of banning ownership and caretaking of animals according to the 29 § is that this judicial decision is the outermost fortification of animal welfare.
In November 1938 the pro tempore investigator handed over a report with a proposition according the animal welfare legislation. Pro tempore proposed that the court should in some cases, be able to order a person guilty of cruelty against animals to a ban of owning or taking care of animals. This proposal unfortunately was turned down. The question about introduce a ban against owning or taking care of animals into the Swedish animal welfare legislation was again discussed in April 1967 at an interpellation debate in the parliaments second chamber.