Sök:

Sökresultat:

11 Uppsatser om Dirigering - Sida 1 av 1

Den moderna rena?ssansma?nniskan? : om ko?rdirigentens olika roller

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

På väg mot konstnärligt ledarskap

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

"The wandering scholar" : en kammaropera av Gustav Holst

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Säg det i toner - och i ord! : olika vägar till att tolka körmusik

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Primus inter pares: Undersökning av en tolkningsprocess vid instuderingen

Min studie presenterar en undersökning av en tolkningsprocess vid instuderingen av ett nyskrivet musikverk. Syftet är att beskriva det musikaliska och diskursiva samtal som pågår mellan parterna som deltar i denna process. Studien baseras på en dokumentation av mitt eget arbete och en kvalitativ analys av detta material. Som ett genomgående metodiskt grepp vid studiet av materialet har jag använt H.-G. Gadamers dialektiska hermeneutik som tolkningsmodell.

Fra?n skiss till tolkning : reflektion kring Hugo Alfve?ns Midsommarvaka genom interpretens perspektiv

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Konstnärlig process och måluppfyllelse i Lunds Vokalensemble - "...en lite sån magisk upplevelse"

The aim of this study is to investigate how Lunds Vokalensemble achieves its goals and in which way the goals influence the choir's work. The study also explores the choir's artistic process. Qualitative interviews and observations were used as a method. Four singers and the director participated to the interviews. The results show that the choir's artistic goals have quite an influence on many aspects of the choir's work, both in a musical and a social way.

En man att se upp till : Orkestermusikers föreställningar om kön och ledarskap

Inom musikvärlden såsom i näringslivet är andelen kvinnor mycket liten högt uppe i hierarkierna. Ingen av de större konserthusen i världen leds eller har letts av en kvinnlig dirigent. Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera bilden av ledarskap inom konstmusiken utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. Studien är baserad på intervjuer med orkestermusiker, och analysen av materialet är inspirerad av reflexiv metod. Resultatet är i samklang med tidigare forskning som har visat att bilden av ledaren är bilden av en man.

Klippor, vågor, sand : Förhållandet mellan ord och ton i Petter Ekmans verk

I gränslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och åhörare finns något som inte går att sa?tta ord på. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frågan vara 'varför?'.

Et blikk på dirigentens prøveteknikk

I masteroppgaven Et blikk på dirigentens prøveteknikk ser jeg på hvordan en dirigent danner sin egen prøveteknikk gjennom tre ulike produksjoner. For å skape en god prøveteknikk er det viktig å tenke på flere parametre når man arbeider med ensemblene man dirigerer. Repertoarvalg, tidsrammer og besetning påvirker hvordan man som dirigent velger å forberede seg og gjennomføre prøver med profesjonelle ensembler. I tillegg skal prøveteknikken hjelpe dirigenten å nå sine kunstneriske ambisjoner og mål.Grunnlaget for denne oppgaven er tre kunstneriske produksjoner hvor jeg har dirigert ensemblene Gävle Symfoniorkester, Norrbotten Neo og Musikkhøgskolens Blåseorkester. Dette er utdrag fra den kunstneriske praksisen jeg har hatt gjennom mastergradsstudiet i Dirigering ved Musikkhøgskolen i Piteå, Luleå tekniska universitet.

När tid är liv : Skillnader i prioritering och väntetider vid potentiellt akut livshotande tillstånd ? en jämförelse mellan alarmeringssjukvård och ambulanssjukvård

För många akut sjuka patienter är alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården den första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att dessa patienter prioriteras korrekt i förhållande till sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Allra viktigast är det när patientens tillstånd är potentiellt akut livshotande, i situationer när tid är liv. Förutom det fysiska hotet kan tiden kännas outhärdligt lång innan ambulansen är på plats. Rädsla för att inte bli hittad och rädsla för att tillståndet ska försämras ytterligare kan innebära en skarp konfrontation med tankar om livets ändlighet.Syftet med studien var att kartlägga om det förelåg några skillnader i prioritering mellan alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården, vid uppdrag där ambulanssjukvården bedömt att patienten led av ett potentiellt akut livshotande tillstånd.Alarmerings- och ambulansuppdrag från en region i sydvästra Sverige analyserades i en retrospektiv kvantitativ studie.