Problem: Debatten i media går het i fråga om deltidsanställningarnas vara eller icke vara. Arbetsgivare i detaljhandeln ser det som en kritisk nödvändighet, medan facket ser Deltidsarbete som ett uttryck för slentrianmässig personalpolitik. Vi ifrågasätter däremot om det är själva förekomsten av Deltidsarbete som är problemet eller om det istället kan vara ledarskapet av deltidsanställda som brister? Det saknas enligt oss ett perspektiv som, istället för att vara ideologiskt eller politiskt färgat, tar sig an deltidsproblematiken på ett konstruktivt sätt. Syfte: Syftet är att analysera och identifiera kritiska faktorer för ledningen av deltidsanställda i detaljhandeln.

I denna uppsats undersöks hur könslönegapet påverkas av kvinnors och mäns olika val av utbildningsinriktningar. Det finns ett starkt och mycket väl belagt samband mellan utbildningslängd och lön. Att kvinnor sedan 1980-talet har gått om män i genomsnittligt antal utbildningsår i många industrialiserade länder innebär dock att utbildningens längd inte är tillräcklig som förklaring för könslöneskillnader beroende på utbildning.I uppsatsen utreder jag dels om könsdifferentierade utbildningsval är en bidragande orsak till könslönegapet i Sverige idag, dels huruvida kvinnodominerade utbildningsinriktningars betydelse för lön medieras av att dessa i högre grad leder till arbete inom offentlig sektor, till tidsbegränsade anställningar och till Deltidsarbete. Undersökningen baserar sig på riksrepresentativ data från Levnadsnivåundersökningen 2010 och genomförs med hjälp av linjär regressionsanalys. I analysen av utbildningsinriktningens påverkan konstanthålls för traditionella mått på humankapital.Resultaten visar att könsdifferentierade utbildningsval är en bidragande orsak till de löneskillnader som finns mellan kvinnor och män i Sverige idag men att utbildningsval kan förklara en relativt begränsad del av det totala könslönegapet.

Uppsatsen behandlar Deltidsarbetets betydelse för en ojämställd arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, så som politiker och företrädare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan Deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrågan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete präglas av manliga normer. Av resultatet framgår också att Sverige tagit ut en ny kurs i jämställdhetsarbetet som präglas av en borgerlig diskurs..

Högskoleutbildade individer möter idag en arbetsmarknad med ständiga omställningar, en arbetsmarknad som på detta vis utgör en oförutsebar och otrygg framtid för många ur denna samhällsgrupp. Kvinnor som vid avslutade studier och inträde till arbetsmarknaden hunnit komma upp i barnafödande ålder anses löpa större risk för arbetslöshet och Deltidsarbete. För att få en mer verklighetsnära bild av fenomenet bestämde jag mig för att skriva min C-uppsats inom detta ämnesområde. Studieobjekten består av sex högskoleutbildade, nyutexaminerade kvinnor i åldrarna 25 till 35 och den tillämpade datainsamlingsmetoden är intervjuer. Syftet med studien är att genom tolkningar av dessa kvinnors berättelser upptäcka om det kan urskiljas några mönster som kan indikera på att dessa kvinnor, p g a sitt kön, sin ålder och sociala position har haft det tufft, jämfört med män generellt, att etablera sig på arbetsmarknaden.

Ett av de projekt som startat utifrån Arbetsmiljöverkets ?HelaProjektet? var ?HelDel-projektet? inom Piteå kommun. Projektets innebörd var ett försök att åtgärda svårigheterna med att rekrytera personal, bl.a. genom att alla anställda erbjöds heltidsanställning och att de sedan fritt kunde välja sysselsättningsgrad. Via intervjuer med olika personalkategorier undersöktes i studien om ett personalförsörjningsprojekt inom äldreomsorgen, ?HelDel-projektet?, medförde någon grad av upplevd förändring i kontinuitet och i det sociala omsorgsarbetet.

I och med att tid spenderad på arbetsplatsen verkar fortsätta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benämns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans är att arbetssfären är för dominerande och lämnar kvar för lite tid till övriga sfärer. Därför har syftet i denna uppsats varit att öka förståelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda på vad de har för inställning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda på deras inställning även ta reda på vilka olika sätt arbetsgivare arbetar med work-life balance på och vilka nyttor de såg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör ämnet work-life balance utifrån ett arbetsgivarperspektiv.

Mothers of small children often work part-time in Sweden. Since old age pensions are based on lifetime income, part-time work leads to lower pensions, as long as there is no compensation from non-actuarial benefits such as minimum pensions. In this paper, I investigate whether different components of the Swedish pension system provide incentives for part-time work among women. The analysis is performed through a simulation of future pensions for 9 typical women in a certain cohort. For three levels of education, I compare pensions of women with different labor market participation rates in different growth scenarios.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsställelse, upplevd hälsa, vårdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nämnda faktorer utifrån subgruppers (ålder, yrkesverksamma år, heltid/Deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 ? 2012 besvarades fyra standardiserade frågeformulär av 79 äldrevårdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 år eller yngre upplevde att de fick mer kritik än äldre sjuksköterskor.

Sverige är fortfarande inte jämställt, det är kvinnan som tar största ansvaret för hushåll och barn vilket resulterar i mer Deltidsarbete och sämre hälsa (SCB, 2012). Grundskolan ska förmedla jämställdhet och i hem- och konsumentkunskap ligger fokus på arbetsfördelning i hemmet (Skolverket, 2011b). Grundskolan är även skyldig att arbeta för att motverka traditionella könsmönster, då dessa kan begränsa elevernas utveckling av förmåga och intresse. Syftet med studien är att belysa val av arbetssätt lärare i hem- och konsumentkunskap i Göteborg använder sig av för att implementera de delar i grundskolansstyrdokument som rör jämställdhet och traditionella könsmönster i undervisningen. Studien är gjord utifrån en kvalitativ explorativ ansats i form utav semistrukturerade intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslärare.

Undersysselsättning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet är vanligt förekommande på arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom Deltidsarbete domineras även ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men även män är både deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka grupper som är ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet påverkas av arbetslöshetsersättningen. Data som används i uppsatsen är från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar samt statistik från Arbetsmarknadsverket.

Det finns i Sverige en möjlighet för småbarnsföräldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt åtta år eller gått ur första klass. Eftersom detta är en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning från Försäkringskassan, saknas statistik både vad gäller hur många som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen är mellan kvinnor och män.Vår kvalitativa studie bygger på ett antal frågeställningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och män som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gå ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt påverkar lönearbete och hemarbete. Och i så fall, på vilket sätt yttrar sig det?Vi genomförde sex intervjuer och alla våra respondenter lever i heterosexuella parförhållanden som sambos eller gifta. Vårt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kärlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt.

Att drabbas av en långvarig sjukdom påverkar ofta personens dagliga liv i hög utsträckning. Parkinsons sjukdom (PS) är en långvarig progressiv sjukdom som ger en individuell symtombild av både motorisk och icke- motorisk karaktär. Att leva med PS påverkar personens livssituation. Vid sjukdom genomgår personen en transition, processen innebär att ny kunskap, upplevelser och erfarenheter integreras över tid och blir en naturlig del i dagligt liv. Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelser av transition från frisk till sjuk hos kvinnor med PS.

During the 20th century Sweden faced an increased proportion of workers registered as part-time unemployed, especially in the care sector. However, due to many valuable efforts, aimed at solving the problem of part time unemployment and political decisions, the number of people who are part-time unemployed has declined since the late 20th century. We have investigated part-time workers preferential right to extending their working hours. According to Section 25 a of the Employment Protection Act, part-time employees who have submitted an interest in increasing their working hours has a preferential right to increased working hours, with the assumptions that full-time employment with the employer will meet a labor need that the employee has sufficient qualifications for.Qualitative interviews have given us information about how Karlstad Community and a private care company deal with part-time unemployment and their workers preferential right to extending their working hours. We have found that people who work for Karlstad Community have an opportunity to choose their number of workings hours, thanks to a political decision made in Karlstad Community, aimed at solving the part time unemployment in the care sector.

English title: Part-time work among women in Sweden ? what influences choice of working hours? In the 1960s and 70s a large growth in part-time work amongst women in the Swedish labour market took place. A net inflow of workers into the labour market has been suggested as the main source. However, part-time work is still a common phenomenon among Swedish women; in 2004 almost 40% of all women worked part-time, and women are clearly dominating the part-time sector. A gradual changeover from house work to market work is hardly a valid explanation anymore.

De strukturomvandlingar på marknaden som uppstått till följd av globaliseringen, finansiella marknadens framväxt och den informationsteknologiska-revolutionen har inneburit att företag idag präglas av ett högre tempo och hårdare konkurrens. Detta har i sin tur inneburit att företagen blivit allt mer konkurrensmedvetna och anpassat sina verksamheter efter de nya förutsättningarna. En del i detta är att göra organisationen mer flexibel för att ständigt kunna anpassa sig efter förändringar i efterfrågan. Företagens flexibilitet kräver att även arbetskraften blir mer flexibel. Detta handlar i praktiken om att företagen i större utsträckning erbjuder tillfälliga anställningar och Deltidsarbete istället för heltidstjänster.  Arbetsgivarorganisationen svensk Handel (2011) uttalar sig: ?Vi måste kunna ha personal i butikerna på de tider när kunderna vill handla.