De idag mest använda alternativen för sluthantering av slam är Deponering, spridning på jordbruksmark, och olika former av annan användning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket händer idag inom ?slamhanteringsområdet? och till följd av nya lagar och mål kommer de tillgängliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gälla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet är att kartlägga sluthanteringen av slam från avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mål och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tänkas se ut i framtiden.

Ett hyresförhållande kan vid flera olika tillfällen leda till att hyresgästen anser sig ha rätt till nedsättning av hyran. Det kan baseras på hinder eller men i nyttjanderätten, på att hyresgästen har rätt till ersättning för skada eller att sådan brist avhjälpts på hyresgästens bekostnad. Hyresgästen kan också ha en motfordran på hyresvärden som denne önskar räkna av mot sin hyra. Vari denna motfordran bottnar är oväsentligt så länge det är hyresgästen och hyresvärd-en som är avtalsparter. Att i sådant läge endast innehålla prestationen skulle kunna innebära att hyresgästen riskerar att förlora sin nyttjanderätt.

Ett led i den svenska miljöpolitiken har varit att främja en ökad återvinning av avfall, vilket gjort att en mer konsekvent lagstiftning utbrett sig, exempelvis genom producentansvaret som infördes i mitten på 1990-talet. Tanken är att det som tidigare setts som avfall ska omvandlas till resurser istället för att det ska gå till förbränning eller Deponering. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en samhällsekonomisk kalkyl, undersöka ifall de tre behandlingsmetoderna: återvinning, förbränning och Deponering kännetecknas av kostnadseffektivitet. I kalkylen läggs en stor vikt bland annat på de externa kostnaderna, det vill säga hur hushållens fritid samt miljökostnader bör värderas. Den metod som används för att göra den samhällsekonomiska värderingen bygger på en modell som är framtagen av Radetzki [1999] och som enligt Pearce och Helm [2003] är den korrekta metodologin att använda.

Rostugnsstoft är ett processavfall som uppkommer vid Rönnskärsverkens metallframställning. Stoftet innehåller stora mängder kvicksilver, arsenik, koppar, järn och ett flertal andra ämnen. Rostugnsstoftet är mycket komplext i sin sammansättning, uppvisar stora variationer och klassas som farligt avfall. I nuläget planerar Rönnskärsverken för en slutlig Deponering av vissa processavfall, däribland rostugnsstoft. Ökande krav och nya kriterier avseende lakbarhet för avfall inför Deponering har skapat ett behov av ytterligare studier gällande sammansättning, karaktärisering och stabilisering av processavfall.

Förmögenhetsrättens allmänna del består av två delar, sakrätten och obligationsrätten. Denna allmänna del hanterar problem som är gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstår berör ofta både krav på betalning och krav på egendom varför det är av vikt att se till både obligationsrätten och sakrätten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen är depositionsavtal, vilka är föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, där Deponering delvis är reglerat, kan upplevas som svårförståelig för gemene man eftersom texten inte förändrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan på den tiden och på grund av det är lagtexten fortfarande fullt tillämpningsbar.

Vid avfallsförbränning utvinns energi men som biprodukt också den miljöfarliga flygaskan. Problemen med flygaskan har alltid varit många. Den har exporterats till Langøya i Norge för att hamna på underjordsdeponi vilket inte är ett hållbart alternativ då den beräknas vara uppfylld 2023-2025. Flertalet försök att genomgåtts för att hitta användningsområden men det vanligaste är att den deponeras. Flygaskan från avfallsförbränning innehåller höga halter av tungmetaller och salter och är miljöfarlig.Ett sätt att använda flygaskan är genom utfyllning av hålrum såsom gruvor eller oljelagringsrum som ej används.

Vid avfallsförbränning utvinns energi men som biprodukt också den miljöfarliga flygaskan. Problemen med flygaskan har alltid varit många. Den har exporterats till Langøya i Norge för att hamna på underjordsdeponi vilket inte är ett hållbart alternativ då den beräknas vara uppfylld 2023-2025. Flertalet försök att genomgåtts för att hitta användningsområden men det vanligaste är att den deponeras. Flygaskan från avfallsförbränning innehåller höga halter av tungmetaller och salter och är miljöfarlig.Ett sätt att använda flygaskan är genom utfyllning av hålrum såsom gruvor eller oljelagringsrum som ej används.

Detta examensarbete behandlar förekomsten av stenkolstjära i våra svenska vägar. Arbetet består av två olika delar. Den första delen är en inventering av de vägar i Norrbottens län där Vägverket Region Norr är väghållare för att se i vilken utsträckning det kan förekomma stenkolstjära i vägarna. Den andra delen, fördjupningsdelen, behandlar vad Vägverket har för möjligheter att i framtiden hantera och deponera tjärhaltiga beläggningar. Syftet med examensarbetet är att dels inventera beläggningsliggare för Norrbottens län, samt genomföra provtagning av vissa utvalda vägar, och sammanställa en rapport som redovisar vägnummer över vägarna med tjärhaltigt beläggningsmaterial.

I de svenska nationella miljömålen fastslås att samtliga förorenade områden som utgör ett miljöproblem skall vara sanerade innan 2050. Detta medför att det kommer att finnas stora mängder förorenade massor som skall hanteras. I den europeiska avfallshierarkin fastslås att återanvändning om möjligt skall prioriteras före Deponering. Om avfallet ändå går till deponi skall det enligt förordningen om Deponering av avfall genomgå någon form av behandling för att minska dess farlighet.I arbetet har försök på tre olika CCA-förorenade jordar med varierande sammansättning och föroreningsgrad genomförts. Försöken är genomförda på en lerig organisk jord, en sandig organisk jord och en sandig jord.

1999 antogs ett nytt EG-direktiv om Deponering av avfall, vilket innebär att de tekniska kraven på deponier skärps. Det medför att ett stort antal deponier i Sverige måste avslutas. Stora mängder täckmassor kommer att krävas för att sluttäcka alla dessa deponier. I det här examensarbetet undersöktes möjligheten att använda avloppsslam som tätskikt på deponier. Avloppsslam har låg genomsläpplighet vilket krävs av ett tätskiktsmaterial.

Förmögenhetsrättens allmänna del består av två delar, sakrätten och obligationsrätten. Denna allmänna del hanterar problem som är gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstår berör ofta både krav på betalning och krav på egendom varför det är av vikt att se till både obligationsrätten och sakrätten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen är depositionsavtal, vilka är föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, där Deponering delvis är reglerat, kan upplevas som svårförståelig för gemene man eftersom texten inte förändrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan på den tiden och på grund av det är lagtexten fortfarande fullt tillämpningsbar.

Rapporten redovisar resultatet från en studie av miljöbelastningen från industriell avfallshantering. Studien har genomförts vid SCA Graphic Sundsvall AB. Miljöbelastningen har studerats med hjälp av livscykelanalysteknik och följer riktlinjerna i ISO 14040. Miljöpåverkansbedömningen har utförts med hjälp av ett PC-baserat program, EcoLab LCA Tool version 4.0.4b. Miljöpåverkan från fem processavfall som uppkommer vid Östrands Massafabrik har studeras.

Gruvindustrin och pappersmassabruken frambringar årligen stora mängder restprodukter (Wik et al. 2003). Dessa restprodukter har genom tiderna enbart deponerats vilket kan leda till ansenliga miljöproblem, stora mängder föroreningar samlas på liten yta och kan vid lakning förorena omgivande miljö. Deponering av anrikningssand från gruvindustrin sker idag på två sätt; jordtäckning eller vattentäckning, vilket både kan vara dyrt och svårt att utföra. Den vanligaste metoden är vattentäckning.

Deponering är en metod som sedan länge använts för att behandla avfall. Metoden är dock kopplad till en rad miljöpåverkande faktorer, varav produktion av lakvatten är en. I lakvattnet finns bland annat lösta näringsämnen och metaller och dessa kan ge negativ påverkan på ekosystem om de sprids i miljön.Det här examensarbetet syftar till att besvara frågan om metaller i lakvatten kan retarderas genom att lakvattnet från en specialcell infiltreras i en biocell. För att besvara frågeställningen har mätvärden för ett antal kemiska parametrar analyserats på en Deponeringsanläggning som ligger i Malmö och bedrivs av SYSAV.Arbetet avser även svara på frågan hur hårt biocellen kan belastas i fråga om hydraulik. Därför simuleras de förväntade uppehållstiderna av vatten i biocellen vid olika infiltrations-hastighet och porositet.För att ge resultaten tyngd har en litteraturstudie avseende Deponering, hydrologi och hydraulik, lakvatten och metallers mobilitet i mark och vatten gjorts.Resultatet från litteraturstudien visar bland annat att lakvatten produceras genom att nederbörd perkolerar genom avfallet.

I Umeå idag bortskaffas trädgårdsavfall från villor av villaägarna själva till återvinningscentraler med egen bil. Detta är relativt ineffektivt och tidsödande, och problem har uppstått med olaglig Deponering av avfall i tätortsnära skogsdungar. Ett hämtsystem för trädgårdsavfall där avfallet hämtas i kärl är vanligt i Mellansverige, men finns inte i Norrland. Därför utreds nu möjligheterna och hållbarheten och förutsättningarna för ett sådant hämtsystem även i Umeå. Kostnaderna för ett sådant system beräknas bli störst det första året, men systemet beräknas kunna bära sina egna kostnader med en liten avgift om ca 400 kr per år.