Personalvetarprogrammet är en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrågor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma från Umeå och Stockholms universitet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 67 deltagare där samtliga studerar eller har studerat vid Umeå respektive Stockholms universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan två olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehåll.

Att läsa svenska som andraspråk på gymnasiet är idag likställt med attläsa modersmålsvenska. Dock är det många andraspråkselever som intedeltar i svenska som andraspråksundervisningen på grund av att de haren negativ attityd till ämnet. Tidigare forskning på området visar attmodersmålssvenska har högre status och att föräldrar, kamrater ochlärares syn på vilket språk som är viktigast påverkar flerspråkiga elever.Att inte tillhöra skolans monokulturella norm anses som avvikande ochkan bidra till flerspråkiga elevers negativa inställning till svenska somandraspråk. I denna studie undersöks hur utländska elever födda iSveriges attityder till ämnet svenska som andraspråk påverkar derasämnesval på gymnasiet. Ett övergripande syfte är att nå en ökadförståelse för de processer som påverkar individen i hennes strävan attfölja sina attityder och vad som inträffar när hennes förväntningar intestämmer överens med hennes sociala verklighet.

Uppsatsen behandlar teorin om kognitiv dissonans och dess effekter på attityder. Teorin om kognitiv dissonans beskriver bland annat att man strävar efter att handla konsekvent med sin attityd. Handlar man inkonsekvent kan man uppleva dissonans.Syftet med undersökningen var att mäta attitydförändring utifrån kognitiv Dissonansteorin. Vi undersökte detta med experimentmetod och enkäter där vi med hjälp av 77 personer mätte attityder till olika organisationer före och efter en påverkan från vår sida.Våra analyser visade inga signifikanta effekter av attitydförändring i experimentet. Vår främsta förklaring till detta är den kognitiva dissonansen vi försökte skapa blev för liten och att andra motivationsfaktorer påverkade resultatet för mycket..

Fokus i denna studie ligger på det lönesättande samtalet och vilka emotioner som uppstår inför, under och efter samtalet samt hur de hanteras kognitivt. I studien undersöks även hur respondenterna upplever den generella arbetssituationen för att jämföra deras upplevelser av det dagliga arbetet med deras upplevelser av det lönesättande samtalet. Detta är en induktiv undersökande studie med halvstrukturerade intervjuer som skett med sex kvinnliga respondenter som alla arbetar på en myndighet. Som forskningsansats används fenomenologin eftersom det är respondenternas upplevelser som är av intresse. Svaren har bearbetats med tematisk analys.

Fokus i denna studie ligger på det lönesättande samtalet och vilka emotioner som uppstår inför, under och efter samtalet samt hur de hanteras kognitivt. I studien undersöks även hur respondenterna upplever den generella arbetssituationen för att jämföra deras upplevelser av det dagliga arbetet med deras upplevelser av det lönesättande samtalet. Detta är en induktiv undersökande studie med halvstrukturerade intervjuer som skett med sex kvinnliga respondenter som alla arbetar på en myndighet. Som forskningsansats används fenomenologin eftersom det är respondenternas upplevelser som är av intresse. Svaren har bearbetats med tematisk analys.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om, och i så fall hur, unga vuxnas erfarenheter av separation och vårdnadstvist mellan föräldrarna under barndomen inverkat när det gäller inställning till samlevnadsfrågor. Mer konkret är avsikten att söka svar på frågor som beaktar principen om barnets bästa, attityder gentemot relationer, separationer och giftermål liksom dagens relation till föräldrarna. Tolkningsramen som användes för att tolka och förstå uppsatsens empiriska material baseras på de inledande bestämmelserna enligt 6 kap. föräldrabalken, några risker med socialarbetarens förhållningssätt, barnets känsla av ansvar, lojalitet och hemlighållande, barnets överlevnadsstrategier och kognitiv Dissonansteori. Dessa tolkningsredskap var effektiva för att belysa unga vuxnas erfarenheter från barndomen och deras attityder till samlevnadsfrågor.

Syftet med studien var att beskriva attityder till värdegrundsrelaterad undervisning bland lärare inom vuxenutbildningen. De frågeställningar som låg till grund för studien var följande: Hur definierar lärarna skolans värdegrund? Hur förhåller sig lärarna känslomässigt till värdegrundsrelaterad undervisning? Integrerar lärarna värdegrundsrelaterade frågor i den dagliga undervisningen? I så fall hur? samt Föreligger det någon skillnad i attityder gentemot värdegrundsrelaterad undervisning mellan olika ämneslärare? Utöver dessa frågeställningar undersöktes även tänkbara yttre faktorer som kan påverka tillämpningen av värdegrundsrelaterade frågor. Den metod som valdes var kvalitativ och innefattade dels en enkätundersökning och dels fördjupande intervjuer. Studieresultatet bearbetades huvudsakligen utifrån strukturfunktionalistisk teori samt de tre attitydkomponenterna kognitiv, affektiv och intentionell komponent, vilka dessutom diskuterades i förhållande till Festingers Dissonansteori.