Sök:

Sökresultat:

15 Uppsatser om Djurfoder - Sida 1 av 1

Musselodling : en alternativ reningsmetod för kväveutsläpp i Östersjön

Eutrofiering är ett stort problem för Östersjön där den största tillförseln av näringsämnen kommer som diffusa utsläpp. I Östersjön leder eutrofieringen till ökad tillväxt och algblomningar. Den ökade tillväxten leder även till grumling av vattnet vilket försvårar för makroalger, samt till bottendöd då stora mängder organiskt material faller ner på botten och måste brytas ned med syreförbrukning och svavelbildning som konsekvens.På västkusten, utanför Långevik vattenreningsverk, bedrivs musselodling i syfte att renavattnet från kväve. Det är ett alternativ till utbyggnad av kvävereduktionssteget i reningsverket.Syftet med den här rapporten är att undersöka om det är möjligt att genom musselodling minska kvävebelastningen i Östersjön. Den tittar på praktiska och ekonomiska effekterrörande odling och avsättning av musslorna.Analysen visar att de metoder och material som används på Västkusten skulle kunna användas i Östersjön.

Foder som källa till infektion med salmonella hos djur och människor

Salmonella är en av de vanligaste orsakerna till livsmedelsburna infektioner hos människor. Infektionen sker via en fekal-oral smittväg, i första hand via kontaminerade livsmedel men även via kontakt med smittade djur och människor. Utbrott av Salmonella hos människa orsakas ofta av livsmedel från djur infekterade med Salmonella och i flera fall kan den primära smittkällan spåras tillbaka till kontaminerat Djurfoder. Foder utgör det första ledet i animala livsmedelskedjan och är därmed en viktig utgångspunkt för kontroll av Salmonella för att reducera smitta senare i denna kedja. Kontamination av foder kan potentiellt ske vid skörd, under processning särskilt i foderfabriken eller under lagring och transport.

Förbättringar vid foderfabriken i Norrköping

Svenska Lantmännen är en av Sveriges största koncerner inom lantbruks- och livsmedelsindustrin. Lantmännen lantbruk består bl.a. av en foderdivision vars huvudsyfte är att förse de svenska lantbrukarna med Djurfoder. Denna rapport syftar till att presentera förslag på hur en ökad produktivitet, effektivitet och driftsäkerhet vid foderfabriken i Norrköping kan uppnås. Arbetet har resulterat i flera förbättringsförslag som direkt medför en ökad produktion och driftsäkerhet.

Alléer

Allén förklaras som en väg eller gata med planterade träd på båda sidor, vanligen i enkla rader men även flerdubbla led. Allén är en anläggning som innehåller minst 7 träd.?Alléerna anlades förr ofta för att genom hamling ge bonden Djurfoder och bränsle?Alléerna anlades för att hindra jordflykt på skånska slätten.?Alléerna anlades för att ge en park eller ett slott en gedigen och praktfull utsmyckning som i sin tur visade makt och rikedom på 1600-1700-talet.?Alléerna anlades för att rama in vägen och ge resande en linje att hålla sig till vid dålig sikt men också att ge skugga och återhämtning för resande. Det kunde vara i en hälsopark på 1800-talet eller då man färdades på landsvägen med häst och vagn.?Alléerna anlades som en tydlig in/utfartslinje till en stad. Det har tydligt framkommit i litteraturen att allén delas upp i landsvägsalléer och parkalléer.

Övervikt hos husdjur : djursjukvårdarens roll

The obesity problem in the world is growing bigger and today even our companion animals are becoming heavier. In this paper the importance of a balanced diet for the companion animal is emphasised. There are many disadvantages for the animal and for the owner if the animal becomes obese and it is important to stress the facts on what the consequences might be. There are several medical conditions connected to obesity and a short summary of these will be discussed. It is often easier to prevent obesity rather than loosing the overweight and some ideas of how to do this is looked in to. In many veterinary clinics today, the veterinary nurse is the first and sometimes the only person to see the animal.

Tidsåtgång i system med självgående/självlastande fullfoderblandare :

In this study I have compared two systems of handling TMR, self-propelled/ self loading mixers and conventional towed mixers, what has been investigated is the time for filling, mixing and feeding TMR as well as maintenance and fuel consumption. The background of this study is the structural rationalization within the Swedish milk production that has put focus on efficiency and reducing of costs. Forage and labour are the two biggest costs in milk production today. The study has been performed by visiting three farms and with a stopwatch measured the times for filling, mixing and feeding TMR. At the time for the visits, the users have been interviewed regarding maintenance and fuel consumption. They have also had an opportunity to give comments of how they experience the mixers. The result of the study after processing is that the average stock in the study can save 74000 SEK a year by reducing time for filling, mixing and feeding TMR to cows with a self propelled/ self loading mixer . The conclusion I can make of this study is that it?s not the size of the stock that decides whether it?s interesting to invest in a self propelled/ self loading mixer, but the presumptions on the farms, for instance forage logistics and mechanical equipment..

Kraftfoderstation till hästar : äter hästen grovfoder eller halm efter konsumtion av små kraftfodergivor?

The German equine housing system, HIT Active Stable?, are adjusted for keeping horses in groups, and are well establishes in Germany. Now the system attracts attention here in Sweden. The purpose of this study was to investigate if the horses have any be-haviours need of free access to roughages like straw or hay, after they have been visit the concentrate feeding station. A study was carried out at family Krohn?s active stables in Bönningstedt, Germany.

Filamentösa Zygomyceters tillväxt i sulfitlut och ostvassla Growth of filamentous Zygomycetes in spent sulphite liquor and cheese whey

Sulfitlut, en biprodukt som erhölls från pappersmassaindustrin, blandades med ostvassla som är en biprodukt från osttillverkningsindustrin, för att odla fyra olika Zygomyceter i blandningen för produktion av proteinrikt biomassa.Arbetet fokuserades på den maximala produktionen av Zygomycetbiomassa från olika koncentrationer av biprodukterna sulfitlut och ostvassla i skakflaskor och de bästa förhållandena upprepades i en bioreaktor i bänkskala. Bästa odlingen för de olika Zygomycetstammarna vid 35 °C påvisade att vid 30%ig sulfitlut hade M. indicus och M1 producerade maximal koncentration (4,0 respektive 3,8 g/L) och utbyte (0,1 respektive 0,09 g/g) av biomassa efter 72 h. Maximala etanolproduktionen samt utbytet från dessa stammar var vid 38 h 12,4 g/L (0,31 g/g) respektive 13,4 g/L (0,30 g/g). Konsumerat socker för respektive etanolproduktion för dessa stammar var 41,2 g/L respektive 44,0 g/L.För odling i bioreaktor valdes M1 i ett medium med 50%ig sulfitlut med ostvassla, detta för att experimentera med mer användning av sulfitlut samt M1 som ursprungligen har isolerats från en indonesisk maträtt, tempe.

Köttkonsumtion och svält : Finns det ett samband?

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Svenskodlade bondbönor som proteinkälla till köttsubstitut : Miljöpåverkan, odling, förädling och tillverkning

Sojabönor är en global gröda med odlingar i bland annat Brasilien, Kina och USA och i de köttsubstitut som säljs i Sverige baseras ungefär hälften av dem på sojaprotein. I Sverige domineras baljväxtodlingen av ärter och åkerbönor som blir Djurfoder och odlingarna av baljväxter för humankonsumtion är mindre omfattande. Konsumenter i Sverige har dock fått ett ökat intresse för livsmedel med svenskt ursprung. För att öka variationen i den svenska baljväxtodlingen, bemöta konsumenters efterfrågan på inhemska livsmedel och minska miljöpåverkan i länder där sojabönorna produceras, har bondbönors möjligheter till att ersätta sojabönor i köttsubstitut undersökts. Metoden har varit en litteraturstudie som har kompletterats med en kvalitativ intervju med en person som är marknadsansvarig på ett köttsubstitutföretag.Kemiska föroreningar i naturen, minskad biodiversitet och för stor färskvatten användning är tre globala problem som uppmärksammats i Kina, USA och/eller Brasilien.

Potentialen för användningen av polyelektrolytkomplex för att förbättra styrkan hos papper

Billerud Skärblacka AB producerar säckpapper som bland annat används till säckar för cement, Djurfoder, kemikalier mm. En viktig egenskap hos säckpapper är brottarbete vilket baseras på papperets dragstyrka och töjning. I och med att marknaden kräver mer specialiserade produkter pågår det ständigt utvecklingsarbete för att kunna förbättra styrkor och andra viktiga egenskaper hos säckpapper. Forskning har visat att styrkan hos papper av blekta fibrer har förbättras vid tillsats av polyelektrolytkomplex. Syftet med detta examensarbete var att studera potentialen för användningen av polyelektrolytkomplex för att förbättra egenskaperna hos säckpappersmassa.

Potentialen för användningen av polyelektrolytkomplex för att förbättra styrkan hos papper

Billerud Skärblacka AB producerar säckpapper som bland annat används till säckar för cement, Djurfoder, kemikalier mm. En viktig egenskap hos säckpapper är brottarbete vilket baseras på papperets dragstyrka och töjning. I och med att marknaden kräver mer specialiserade produkter pågår det ständigt utvecklingsarbete för att kunna förbättra styrkor och andra viktiga egenskaper hos säckpapper. Forskning har visat att styrkan hos papper av blekta fibrer har förbättras vid tillsats av polyelektrolytkomplex. Syftet med detta examensarbete var att studera potentialen för användningen av polyelektrolytkomplex för att förbättra egenskaperna hos säckpappersmassa. Polyelektrolytkomplex tillverkas genom att kombinera anjoniska och katjoniska polymerer.

Propionsyratillsats vid gastät lagring av spannmål

Kostnader för lagring av spannmål till Djurfoder är en viktig parameter för lantbrukare som lagrar sin hemmaproducerade foderspannmål. Därför är det viktigt att hitta ett smidigt system med god säkerhet gällande hygienisk kvalitet och lagringsduglighet. I Sverige har vi ofta förhållande med spannmål som håller vattenhalter över 17% efter skörd, vilket i många fall leder till att spannmålen måste torkas. Torkningen är en dyr men säker metod. Med hjälp av Grain Bagger Mainero 2230 kan man lägga in spannmål snabbt och effektivt i en syretät slang.

Energiåtervinning ur kylluft : Svenska Lantmännens foderfabrik i Holmsund i samarbete med Umia AB

 Lantmännen i Holmsund tillverkar pelleterat Djurfoder till gris, nöt, ren och höns. På fabriken finns tre stycken presslinjer som pressar råvarorna till pellets. Vid tillverkning av pellets blandas råvarorna med ånga som håller ca 75-78°C. Ångan gör att pelletsen blir varm och fuktig efter tillverkningen. För att pelletsen ska kunna hålla en god kvalité vid transport och förvaring torkas denna med luft i pelletskylar.

Alger som energikälla - en svensk möjlighet

Examensarbetet har gjorts i samarbete med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut. De vill genom denna rapport börja få svar på frågan, om det är lönsamt att odla alger till biodieselframställning under svenska förhållanden, för att sedan möjligen påbörja en forskning inom området.Rapporten granskar till en början, via informationssökning, vad som är gjort tidigare och vilka företag och forskare som arbetar inom området idag. Därefter undersöks de steg som algerna genomgår för att bli biodiesel, det vill säga odling, skördning, utvinnande av algolja och slutligen framställningen av biodiesel ifrån algoljan.Olika alger, utrustningar och metoder studeras och ekonomiska siffror sammanställs vad gäller produktionen av alg-biodiesel. Slutligen undersöks vilket intresse området har hos olika svenska företag. Problemområden tillsammans med effektiviseringar diskuteras.Resultatet är ett flödesschema över en önskemodell för svenska förhållanden.