This paper examines dialect as a rhetorical means of persuasion. A survey containing inquires about four different Swedish dialects have been handed out mainly in Södertörn University and Stockholm University, in order to research the values and connotations of theese dialects. The four chosen dialects are as following: Göteborgska, Stockholmska, Norrländska and Skånska. The results of the survey are processed and compiled to see which attitudes these values and connotations may indicate to each dialect. These attitudes and values are then discussed in correlation with five rhetorical theories: Attitude as a means of persuation, Ethos, Persona, Rhetorical Agency and Pierre Bourdieu?s theory of Field and Habitus.

Denna uppsats undersöker huruvida personer som talar Dialekt behärskar svenska språket sämre än vad personer som talar rikssvenska gör. För att testa detta undersöktes två niondeklasser på två olika skolor. Den ena skolan låg i en sydsvensk kommun, varför eleverna följaktligen talar sydsvensk Dialekt. Den andra skolan låg i Mälardalen, vilket allmänt anses vara det område där man talar rikssvenska. De deltagande eleverna fick läsa en text och svara på läsförståelsefrågor.

I den här uppsatsen diskuteras en översättning av ett reportage från the Fens, på den engelska landsbygden. Originaltexten genomsyras av Dialektala uttryck, geografiska egennamn och ord relaterade till landsbygdslivet. Översättningsmöjligheterna för dessa uttryck diskuteras i uppsatsen. Diskussionen kring översättningen, som görs med hjälp av exempel från källtexten, utgår från tidigare forskning, men även från personliga preferenser och val.Överföring av Dialektala uttryck från ett språk till ett annat utgör den största delen av uppsatsen. Vid sidan av syftet med återgivande av talad Dialekt i skrift, diskuteras även bland annat bortfall och kompensation vid översättning av Dialekt.

Specialarbete, 15 hp, SV, fördjupningskurs1301, Ht 2013.Handledare: Lars-Gunnar Andersson.

Syftet med arbetet är att få förståelse för skånska barns Dialektväxling i lek ifrån deras egna skånska Dialekt till rikssvenskan. Vår teoretiska utgångspunkt finner vi i kodväxlingen, en social och språklig företeelse bland flerspråkiga. Kodväxling kan studeras på olika sätt men vi har valt att se den ur ett interaktionistiskt perspektiv, dvs. vi ser på interaktionen mellan talarna. I arbetet försöker begreppen kodväxling/Dialektväxling definieras men även skillnader på språk/Dialekt då forskare har olika synpunkter på vad språk respektive Dialekt är.

Interdisciplinärt specialarbete inom lärarutbildningen LSV410, 15hpÄmne: SvenskaTermin: vt 2015Handledare: Lars-Gunnar Andersson.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka om det finns något samband mellan Dialekter och åhörarnas förväntningar på identitet hos den Dialekttalande. Är våra förväntningar så hårt inpräntade av tidigare erfarenheter att vi analyserar en person, och dömer den enbart med hjälp av personens Dialekt? Frågeställningarna blev följande: hur ser intervjupersonerna på sin egen Dialekt? På vilket sätt påverkas intervjupersonen av de olika Dialekterna samt vilka förutfattade meningar, sedan tidigare erfarenheter, om Dialektbrukarens identitet går att finna hos dessa intervjupersoner? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olika huvudteman. Urvalet bestod av tolv intervjupersoner i åldrarna 20-30 år. Intervjuerna varade mellan 30-40 minuter.

Denna uppsats redovisar de resultat som uppnåtts genom en enkätundersökning bland gymnasieungdomar i Skaraborg. Undersökningen genomfördes på sex skolor i fem olika städer i området och totalt deltog 214 elever. Syftet var att ta reda på vad eleverna har för attityd till den egna Dialekten och hur de själva ser på sitt språkbruk. Tanken var också att ta reda på hur de ser på begreppet Dialekt och på Dialekter överlag.Fastän Dialekter utjämnas allt mer visar undersökningen att en merpart av informanterna har en god inställning till den egna Dialekten. Dock tycks flera av dem ha en förhållandevis komplicerad inställning till Dialekten, då de ena sidan ställer sig positiva till den, och å andra sidan negativa, genom att ta avstånd från den.

SammandragDen här masteruppsatsen handlar om hur unga vuxna ålänningar varierar språket och använder sig av Dialektala drag på Facebook samt i sms-meddelanden och i e-post. Jag ser vilka nationella och regionala identiteter som de uppvisar i interaktion med främst andra ålänningar online. Jag undersöker om det är den åländska identiteten som märks mest när ålänningar kommunicerar på nätet, eller om de även identifierar sig som svenskar eller finländare.Uppsatsen delas upp i en kvalitativ och en kvantitativ del. I den inledande kvantitativa delen svarar 161 unga vuxna ålänningar på en enkät där Dialektanvändandet i sociala medier är i fokus tillsammans med attityderna till den egna Dialekten: ?När och till vem är det acceptabelt att skriva på Dialekt??, ?I vilka sammanhang skulle du aldrig använda typiskt Dialektala drag??.I den kvalitativa textstudien undersöker jag hur åländskan faktiskt används på Facebook samt i sms-meddelanden och e-brev.

Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka Dialektbruk, Dialektattityder samt vilken betydelse Dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar Dialekt och är positiva till Dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala Dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna.

Specialarbete, 15 hp Svenska språket, LSV410Höstterminen 2012Handledare: Kirsti Hansen.

Detta är en pilotundersökning vars syfte är att testa en metod för att undersöka hur attityder mot Dialekter, etnolekter och sociolekter kan komma att influera den betygssättning som lärare har i uppgift att göra av elevers prestationer. Jag har valt att inte undersöka verksamma lärare, utan lärarstudenter som inom kort ska bli lärare och undersökningen vill visa hur deras eventuella fördomar och förutfattade meningar kan inverka på inställningen gentemot elever och på längre sikt kan komma att påverka betygsättningen av elever.Lärarstudenterna fick lyssna till korta ljudbandsinspelningar där gymnasieelever presenterar sig själva. Därefter fick de besvara en enkät och ge underlag för denna pilotundersökning. Jag har även intervjuat två svensklärare och två gymnasieelever. Tanken var att dessa skulle ge besked om attityder till Dialekter, etnolekter och sociolekter i skolvärlden.Resultaten visar att metoden för att undersöka lärarstudenternas attityder till Dialekt/etnolekt/sociolekt inte lämpar sig för att dra några slutsatser.

I den här undersökningen tittar jag närmare på Dialektutjämningen i Mora genom en studie av två personers språkliga repertoar. Särskilt studeras individuell variation som grund för språklig förändring. I uppsatsen jämför jag språkbruket hos en äldre och en yngre informant, en mor och en vuxen son, i olika samtalssituationer. Den yngre informanten studeras därtill närmare för att se hur dennes individuella variation i tre olika samtalssituationer kan visa på språkliga förändringar i området.Utifrån undersökningen av informanternas språk kan jag visa att Mora-området präglas av en utjämningsprocess. Denna tar sig uttryck dels i att användandet av den traditionella Dialekten minskar, dels i att flera traditionella Dialektdrag minskar i användning mellan generationerna.

Allt eftersom utvecklingen går framåt inom applikationer och system så förändras också sättet på vilket vi interagerar med systemet på. Hittills har navigering och användning av applikationer och system mestadels skett med händerna och då genom mus och tangentbord. På senare tid så har navigering via touch-skärmar och rösten blivit allt mer vanligt. Då man ska styra en applikation med hjälp av rösten är det viktigt att vem som helst kan styra applikationen, oavsett vilken Dialekt man har. För att kunna se hur korrekt ett röstigenkännings-API (Application Programming Interface) uppfattar svenska Dialekter så initierades denna studie med dokumentstudier om Dialekters kännetecken och ljudkombinationer.

Ungdomars attityder till småländska Dialekter står i centrum i den här uppsatsen. Studiens syfte är att undersöka småländska gymnasieelevers attityder till Dialekter i landskapet. Enkätundersökning har använts som undersökningsmetod, och enkätsvar från sammanlagt 115 gymnasieelever i Älmhult, Jönköping, Växjö, Västervik och Kalmar har samlats in. Ungdomarna har svarat på frågor angående den egna Dialekten och inställningen till denna. De har även värderat andra Dialekter i landskapet utifrån vilka de tycker är fina respektive mindre fina.