I denna uppsats underso?ks spra?ket i 18 domar fra?n Uppsala tingsra?tt. Syftet a?r att ta reda pa? hur va?l domarnas spra?k motsvarar de klarspra?kskrav som sta?lls pa? myndighetstexter idag. Ha?lften av domarna a?r skrivna a?r 2004 och den andra ha?lften a?r 2014, vilket mo?jliggo?r en Diakron ja?mfo?relse domarna emellan.

Captured in the room of Göran Tunström?s spoken language, fenced behind his barrier of manic words. This essay is about the limit of language and world?s necessity to be spoken to be experience, about telling as a manufacturer of meaning and a subject?s motion between fiction and reality. Based on the novel Skimmer from 1996, my purpose is to identify ?a linguistic room? in Tunström?s narration and show how this room is given an existential character by its temporal and spatial dimensions.

Arbetets syfte är att utröna vilka förändringar som har skett mellan läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 när det gäller värdegrundsfrågor. Utifrån tre teoretiska utgångspunkter som samtliga berör värdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys där mina tre teoretiska utgångspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgångspunkter berör värdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera på dessa punkter efter att ha gjort en Diakron analys av de olika styrdokumenten. Då förändringen var som mest påtaglig i frågor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa också skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka underliggande mönster som styr två populärkulturella texter i form av musikvideor publicerade på webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populärkulturen genom ständigt återskapande.Metoden som används är diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda på hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det här sammanhanget. En Diakron tillika jämförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de båda musikvideorna. I arbetet används det vidgade textbegreppet och således utgörs texterna i det här fallet av rörliga bilder, sångtexter och YouTube-kommentarer.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de båda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 års mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken påvisa att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i samhället genom populärkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ?en riktig karl?, mannen har makten samt den starka kvinnan. De båda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 åren.

Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i läroplaner samt i SOU-betänkande och se hur termen har förändrats över tid från 1960-talet och fram till idag. Därför har följande frågeställningar ställts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregår de tre läroplanerna? Hur framträder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förändras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i läroplanerna samt i olika SOU-betänkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pågått och pågår kring ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har använts för denna studie är textanalys, vilken har utgått från läroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen Diakron analys vilken innebär att uppgiften blir att kartlägga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltså att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsändarorienterade tolkningsstrategin vilken innebär att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet.

Uppsatsen är en Diakron undersökning av kvällstidningsingresser. In-gressen är den inledande, ofta fetstilta, delen av en tidningsartikel. Mitt syfte har varit att ta reda på om och i så fall hur denna del har förändrats över tiden.Som material har jag använt 80 ingresser från kvällstidningen Expres-sen. 20 ingresser vardera är hämtade från åren 1945, 1965, 1985 och 2005. För att få en spridning har jag tagit hälften av texterna från nöjes-artiklar och hälften från utrikesartiklar.

Analysen syftar till att studera hur Ikeakatalogens modelläsare konstrueras i förhållande till familjen som social praktik idag genom att studera hur diskursen har förändrats över tid. Nedan följer en Diakron multimodal textanalys av fem svenska Ikeakataloger mellan 1973 och 2013. Analysen tar i första hand avstamp i ett sociolingvistiskt perspektiv med Hallidays systemisk-funktionella lingvistik, SFL, som grundverktyg men då analysunderlaget innehåller en stor del bilder finns även ett sociosemiotiskt perspektiv. Dessa inslag vilar på Kress och van Leeuwens applikation av SFL vad gäller tolkning av andra semiotiska artefakter än verbalt språk.Analysen visar att säljdiskursen har genomgått en betydande förändring under de senaste 40 åren. Sedan millennieskiftet marknadsförs inte längre inredning med argumenten kvalitet eller design.

Intentionen med denna undersökning är att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften förespråkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av källmaterialet och dess historiska genuskontext vilar på två huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och främst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gällande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt källmaterial och därför operationaliseras Connells teori med hjälp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. Därmed grundas studien på ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.