Syftet med uppsatsen är att studera hur ett innovationsdrivetföretag hanterar en förändring som dess bransch genomgåroch framförallt vilka följder detta får. Vårt valda fallföretag är Autoliv, ett företag inombilsäkerhetsbranschen. Denna uppsats studerar AutolivResearch och dess kontaktytor mot övriga organisationen ochdess omvärld. Representanter för dess olika produkter ochutvecklingsavdelningarna har intervjuats, men även tidigareanställda, för att få en bättre uppfattning om hur olikafenomen vuxit fram. Företag som väljer att göra en relaterad diversifiering somrespons på en förändring på marknaden kan under vissaomständigheter hamna i en identitetskris.

Syftet med arbetet är att kartlägga aktörers agerande på avreglerade marknader. Vi vill undersöka hur konkurrensen ter sig och om det finns likheter mellan olika avreglerade marknader. Detta gör vi genom att undersöka tre olika branscher, el, post och radio Arbetet är en blandning av kvantitativ och kvalitativ undersökning. Vi har använt oss en bred informationshämtning för att erhålla en bra grund för vårt analysarbete. Arbetet inleds med en induktiv ansats för att sedan fortsätta med en deduktiv ansats.

Syftet med denna studie har varit att utreda och föreslå strategier för hur bolagsstyrelser kan öka sin mångfald och bli mer diversifierade. Vidare var syftet att undersöka och presentera hur styrelsearbetet skulle påverkas av den ökade Diversifieringen. Vi har utfört en kvalitativ studie och använt intervjuer för datainsamling. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt i de valda teorierna. I våra slutsatser kommer vi fram till att styrelsesammansättningen påverkar beslutsfattandet och att en ökad diversifiering ger positiva effekter på styrelsearbetet.

Forskning hävdar att endast ett fåtal av styrelseledamöterna förstår vilka beslut som är värdeskapande för företaget. En av orsakerna är oförmågan att rekrytera rätt personer och flera röster har höjts för att en diversifierad rekrytering till bolagsstyrelser är en möjlig lösning på problemet. Diversifieringen kan ske utifrån olika demografiska faktorer som på en aggregerad nivå ska medföra att processen från beslut till genomförande blir effektiv. Vi finner stöd för en ökad diversifiering hos styrelsen i en rad teorier som alla är en del av tankegodset inom bolagsstyrning.Syftet är att konstruera och applicera en teoretisk modell för en lönsam styrelsesammansättning utifrån existerande forskning. Studien begränsar sig till svenska bolag på OMXS30 under tidsperioden 2003 -- 2014.Med stöd av vår modell visar vår analys att styrelsens storlek uppvisar en positiv korrelation med företagets förmåga att generera avkastning på eget kapital.

>>>Problemdiskussion<<<Kan man genom att titta på ett VC-bolags ägarstruktur förvänta sig ett visst agerande från bolaget? Kanske kan en del företeelser i VC-bolagens agerande, med avseende på branschval, riskaversion och tidshorisont, förklaras med hjälp av deras ägarstruktur. >>>Syfte<<<Syftet med uppsatsen är att förklara ägarstrukturens påverkan på venture capital-bolags agerande vid val av investeringsfas, samt om venture capital-bolagets ägarstruktur påverkar dess val av portföljbolag. >>>Metod<<<Vi har valt att genomföra två stycken undersökningar. Dels har vi gjort en kvantitativ undersökning av Riskkapitalföreningens hemsida, där majoriteten av Sveriges VC-bolag finns representerade, dels har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer.

Denna uppsats utgörs av en fallstudie av samverkan för våldsutsatta kvinnor i Botkyrka kommun. Samverkan är en relativt ny arbetsform som växt fram ur en mängd olika förändringar hos den svenska välfärdsstaten. I denna uppsats berörs bland annat decentraliseringen, hetereogeniseringen och Diversifieringen av densamma samtidigt som krav på effektivitet i samband med ekonomiska nedskärningar gör sig gällande, men också att ett könsmaktkritiskt perspektiv på våld i nära relation öppnat upp för nya arbetsformer. Syftet med föreliggande uppsats var att studera samverkan i Botkyrka kommun inom området för våldsutsatta kvinnor och därigenom utvärdera denna arbetsform som åtgärd för sociala problem. Detta undersöktes genom fyra frågeställningar: varför samverkan har vuxit fram som åtgärd, hur samverkan har genomförts i Botkyrka kommun, vad man har gjort i Botkyrka, samt hur resultatet av samverkan upplevs i förhållande till de mål man satt upp för samverkan i Botkyrka kommun.

Uppsatsen handlar om att öka förståelsen om svenska jordbrukare. Bland de faktorerna som undersöktes var varför de startade företaget, vad de hade för mål och drivkrafter då och hur de har ändrats under åren fram till dagsläget. Personerna i undersökningen bedömdes även om de var lyckliga över sina beslut i och utanför företaget. Det som undersökningen använde som hjälpmedel var intervjuer och svaren som kom in bedömdes individuellt mellan personerna. Det resultat uppsatsen kommer fram till är att det inte är så stor skillnad mellan dem som har ärvt sitt företag och dem som har startat från grunden när de börjar. Skillnaderna kommer senare i livet.