Vårt syfte med uppsatsen var att göra en komparativ utredning av ögruppen Balearernas utveckling som destinationer. Balearerna består av öarna Mallorca, Menorca och Ibiza. Vi har studerat tre olika huvudbegrepp; destinationsutveckling, destinationsmarknadsföring samt Destinationsimage och applicerat begreppen på ögruppen Balearerna..

Syfte: Uppsatsens syfte är delvis att undersöka hur de valda aktörerna, det vill säga researrangörer och resetidningar, framställer en image av en destination. Delvis att beskriva och analysera marknadsföringen av exemplet Hong Kong som turistdestination i svenska resetidningar och hos svenska researrangörer samt undersöka svenskars uppfattade image av destinationen Hong Kong.Frågeställningar:Hur skapas en image av en destination?Vilken image av Hong Kong som destination förs fram i svenska resetidningar samt i researrangörers marknadsföring?Vilken uppfattad image har svenskar av destinationen Hong Kong?Metod: I uppsatsen används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. De tillvägagångssätt som används är kvalitativa intervjuer, analys av kvalitativ data samt en kvantitativ enkätundersökning.Teori: I den teoretiska referensramen diskuteras begrepp och fenomen som platser och destinationer, destinations- och platsmarknadsföring, imageskapande agenter och Destinationsimage.Slutsats: I denna uppsats har två imageskapande aktörer studerats, och det har visats sig att processen för hur de skapar en destinations image ser olika ut, men den image som de presenterar överensstämmer till stor del. Hong Kong presenteras som en storstadsmetropol av både researrangörerna och resetidningarna.

It has become increasingly common for cities and municipalities to take greater account of the place marketing, and to see the physical location as a brand. An early step in this process is to make the image measurements of the place, in order to develop better marketing strategies. A method often used in tourism research for this type of measurements is Etchner and Ritchie's theoretical framework. The framework is initially designed to measure visitor's image of a tourist destination.Almost all previous research in this area is based on the visitor's perspective, but Olofsson and Skredsvik have used this framework to measure a location's image among the residents. They feel that the residents of a place can be seen as ambassadors of the place because they know the site well.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

Idag råder det stor konkurrens mellan kommuner, regioner och länder gällande människors uppmärksamhet och val av både bostadsort och resemål. För att en destination ska verka attraktiv för en potentiell besökare är det viktigt att destinationen har en bra image. Om de som bor på orten, det vill säga de med bäst kunskap om orten, inte trivs eller talar illa om orten påverkar det destinationens image negativt. För om de som har bäst kunskap om destinationen inte trivs eller talar gott om orten, vem ska då lockas till att besöka den? Med det som bakgrund ville vi undersöka hur invånarna i våra hemorter, Boden och Mariestad, uppfattar sin hemort, vad sprider de för bild om orten utåt och hur kan orterna arbeta för att förbättra detta?Syftet med föreliggande uppsats är att utveckla strategier för Boden och Mariestad om hur de kan ta hjälp av upplevelseproduktion för att uppnå stoltare invånare, som i sin tur talar gott om sin hemort i möte med utomstående.

Turismen är en stor industri i Sverige och globalt där den destination som är framgångsrik har mycket att tjäna. Förutom de intäkter som går till företagen inom upplevelseindustrin, som hotell eller restauranger så finns det dessutom fördelar som kommer hela samhället till nytta, via skatteintäkter och ökad sysselsättning. För att skapa förutsättningar för en hållbar destination pratar man om organiserad destinationsutveckling, där utveckling och marknadsföring sker gemensamt på destinationen. Organisk destinationsutveckling är då utvecklingen sker naturligt på destinationen, utan avsiktlig påverkan. Man talar också om organiserad och organisk image.