Denna uppsats undersöker huruvida det finns ett samband mellan Dialekt och stavning. I studien ingår en skola i Småland, Stockholm respektive Ångermanland. Eleverna som medverkar går i åk 1-2 och har deltagit i ett stavningstest på enskilda ord samt fritt skrivit om ett självvalt ämne. Resultatet har jämförts med de Dialektala särdrag som sägs vara karaktäristiska för Dialekten och visar att de elever som tillämpar fonetisk stavning i viss mån påverkas av sin Dialekt..

Specialarbete, 15 hpLSV410VT 2013 Handledare: Jenny NilssonExaminator: Rakel Johanson.

Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars attityder till och bruk av Dialekt, samt gotländska svensklärares inställning och utformande av Dialektundervisningen i skolan. Informanterna består av 81 gymnasieelever från två gotländska gymnasieskolor, samt tio svensklärare från samma skolor. Informantgrupperna har besvarat varsin enkät.Undersökningen visar att majoriteten av de gotländska ungdomarna talar Dialekt, och att gotländskan är den mest använda. De elever som talar Dialekt anger att de brukar variera Dialektbruket efter situation, och att de pratar mindre Dialekt i formella sammanhang. Flera upplever att gotländskan har en lägre status i jämförelse med rikssvenska.Lärarna i undersökningen använder sig gärna av TV-program och besök utifrån under arbete med Dialekter.

Den här uppsatsen behandlar attityden till och användningen av den egna Dialekten hos högstadieelever på en skola i Lycksele i södra Lappland, Västerbottens län. Eleverna fick svara på en enkät och ett antal blev därefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hänsyn till Dialektala drag. Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors användning av Dialekt, och även mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program på gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala Dialekt utan att göra det, och en som talade väldigt mycket Dialekt men som ville sluta. Mina slutsatser är att ungdomarnas framtidsplaner påverkar användningen av Dialekt, och framtidsplaner mättes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna på eller lämna orten. I slutänden är det individerna själva som avgör om de vill fortsätta tala Dialekt eller inte.

Syftet med studien är att undersöka attityder hos högstadieelever till varieteterna skånska, norrländska och svenska på mångspråkig grund. Ett annat syfte är att ta reda på om dessa ungdomar anser svenska på mångspråkig grund vara en Dialekt, och om svaren varierar utifrån kön och första- och andraspråkstalare. Ett annat perspektiv som jag även kommer att presentera är den didaktiska aspekten på språklig varietet och vilka pedagogiska faktorer som kan påverka elevernas attityd till Dialekt.En enkätundersökning utfördes på två könshomogena grupper, där eleverna fick lyssna på inspelningar av de tre olika språkliga varieteterna. Resultaten av informanternas definitioner av Dialekt är följande: geografiskt, tids- och platsbundet och språkligt släktskap. Ungdomarnas definition av Dialekt stämmer överens med forskarnas, det vill säga tal som är typiskt för ett geografiskt område, även om ungdomarna använder andra ord.

Denna uppsats handlar om Dialekter; hur de förändras, om det är meraccepterat att tala Dialekt på nationerna än i samhället, om det finns något Uppsalaspråk och så tar den upp hur informanterna vill tala om tio år. Den här uppsatsen är baserad på enkätsvar från 52 studenter vid Uppsala universitet. Majoriteten av informanterna uppger att deras Dialekt har förändrats. De från Götaland har störst andel som uppger en förändring. Majoriteten av informanterna svarar även att det inte är mer accepterat att tala Dialekt på nationerna än i samhället, att det inte finns något Uppsalaspråk och att de ärnöjda om de talar ungefär som nu om tio år..

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares attityder till och syn på Dialekters förekomst och funktion i skolmiljö, både när det gäller tal- och skriftspråk. I ett historiskt perspektiv har Dialekter ansetts som något negativt. Detta kan kontrasteras mot dagens syn enligt Lgr11, SOFI (Institutet för språk och folkminne) och Utbildnings och kulturdepartementet. För att nå mitt resultat har ett underlag samlats in genom intervjuer med fyra lärare med olika ämneskompetens på tre olika skolor. Intervjuerna har transkriberats och resultatet visar att lärarna i undersökningen generellt hade en positiv syn på Dialekter, även om spår av negativa tendenser kunde skönjas.

Abraham is the original patriarch. How does his leadership compare with a modern day popular culture patriarch with his roots in advertising, the shopkeeper Stig, star of the ICA advertising? The essay compares the leadership and masculinity of two male leaders from different backgrounds and settings, and discusses similiarities and differences.

Denna uppsats handlar om bruket av och attityden till Dialekten gotländska. De 58 informanterna är elever som går i första ring på Richard Steffengymnasiet i Visby och de har deltagit i undersökningen genom att de har svarat på en enkät. Uppsatsen utgår främst från FUMS-rapporten ?Vi har inte lust att prata nån jäkla rikssvenska!? från 1981. I jämförelse med den visar resultatet att dagens gotländska ungdomar på det hela taget inte har samma kunskap om och är lika stolta över sin Dialekt..

 Uppsatsen utreder hur språk och Dialekt, relaterar till identitet och i vilken riktning språkförändringar i en lokal Dialekt, Torsömålet, har skett mellan 1950 och 2000. Vidare diskuteras även hur språkundervisning kan stödja språk- och identitetsutveckling. Resultaten visar att språket är nära förbundet med identiteten genom socialisationsprocessen och att de därför inte kan separeras. I Dialektundersökningen visar resultaten att den lokala Dialekten har genomgått förändringar i alla undersökta variablerna såsom, förändring relaterat till tid, språk och kön, samt språk och ålder. Som ett resultat av dessa slutsatser föreslås språkundervisning belysa alla språkets varieteter för att undervisningen ska stödja utvecklingen av både språklig kompetens och identitet, så kallad kontrastiv undervisning.

I denna uppsats beskrivs en grupp hälsingeungdomars bruk av ? och attityd till den egna Dialekten. Uppsatsen baseras på en tidigare attitydundersökning genomförd på Gotland varpå analysen i denna undersökning tar spjärn i en enkätundersökning omfattande 70 informanter i åldrarna 15 till 18. Denna delas upp i tre delar: sociologiska bakgrundsfaktorer, bruk och attityd och syftar i huvudsak att ge en indikation på hur ungdomarna använder Dialekten i vardagen och på hur deras attityd ser ut gentemot Dialekter som fenomen i allmänhet, men hälsingemålet i synnerhet ser ut. Därtill jämförs frågorna som behandlar attitydbegreppet med tidigare undersökning.

Denna studie handlar om Dialektanvändning och attityder till Dialekt bland dagens ungdomar i Uppland. Den bygger på en enkätundersökning som har genomförts i två gymnasieklasser i Uppsala. I ena klassen kommer merparten av eleverna från Uppsala och i den andra från övriga Uppland. Enkäten bestod av två delar: en första del innehöll allmänna frågor om användningen av Dialekt och standardspråk samt attityder till dessa varieteter, medan förekomsten av konkreta Dialektala drag, som har tagits upp som utmärkande för Uppland i tidigare forskning, undersöktes i enkätens andra del.De viktigaste frågeställningarna har varit om vissa Dialektala drag finns kvar hos dagens ungdomar och hur vanliga de är, om det finns några skillnader mellan språket i Uppsala och övriga Uppland samt mellan pojkar och flickor när det gäller användning av och attityder till Dialekt. Undersökningen har bland annat kommit fram till att eleverna i klassen där de flesta elever kommer från uppländska landsbygden är mer Dialektala än de i klassen där de flesta kommer från Uppsala.

Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars bruk och attityd till Dialekt. För att undersöka detta har sexton informanter medverkat i en studie där de har intervjuats och fått samtala två och två. Informanterna har delats upp beroende på kön, gymnasieprogram och skolort för att se hur deras språk korrelerar med dessa faktorer. Andra faktorer som är med i undersökningen är framtidsplaner, informanternas uppväxtort, deras föräldrars uppväxtort och situation (samtal vs intervju).De drag som undersöks är uttalet av den gamla ai-diftongen (säger man mair, meir eller mer?), uttalet av infinitiver och imperativer som i standardsvenskan slutar på -a (säger man sluta, slute eller slut?) och uttalet av objektspronomenen mig, dig och sig (säger man mej ?dej?sej, mi?di?si eller me?de?se?).

Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka Dialektbruk, Dialektattityder samt vilken betydelse Dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar Dialekt och är positiva till Dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala Dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna.

Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till Dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget språkbruk, är en undersökande studie av ungdomars attityder till Dialekter i allmänhet och sin egen Dialekt boråsiskan i synnerhet. Syftet med studien är att utreda attityders påverkan på det egna språkbruket, samt om resultatet varierar anmärkningsvärt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrågor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet Dialekt från den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen Dialekt och till vilken grad anser de att de själva talar den? Finns det någon svårighet i definitionen?*Finns det någon skillnad i mängden Dialektala varianter när det gäller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgår från material hämtat från projektet Dialektutjämning i Västsverige och består av enkäter, intervjuer och analyser av mängden Dialektala varianter.Tidigare forskning inom ämnet säger att manliga individer talar mer Dialekt än kvinnliga, samt att individer som går på yrkesförberedande utbildningar talar mer Dialekt än de på studieförberedande. Individer som inte är lokaltintegrerade tenderar även att vara mer mottagliga för språkliga förändringar.Till skillnad från tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest Dialektala varianter är en pojke som går en studieförberedande utbildning och att den typiske Dialekttalaren är av det kvinnliga könet samt går en studieförberedande utbildning.