Detta examensarbete syftar till att införa ett digitalt arkiv och ett datorbaserat system för hantering och handläggning av Detaljplaner vid planfunktionen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län. Hanteringen, handläggningen och arkiveringen av Detaljplaner har kartlagts för att undersöka hur ett digitalt system skulle kunna se ut. En datamodell har designats för arkivering av digitala planer. Planerna lagras som ytor i shapeformatet. Planerna lagras kommunvis i lokalt koordinatsystem.

Idag, 2014, är det vanligt förekommande att med hjälp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D går fort och har bl.a. fått konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer ställer högre krav på tillgång till information. För en kommun är det viktigt att tillgängliggöra information framförallt inom planprocessen där presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjälp inför samråd. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förutsättningar för 3D redovisning och visualisering av Detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrån ett kommunalt perspektiv. Målsättningen är att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av Detaljplaner i en digital miljö.

Detta arbete går ut på att undersöka om det finns ett behov av att kunna blanda huvudmannaskapet i Detaljplaner. I PBL-kommitténs slutbetänkande har man tagit upp frågan för att man anser att plan- och bygglagen inte efterföljs på det sätt som tanken var när den inrättades. Genom vår uppdragsgivare GF konsult AB kom vi i kontakt med ett antal kommuner som visade sitt intresse i frågan. Utifrån de problem som framgår av slutbetänkandet har vi sammanställt ett antal frågor som vi har använt oss av när vi har intervjuat kommunerna. Efter att ha genomfört intervjuerna och gjort en sammanställning av de svar vi fick har vi kommit fram till att de största problemen med huvudmannaskapsfrågan uppstår när en kommun lägger ut allmän plats med enskilt huvudmannaskap.

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i Detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län.

Kandidatuppsats i kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevärd bebyggelse i Detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestämmelser på de fastigheter som är värda att bevara. Vad som är tillåtet att skydda med sådana bestämmelser regleras i 4 kap 16§ PBL.Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestämmelser. Både att de saknar stöd i PBL och att de är otydligt formulerade.I studien har granskats hur bevarandebestämmelserna är utformade i Västra Götalands Läns kommuner, om de har någon brist/otydlighet. Materialet som har granskats är de Detaljplaner som varit under pågående arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16.  Till bygglovshandläggare i samtliga kommuner i Västra Götalands Län har en enkät skickats ut, där de fick svara på hur det är att jobba med bevarandevärd bebyggelse vid bygglovsprövning.

Undersökningen syftar till att utreda sambandet mellan industriellt byggande och Detaljplanering. Svårigheten som industriellt byggande står inför idag är att göra koncepten mer flexibla och anpassningsbara till kunders krav och de bestämmelser som finns i Detaljplaner. För att få bygga måste Detaljplanerna följas för området det skall byggas på. Ofta passar inte de industriella byggkonceptens förutsättningar med Detaljplanerna, vilket gör att det inte går att tillämpa industriellt byggande i högre utsträckning. Tyvärr innebär ändringar och avvikelser från industriella byggkoncepten idag stora tilläggskostnader i projekten.

Dagvatten är regn och smältvatten från is som rinner över en hårdgjord yta. Vattnet kan tas om hand på olika sätt. I naturen infiltreras vattnet ner i marken och växter tar upp en del. Det är inte möjligt inne i städerna till följd av de hårdgjorda ytorna. Dagvatten måste därför avledas för att inte områden ska översvämas. Allt mer forskning tyder på att Sverige kommer bli blötare i framtiden då kraftiga regn kommer bli mer vanligt.

Studien bygger på undersökningar gjorda av FN:s klimatpanel och Svenska klimatberäkningar som bedömer att översvämningsrisken kommer att öka då antal extrema nederbördsperioder och mängden nederbörd kommer att öka. Men även då havsnivån kommer stiga. Studiens syfte är att studera hur två svenska kommuner arbetar, redan i översikts- och Detaljplaner, för att minimera de ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenserna av översvämningar. Metoden har varit att studera översiktsplaner samt Detaljplaner från vardera kommun. Ett antal kriterier har tagits fram utifrån olika forskares syn på hur man kan klimatanpassa i kommunernas planläggning.

Detta arbete har skrivits för att undersöka hur konsekvenser som rör sociala frågor beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för Detaljplaner. Idén bakom uppsatsen kommer från mitt stora intresse för hur det vi som planerare och landskapsarkitekter ritar påverkar människor. Vilken kunskap finns egentligen om vilka konsekvenser det vi bygger får för befolkningen som berörs och hur utvärderas detta? Enligt lagen skall en MKB upprättas om planen i fråga kan beräknas ha betydande miljöpåverkan. Man skall i så fall ta fram ett dokument, en MKB, som beskriver konsekvenserna planen för med sig på miljön men även för människor och deras hälsa.

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i Detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets Detaljplanering. Arbetet utgår ifrån FN:s Barnkonvention om barnens rätt till att få höras och uttala sig i frågor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala Detaljplaneringen. Utifrån det grundar sig problematiken på att barn är användare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsättning att påverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir därmed att, i samtida Detaljplaner där man uttryckligen haft som mål att implementera barnkonventionens mål, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken är indelad i tre olika forskningsområden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik.

Vi har valt att titta på genomförandefrågor i Detaljplaner. Främst har vi riktat in oss på genomförandebeskrivningen. Hur omfattande är den och vad tar man upp? Är den lätt att förstå för alla berörda? Hur kan den förändras om den pågående PBL-utredningen går igenom? För att se om det är skillnad mellan kommuner har vi tittat på sex olika. Det är Uddevalla, Trollhättan och Kungälv i Västra Götalands Län samt Kungsbacka, Varberg och Falkenberg i Hallands Län.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets Detaljplanering. Arbetet utgår ifrån FN:s Barnkonvention om barnens rätt till att få höras och uttala sig i frågor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala Detaljplaneringen. Utifrån det grundar sig problematiken på att barn är användare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsättning att påverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir därmed att, i samtida Detaljplaner där man uttryckligen haft som mål att implementera barnkonventionens mål, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken är indelad i tre olika forskningsområden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik. Analysverktyg som belyses i denna del är Hart?s delaktighetsstege för att mäta barnens delaktighet i detaljplaneprocesser och Gunilla Halldéns definition av barnperspektiv samt barns perspektiv.

Vår yrkesmässiga erfarenhet som hälsopedagoger har fått oss intresserade av att undersöka den pedagogiska aspekten av det lärande som rehabiliteringsdeltagare gör som hälsobefrämjande aktivitet i samband med en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering vid Svenska Rygginstitutet AB. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall på vilket sätt en arbetslivsinriktad rygg- och nackrehabilitering bidrar till deltagarens lärande, insikter och befrämjande av hälsa. Fyra deltagare som genomgått en sådan rehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys utifrån kvalitativ narrativ metod. Undersökningens resultat visar att upplägg där aktivt lärande betonas och informationsförmedling samt reflektion varvas med att praktiskt få prova på och erfara, gör förvärvande av såväl nya insikter och kunskaper som ökad förståelse möjligt och tillgängligt.