När man inom filosofihistorien diskuterat frågan om Djuret, har utgångspunkten ofta varit en negativ kontrast till det mänskliga. Medan människan tillskrivits förmågor som medvetenhet, rationalitet och förmåga till tal och språk, har Djuret framställts som något som brister i dessa egenskaper. Dock har det uppkommit nya teorier om Djuret som skiljer sig från en sådan metafysisk tradition . Peter Singer lyfter i sin bok, Praktisk Etik, att medvetande och självmedvetandeargument som syftat till att tillskriva människan en särställning gentemot Djuret inte längre kan vidmakthållas. Vi har snarare skäl att tro det omvända.

Bedövning eller inte vid rituell slakt är en ständigt aktuell fråga, vars lagstiftning och regler skiljer sig mellan olika länder och religiösa grupper. Syftet med denna litteraturstudie är att med utgångspunkt från Djurets lidande utreda vilken rituell slaktmetod som ger högst djurvälfärd; slakt utan bedövning eller slakt med bultbedövning, elektrisk head-only-bedövning eller post-cut stunning. Tillvägagångssätten skiljer sig mycket mellan och inom de olika slaktmetoderna, och innefattar alla eller några av de kritiska punkterna; fixeringen, själva bedövningen, snittet samt tiden mellan snitt alternativt bedövning och förlorande av medvetandet. Fixering kan orsaka Djuret lidande i form av stress eller rädsla, varför en så kort fixeringstid som möjligt med Djuret i upprätt position är att föredra ur djurvälfärdssynpunkt vid såväl bedövad som obedövad slakt. Vid bedövning är det viktigt att utrustningen är i gott skick och slaktaren kompetent för att inte utsätta Djuret för onödigt lidande.

Det är vanligt att djur i fångenskap utvecklar stereotypa beteenden i form av till exempel krubbitning, cirkulering eller vävning. Dessa typer av beteenden är vanliga hos zoo-djur, försöksdjur och produktionsdjur men kan även ses hos sällskapsdjur. Stereotypier kan leda till problem både för Djuret själv men även för ägaren. Många studier har genomförts där det fokuserats på vilken effekt miljön har, både på uppkomsten av beteendet men även på om omgivningen kan användas för att minska ett redan utvecklat stereotypt beteende. Denna litteraturstudie kommer ta upp dels miljöns påverkan, men också genetiska förutsättningar, välfärd och om avel mot ett stereotypt beteende är att rekommendera.

I den här undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursägare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen på så sätt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan människa och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sällskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. Husdjursägarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrån vilken syn de har på husDjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhållande till tid, samt des förmåga till kommunikation. HusDjuret behandlas omväxlande som ett djur och som en varelse med mänsklig karaktär. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhållande till husdjur i välkända filosofiska texter, och drar därmed slutsatsen att vårt förhållningssätt till husdjur är en del av vårt samhälles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mänskligt och djuriskt.

En litteraturstudie inom området för operant betingning vid hästträning har genomförts. Vid operant betingning lär man Djuret att svara på signaler genom att använda sig av förstärkningar eller bestraffningar. Den operanta betingningen används ofta inom hästträningen då antingen negativ eller positiv förstärkning tillämpas. Framförallt är det den negativa förstärkningen som används, mycket av kommunikationen vid uppsutten träning bygger på denna metod. Grunden för förstärkningsträning är att det beteende som leder till en förstärkning ökar i frekvens.

En litteraturstudie inom området för operant betingning vid hästträning har genomförts. Vid operant betingning lär man Djuret att svara på signaler genom att använda sig av förstärkningar eller bestraffningar. Den operanta betingningen används ofta inom hästträningen då antingen negativ eller positiv förstärkning tillämpas. Framförallt är det den negativa förstärkningen som används, mycket av kommunikationen vid uppsutten träning bygger på denna metod. Grunden för förstärkningsträning är att det beteende som leder till en förstärkning ökar i frekvens.

Denna studie underso?ker hur media, i form av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, rapporterat om varg under 2010, 2011 och 2012 fo?r att sedan sta?lla detta resultat mot nationella attityder till varg. Syftet a?r att so?ka svara pa? om rapporteringen och attityderna fo?ljs a?t i ma?rkbar riktning fo?r att da?rav kunna peka pa? media som opinionsbildare i fra?gan. Eftersom vargdebatten tenderar att vara synnerligen infekterad trots att Djuret a?r sa?llsynt a?r det intressant att underso?ka hur media skildrar det nationellt sett och da?rav ocksa? pa?verkar den majoritet av den nationella opinionen som saknar egna erfarenheter av varg.

Pemphigus foliaceus och pemphigus vulgaris är två mycket allvarliga, autoimmuna blåsbildande sjukdomar som kan drabba bla. hund. Blåsorna övergår till erosioner, ulcerationer och krustor allt eftersom sjukdomen fortskrider. Sjukdomsförloppet skiljer sig något mellan de båda pemphigusvarianterna. Pemphigus foliaceus är en mer ytlig form som oftast börjar symmetriskt i ansiktet och sen blir mer generaliserad över hela huden.

Glukosmetabolism är ett viktigt område inom djursjukvården. För att diagnosticera olika sjukdomstillstånd relaterade till glukosmetabolismen kan man mäta glukos-, insulin- eller fruktosaminkoncentrationen i blodet. Koncentrationen av dessa parametrar påverkas av olika fysiologiska faktorer. Faktorer som ökar glukoskoncentrationerna i blodet hos både hundar och katter är stress och kolhydratinnehållande måltid. Valpar har högre blodglukoskoncentration än vuxna hundar, medan gamla hundar har högre insulinkoncentration i blodet än yngre hundar. Hundens kön påverkar varken glukos- eller insulinkoncentrationen. Fruktosamin speglar den medelkoncentration av glukos som Djuret haft i blodet de senaste 1-3 veckorna.

Tidigare studier visar att människor som bor på särskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar på särskilt boende är ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende är ofta begränsad. Detta kan resultera i en känsla av övergivenhet och ångest hos den boende. Genom århundradena, så har människan alltid använt sig av husdjur som ett sällskap och tröst. Studier visar att den generella hälsan förbättras och stärks genom umgänget med djur.

Djuren har ett starkt födosöksbeteende och evolutionärt är detta mycket viktigt för artens och individens överlevnad. För att kunna reproducera sig, växa, försvara sig eller fly krävs att kroppen har tillräckligt med energi och Djuret måste därmed söka föda. Aptit och födosök regleras av många mekanismer i kroppen. De främsta aptitreglerande signalsubstanserna som frisätts perifert i kroppen och som styr om ett djur är hungrigt eller mätt, är ghrelin och leptin. Adiponektin är en substans som styr insulinkänsligheten i kroppen och därmed hur väl glukos kan tas in i cellerna och omvandlas till energi.

Bakgrunden till arbetet var att Länsstyrelsen i Västra Götaland såg att det fanns behov av ett tydligare och mer djurskyddsinriktat graderingssystem för renhetsbedömning av nötkreatur. Syftet med arbetet var att utforma ett graderingssystem för renhetsbedömning av nötkreatur anpassat för djurskyddskontrollanter. Detta genomfördes genom att studera befintlig litteratur samt att utföra intervjuer med djurskyddskontrollanter och en officiell veterinär på ett slakteri.Det har visat sig vara ett stort problem med smutsiga djur inom nötkreaturshållningen. En av orsakerna till detta är hög produktion, som gör att Djuret måste äta mer kraftfoder och mindre grovfoder. Detta gör att avföringen blir lösare och lättare fastnar i pälsen.

Sedan 60-talet har man inom viltforskningen märkt djur med radiosändarföredda halsband för att få kunskap om deras geografiska rörelser. I dag använder halsbanden GPS-teknik för att bestämma positionen. Dessa koordinater och annan insamlad information om t.ex. temperatur och Djurets puls sparas i halsbandet men skickas även med UHF-, GSM- kommunikation eller via satellit till en mottagarstation. Halsbandets elektronik har med ny teknik kunnat göras mindre och lättare och därför kan även mindre djur studeras.

Kaniner och marsvin domesticerades till en början för köttets skull, kaniner även för pälsen. Råttor och guldhamstrar domesticerades dels för att användas som försöksdjur och dels som sällskapsdjur. Även om arterna har varit domesticerade i upp till tusentals år är deras beteenden väldigt lika sina förfäders, oftast är den enda skillnaden beteendenas frekvens och intensitet. För kanin, råtta och marsvin är social samvaro en viktig källa till miljöberikning. Att ha möjlighet att söka föda och gnaga är viktig miljöberikning för alla gnagare och kaniner.

I Centralasien lever det utrotningshotade Djuret snöleopard (Panthera uncia). Antalet vilda snöleoparder beräknas ligga under 7000 individer. Snöleoparden brottas med ett antal olika hot i det vilda, med risk att det leder till utrotning. Djuret jagas av tjuvjägare, delvis för sin fina päls, men också för att använda ben och tänder till medicin. Människans utbredning leder till mindre områden för snöleoparden att hitta byten på, samt att den dödas i vedergällning om den skulle anfalla boskapsdjur.