Syftet med studien var att undersöka skillader mellan förhör via chatt och som förhör ansikte mot ansikte. Evenuella skillnader mellan kvinnor och män undersöktes också. I studien deltog 64 deltagare varav 32 män och 32 kvinnor. Deltagarna var 19 till 32 år (M= 22,89, SD= 2, 92). Deltagarna fick bevittna ett brott via en videosekvens och sedan genomgå ett förhör, antingen ansikte mot ansikte eller via chatt.Förhörsteknikerna gav likvärdiga resultat vad gällde Desinformationseffekt och antal korrekta vittnesuppgifter.

Inledning Det är bevisat att hög-intensiv intervallträning två gånger i veckan i sex till åtta veckor kan förbättra aerob kapacitet. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om sex veckors hög-intensiv intervallträning en gång i veckan i kombination med snabbhetsträning kan ge ökad prestationsförbättring hos kvinnliga fotbollsspelare. Metod Tjugoåtta damlagsspelare från samma fotbollslag deltog i studien varav elva fullföljde hela studien. Studien genomfördes en gång i veckan i sex veckor och innehöll hög-intensiv intervallträning i hinderbana inomhus med snabbhetsträning. Före- och eftertester utfördes i form av ett Yo-Yo intermittent återhämtningstest nivå 1 (YYIRTL1) samt ett 6 x 30 meter upprepat sprinttest.

Bakgrund:Överrapportering av patienter mellan olika vårdgivare eller vårdinstanser är ett lika komplext och livsviktigt som sårbart och riskfyllt fenomen. Den överrapportering som sker mellan ambulans- och akutmottagningspersonal är särskilt riskabel eftersom den kunskap som ambulanspersonalen har om patientens tillstånd och stabilitet är unik, och patientens prognos avhängig akutmottagningspersonalens förmåga att ta emot information. Ett flertal faktorer påverkar människans förmåga att inhämta, bearbeta och förmedla information. Vid hanteringen av exempelvis kritiska och sviktande patienter ställs alltjämt höga krav på sjukvårdspersonalens förmåga att upprätthålla effektiv och säker kommunikation trots upplevd press.Syfte: Att identifiera faktorer som försvårar respektive förenklar överrapporteringen av patienter mellan ambulans och akutmottagning.Metod: Studien är utförd som en litteraturstudie. Artikelsökningar har gjorts via databaserna CINAHL och PubMed.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur en organisation med en hög grad av opåtaglighet i produkterbjudandet och långa kommunikationskedjor kan utveckla sitt organisationsvarumärke som en strategisk resurs. Vi tog vår utgångspunkt i Kapferers identitetsprisma och har sedan utvecklat och problematiserat detta. Snart såg vi att organisationen inte har någon absolut kontroll över sitt varumärke, utan endast indirekt kan påverka vissa aspekter. För att få en fullständig beskrivning av alla organisationsvarumärkets påverkansfaktorer, och därigenom beskriva dess identitet, skulle man behöva ta sin utgångspunkt i varje intressents personlighet och identitet, för att sedan följa deras samspel med varumärket. Då detta inte skulle vara i linje med vårt syfte har vi utgått ifrån serviceorganisationens perspektiv och beskrivit hur den kan utveckla sin kommunikation i syfte att ta kontroll över sitt organisationsvarumärke, genom att sända ut ett konsekvent budskap och därigenom parera Desinformation.

Syftet med denna uppsats har varit att få en bättre förståelse för hur ett företags kriskommunikation kan se ut i förhållande till dagens kommunikationsteknologi. Med dagens kommunikationsteknologi menas i denna uppsats sociala medier och bloggar. För att uppnå syftet har en fallstudie gjorts för att undersöka ett företags kriskommunikation i sociala medier och bloggar. Fallstudien har gjorts på teknikföretaget Sony och deras kris från 2011 när deras nätverk hackades. Nätverket används av Sonys kunder för att spela tv-spel online samt för att köpa digitala varor och tjänster via Sonys tv-spelskonsoler.

Sedan andra världskriget har en rad tekniker utvecklats som drastiskt förändrat såväl människors omvärld och livsvillkor som det offentliga samtalet. Gentekniken utgör ett belysande exempel, inte minst genom tillämpningen inom livsmedelsproduktionen. Utvecklingen av den genförändrade maten har dock inte gått obemärkt förbi utan har kommit att bli ett kontroversiellt ämne, kanske ett av de mest framskjutande i den offentliga diskussionen på senare tid. I mitten av det offentliga samtalet kring ett ämne som på samma gång som det är tekniskt komplicerat och forskningsberoende berör oss alla i vår vardag befinner sig medierna. Då deras roll är så central är det av intresse att analysera och kritiskt granska just medias framställning av frågan och se denna som ett utsnitt av en större diskurs på området.