SammanfattningDet finns lite skrivet i ämnen som rör etik i samband med djursjukvård. Utvecklingen inom djursjukvården har under de senaste åren gått mycket fort fram och man kan idag behandla sjukdomar som tidigare inte var möjliga att behandla. Den här utvecklingen leder till nya frågeställningar inom djursjukvården, till exempel hur långt man skall gå i behandlingen av ett sällskapsdjur. Inom humanvården har man nyligen infört en lag om att en etisk prövning skall genomföras innan nya behandlingsmetoder får användas. I arbetet behandlas denna nya lag samt den etiska prövningen inför djurförsök ? något som kanske skulle kunna tillämpas inom djursjukvården .

Trypanosomiasis hos djur, Nagana, är ett problem för djurhälsa och ekonomi i stora delar av Afrika. Sjukdomen orsakas av parasiten trypanosoma som sprids mellan vilda och tama djur och människor via tsetseflugor. Den orsakar nedsatt produktion och ökad dödlighet. Många olika åtgärder vidtas för att motverka problemet, både storskaligt och lokal nivå. Dessa kan bestå i både kontroll av tsetseflugorna och bekämpning av parasiten direkt.

Detta arbete har syftat till att utreda vad en naturlik eller naturinspirerad trädgård bör innehålla, både vad gäller växtlighet som andra element som tillför det eftertraktade naturlika intrycket. För att ta reda på detta behövdes en djupare granskning av det mänskliga psykets reaktioner på naturlika intryck, något som det lyckligtvis redan finns många studier om. Inom miljöpsykologin har det länge forskats om hälsofrämjande effekter av naturlika utemiljöer, och många av dessa studier har även kunnat användas i för syftet att ta reda på vad det egentligen är vi människor finner naturlikt. Sammanställningen av fakta kring ämnet naturlik trädgård har lett till ett designförslag för en trädgård där detta tema passar väl in. I förslaget har punkterna som framkommit av den litterära sammanställningen använts både som analysverktyg och i själva designprocessen. Den litterära granskningen sammanfattar relevant historik inom ämnet miljöpsykologisk forskning, samt olika teorier kring vad som bygger upp ett naturlikt intryck och hur man idag använder sig av olika planterings- principer för att få fram den naturlika känslan. Resultatet av litteraturstudien är en lista som fastställts i tabell 1 och består av sexton huvudpunkter och innehåller bland annat flerskiktiga växtmaterial, ståndortsanpassat växtval, artrikedom, Djurliv, naturliga dofter mm. Resultatet visade att dessa principer är användbara inom både den egna trädgården såväl som i större offentliga miljöer. De kan användas oavsett storlek på trädgård samt utnyttjas för matproduktion.

Svensk naturvård har bedrivits genom ett ovanifrånperspektiv där politiska beslut utformats utan lokal förankring. Genom samhällsförändringar och teknisk utveckling har det skapats ett större fritidsutrymme för befolkningen, vilket i sin tur resulterat på krav om ökat skydd för naturen. När Unesco:s världsarvskommitté år 1996 tog beslutet att inrätta Laponia till ett världsarv, underströks betydelsen av en interaktion mellan människa och natur. Förutom att Laponia utgörs av ett rikt Djurliv innefattar området även ett unikt geologiskt värde och naturrikedom, till detta kommer ytterligare faktorer som att området brukas sedan lång tid tillbaks av en etnisk minoritet, samerna. När det är många intressenter som skall samverka i och kring ett område uppstår det ofta intressekonflikter, inte minst om det som i Laponia handlar om att bevara och nyttja mellan olika brukargrupper.

I denna studie undersöks hur parken Tantolunden på Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet är att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönområdet, beskriva dess förvaltningsmässiga planer och åtgärder, samt väga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkområdet tillhandahåller en hög ekologisk status. En fältundersökning gjordes där tre inventerade naturytor på 100 kvm har studerats utifrån antalet växtarter, i koppling till ett större delområde där det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre områden har benämnts som Berghällsområde, Traditionellt skött park samt Trädgårdsodlingsområde, efter hur de förvaltas.

Jakten på bushmeat är en aktuell och komplex fråga i Central- och Västafrika som har ägnats mycket uppmärksamhet och forskning inom flera vetenskapliga discipliner. Köttet och djurdelarna innebär både en födokälla för fattiga, samt som inkomstkälla vid ökande efterfrågan från västvärlden och Asien där djurdelarna ses som lyxvaror och används inom blandannat naturmedicin. Jakt på de stora aporna såsom gorillor, schimpanser och bonoboer utgör ett hot mot arternas överlevnad och en minskad biodiversitet men konsumtion av djurdelarna innebär också en risk mot folkhälsan. De bidragande faktorerna till handeln med bushmeat är många men särskilt stor är skövling av stora skogsområden samt minskade habitat. Vägar som går genom tidigare svårtillgängliga områden och bättre jaktvapen har också haft stor påverkan och resulterat i att många av de utrotningshotade djuren minskar i antal. Uppkomst och spridning av nya sjukdomar är ett hot mot både djur- och folkhälsa när människan konsumerar och kommer i kontakt med sina närmaste släktingar. Olika typer av virus såsom Ebola, SIV, SFV och STLV har visat sig och anses vara patogener som kan förväntas ge uppkomst av nya infektiösa sjukdomar.

Den här studien undersöker kontinuiteten, vitaliteten, exponeringen och möjliga naturvårdsåtgärder i Solnas ekmiljöer. Enligt det 16:e miljökvalitetsmålet "ett rikt växt och Djurliv" ska den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Gamla ekar har visat sig hysa en hög biologisk mångfald, men tyvärr minskar estånden av jätteträd kontinuerligt i Sverige samtidigt som föryngringen går långsamt eller i värsta fall helt avstannat. Åsikterna om jätteekarnas minskning verkar enstämmiga och bero på kontinuitetsglapp, upphörd hävd, igenväxning, plantering av gran på gamla odlingsmarker, brist på skötsel och ny bebyggelse i urbana miljöer. Kontinuiteten studerades genom att undersöka fördelningen mellan värdefulla ekar och ekefterträdare i hela Solnaområdet samt i fyra bestämda ektrakter.

Stora Tuna är ett stadsnära landskap i Borlänges utkant. Området har som många andra liknande områden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och än så länge en begränsad utbyggnad av bostäder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och området står idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som är önskvärt runt våra expanderande städer och tätorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna är ett område som ligger strax fem kilometer söder om Borlänge centrum och som från olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse.

Stora Tuna är ett stadsnära landskap i Borlänges utkant. Området har som många andra liknande områden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och än så länge en begränsad utbyggnad av bostäder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och området står idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som är önskvärt runt våra expanderande städer och tätorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna är ett område som ligger strax fem kilometer söder om Borlänge centrum och som från olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse. Problemet som framkommit är att området saknar en aktuell plan och strategi som talar om i vilken riktning området ska utvecklas.

I en tid då vi blir fler och fler människor på jorden talas det mycket om hållbar utveckling. Det täta stadsidealet förespråkas av många men i spåret av stadsförtätning försvinner många grönytor. För att främja växt- och Djurliv i städerna finns det olika planeringsverktyg. Ett av dom kallas för grönytefaktorn och användes för första gången i Sverige till bomässan Bo01 i Malmö. Vid anläggandet av Bo01 ställde man många krav på utemiljön. Ett av kraven var att alla gårdar skulle uppnå 0.5 i grönytefaktor. Det fanns dock inga möjligheter att ge påföljder till de som inte levde upp till kraven.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lärmiljö med fokus på barns lek, och om den bilden skiljer sig åt från pedagogers uppfattningar om lek/lärmiljö inom den reguljära förskolan. Min studie består av intervjuer med dels pedagoger från en Mobil förskola, dels pedagoger från reguljär förskola. Jag utgår från en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lärmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet på ett annorlunda/särskilt vis; särskilt i den bemärkelsen ?olik? den reguljära förskolans verksamhet. Studien utgår från pedagogernas egna uppfattningar utifrån den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utläsa eventuella särskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lärmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag.

Jag har valt att göra ett självständigt arbete som främst bygger på hur parker och naturmark bör utformas för att verka positivt för människans hälsa och välbefinnande. Arbetet har lett till ett förslag på hur stigar kan dras och vegetation kan användas för att förstärka platsens karaktär och skapa en positiv effekt hos människans hälsa och välbefinnande. För att fördjupa mig i ämnet och för att även få en ökad förståelse för platsen har jag gjort en litteraturstudie inom ämnet park och dess förmåga för rehabilitering, rekreation, kyrkogårdens historia, förvaltning och platsens specifika klimat och ståndortsförhållande. Arbetet visar på vikten av parker, kyrkogårdar och naturmark i våra städer för människans hälsa och välbefinnande inte minst när denne sörjer. Ytor med naturliga karaktärer har en förmåga att verka positivt då de ofta ger möjlighet till enskildhet samtidigt som de kräver väldigt lite uppmärksamhet tillbaka av individen. Spontan uppmärksamhet i form av Djurliv och växter verkar också positivt och avstressande. Mänskliga faktorer påverkar hur platsen bör utformas för bästa resultat.

SammanfattningTitel: Sverige som dykdestinationFörfattare: David Nilsson, Danny Selvåg & Johan ÖhrlingKurs: Turismvetenskap IIIInstitution:Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i KalmarHandledare: Hans WessbladProblem: Den svenska dykturismen är relativt outvecklad. Trots detta tillhör Sverige de länder i världen som har flest dykare per capita. Dykdestinationer runt om i Sverige måste se till de förutsättningar som finns för att skapa destinationer eller dykplatser som dykare vill besöka. Svenska dykares egenskaper och motivation till dykning är inte undersökt som vi ser det då vi enbart har stött på undersökningar om dykare i andra länder. Den svenska dykarens attityd mot dykning är intressant att se till för att skapa en undersökning om förutsättningarna för dykturismen framväxt i Sverige.Metod: Vi har genomfört en deduktiv undersökning då vi utgår från insamlad teori och sedan testar den på vår empiri.

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hälften av nittonhundratalet har inneburit stora förändringar för odlingslandskapet. Den biologiska mångfalden har minskat kraftigt och kulturbärande landskapselement har hotats. Därför finns det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som främjar växt- och Djurliv, men som också är värdefullt för människan utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket värde jordbrukets kulturmiljö har för människans välbefinnande och hur den kan användas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i Skåne som bedriver rehabilitering i gårdsmiljö har intervjuats för att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för denna typ av verksamhet.

Världen blir alltmer urbaniserad och i takt med att fler människor bosätter sig i städer och tätorter ställs högre krav på kvaliteten i urbana miljöer. Många skogsmiljöer i tätorter saknar tydlig målbild för i vilken riktning de ska utvecklas i och lämnas ofta för fri utveckling vilket skapar alltför homogena och svåranvända landskap. Genom variation i karaktärer och platser kan större möjligheter för såväl rekreation som för växt- och Djurliv skapas och därmed en rikare naturupplevelse. Många skogar har försvunnit som inslag i urbana områden under de senaste decennierna till följd av exploatering och en förändring av hur tätortsnära skogar behandlas är därför intressant inför framtiden.Med grund i litteraturstudier har ett projekt genomförts på ett skogsområde i Kävlinge i sydvästra Skåne, kallat Högalidskogen. Skogsområdet valdes då det är en tätortsnära skog med centralt läge i byn med närhet till bostäder och skolor och skogen var från början tänkt att fungera som en närrekreationsskog.