Könsdifferentierade utbildningsval och löneskillnader
En studie av sambandet mellan kvinnors och mäns utbildningsval och könslönegapet på svensk arbetsmarknad
I denna uppsats undersöks hur könslönegapet påverkas av kvinnors och mäns olika val av utbildningsinriktningar. Det finns ett starkt och mycket väl belagt samband mellan utbildningslängd och lön. Att kvinnor sedan 1980-talet har gått om män i genomsnittligt antal utbildningsår i många industrialiserade länder innebär dock att utbildningens längd inte är tillräcklig som förklaring för könslöneskillnader beroende på utbildning.I uppsatsen utreder jag dels om könsdifferentierade utbildningsval är en bidragande orsak till könslönegapet i Sverige idag, dels huruvida kvinnodominerade utbildningsinriktningars betydelse för lön medieras av att dessa i högre grad leder till arbete inom offentlig sektor, till tidsbegränsade anställningar och till deltidsarbete. Undersökningen baserar sig på riksrepresentativ data från Levnadsnivåundersökningen 2010 och genomförs med hjälp av linjär regressionsanalys. I analysen av utbildningsinriktningens påverkan konstanthålls för traditionella mått på humankapital.Resultaten visar att könsdifferentierade utbildningsval är en bidragande orsak till de löneskillnader som finns mellan kvinnor och män i Sverige idag men att utbildningsval kan förklara en relativt begränsad del av det totala könslönegapet. Lärarutbildningar och humaniora är de utbildningsinriktningar som är associerade med lägst löner. Löneskillnaderna mellan olika utbildningsinriktningar kvarstår i huvudsak även vid kontroll för sektorstillhörighet, tidsbegränsade anställningar och deltidsarbete. Offentlig sektor medierar delvis sambandet mellan lön och de kvinnodominerade lärarutbildningarna respektive sjukvårds- och omsorgsutbildningarna men inte heller detta samband är överdrivet starkt. Sammantaget behövs vidare studier om vad det är som gör att vissa kvinnodominerade utbildningsinriktningar leder till relativt låg framtida löneavkastning.