I uppsatsen görs en jämförande studie mellan språkförståelsen av Danska bland svenskar som har läst Danska vid olika utbildningsinstitutioner i Sverige och svenskar som inte har några särskilda förkunskaper i det Danska språket. Genom att undersöka svenskarnas hörförståelse, läsförståelse och översättning från Danska vill uppsatsen kartlägga den språkliga förståelsen för att undersöka vilka faktorer som kan påverka språkförståelsen i grupperna och hur de skiljer sig åt. Undersökningen visar även på vilka ord som kan vålla problem i förståelsen och hur informanterna har löst sådana problem. Hypotesen för uppsatsen är att informanternas förståelse av Danska inte bara beror på om de har gått någon kurs i Danska eller inte, utan att den även till stor del beror på deras kontakt med Danska språket på olika sätt..

I Danmark finns i princip inget anställningsskydd reglerat i lag och den lagstiftning som existerar ger arbetstagarna ett minimalt skydd mot uppsägningar. Samtidigt känner sig Danskarna tryggare på arbetsmarknaden än vad svenskarna gör. Denna uppsats utreder hur det Danska anställningsskyddet ser ut i jämförelse med det svenska anställningsskyddet. En viss jämförelseav andra variabler på arbetsmarknaden har också skett. Utredningen utger sig inte för att ge en heltäckande bild av den Danska lagstiftningen, snarare en introduktion och grov jämförelse mellan den Danska arbetsmarknaden och den svenska arbetsmarknaden med fokus på anställningsskyddet.

Syftet med vår undersökning har varit att se hur grannlandet och dess historia skildras i Danska och svenska läroböcker. Vi undersöker även hur bilden av Skåne gestaltas i svenska och Danska läroböcker i historia från sekelskiftet 1900 till idag. Vi tittar även närmare på hur läroböckerna förhåller sig till gällande läroplaner. Vi har i vår undersökning kommit fram till att den äldsta svenska och den nyaste Danska läroboken formulerar ett starkare särskiljande mellan de svenska och Danska folken. I flera av böckerna förmedlar man dock en gemenskapskänsla, men talar inte om ett nordiskt folk, utan två skilda folk. De äldre Danska läroböckerna har en neutral hållning till Sveriges historia.

Denna uppsats grundar i en kvalitativ studie om huruvida det finns kulturella skillnader i danskt och svenskt ledarskap. Studien är baserad på sex personliga intervjuer om hur anställda uppfattar sina ledares beteende. För att analysera materialet har en analysmodell utformats med utgångspunkt i Hofstedes teori om individualism/kollektivism samt maktdistans och Scheins teori om ledarens synliga beteende. Analysen påvisar inga tydliga kulturella skillnader mellan Danska och svenska ledare, men tendenser tyder på en högre maktdistans samt en något högre grad av individualism i de Danska chefernas beteende..

Denna undersökning tar sig an problematiken i översättning från Danska till svenska. Då litteratur och tidigare forskning i ämnet är mycket sparsam, bygger undersökningen framförallt på erfarenheter från verksamma dansk-svenska översättare. Även språkvetare och en förlagsredaktör har bidragit med sina kunskaper kring översättning i allmänhet och hur Danskan och svenskan skiljer sig i uttryckssätt. Innan resultaten sammanställdes utfördes teoretiska studier i dansk och svensk språkhistoria och översättningsproblematik. Intervjuer har genomförts både genom direkta samtal och via e-post.

Denna studie har som syfte att synliggöra de kunskaper som skandinaviska ungdomar har i de nordiska grannspråken Danska, norska och svenska. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod, och resultaten visar dels att eleverna har en större läsförståelse i norska än Danska och svenska, dels att viktigast för förståelsen är kontakten med språket.Undervisningen i grannspråken har minskat under de sista 25 åren och en bidragande orsak till detta kan vara dels att lärarna prioriterar bort området till förmån för andra moment, dels att det engelska språket är viktigare i den alltmer globaliserade värld vi lever i..

Det finns i Norden en språklig gemenskap på så sätt att skandinaver antaskunna kommunicera med varandra på sina respektive modersmål och detfinns en unik politisk vilja att grannspråksförståelsen upprätthålls. Exempelvisfinns det i de Danska, norska och svenska läroplanerna för modersmålundervisningenreglerat att eleverna ska lära sig om sina skandinaviskagrannländers språk. Trots detta finns det rapporter som visar att skandinaverinte förstår varandra så bra och framförallt svenskar är dåliga på att förståDanska och till viss del även norska. Vad detta skulle bero på finns detmånga teorier om.I denna undersökning tittar jag på hur grannspråksförståelsen ser ut hossvenska gymnasieelever idag och om det finns faktorer som kan ha haftinverkan på hur mycket Danska och norska eleverna förstår. Följande faktorerhar använts som bakgrundsvariabler: kön, kontakt med Danmark ochNorge, tidigare undervisning om Danska och norska, attityder till undervisningi eller om Danska och norska i skolan, attityder till Danmark och Norge,attityder till Danska och norska språket samt elevernas egna uppskattadeförmåga att förstå dessa språk.32 gymnasieelever har svarat på en enkät med frågor som rör de variablersom tas upp i ovanstående stycke samt hur de själva tycker att undervisningenom Danska och norska ska gå till.

I både den svenska och den Danska kursplanen för historia på grundskolan står det att eleverna ska känna till det egna landets kulturarv respektive historia. Men vad är kulturarvet och hur förmedlas det? Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska och det Danska kulturarvet under en tidsperiod då länderna har många gemensamma beröringspunkter, d.v.s. svensk stormaktstid. Undersökningen jämför tre svenska och två Danska historieläroböcker.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Svenska modeföretags expansion på den Danska och tyska marknaden Seminariedatum: 16 januari 2009Kurs: FEKK01, Examensarbete Kandidatnivå, Företagsekonomi, 15 hp Författare: Maria Fri, Elisabeth Heide, Julia Rosenberg Handledare: Björn Carlsson, Roland Knutsson Nyckelord: Svenska modeföretag, expansionsstrategi, butiksetablering, Danska marknaden, tyska marknaden. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och skapa en förståelse för medelstora svenska modeföretags tillvägagångssätt vid etableringen av egna butiker på den Danska och tyska marknaden. Metod: Studien är utformad som en multipel fallstudie, med en abduktiv ansats som följer ett kvalitativt tillvägagångssätt. Uppsatsen är uppbyggd kring semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från de valda fallföretagen. Teoretiskt ramverk: Uppsalaskolans internationaliseringsteori ligger till grund för studiens teoretiska ramverk och kompletteras av nätverkssynsättet och Hofstedes teori om kulturella skillnader.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den Danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet är att undersöka ländernas modeller för att se hur båda ländernas arbetstagare och arbetsmarknad påverkas. Kan Sverige eventuellt lära sig något av den Danska arbetsmarknadsmodellen?Den Danska arbetsmarknadsmodellen präglas av en stor flexibilitet vilket både gör det lättare att anställa och säga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anställningsskydd, därför finns det inte heller några turordningsregler som kan tillämpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar på att turordningsreglerna både bidrar till att unga på arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lägre.

Syftet med studien var att undersöka vilken inverkan den senaste finanskrisen och de internationella ramverken har haft på de svenska respektive Danska bankernas bolåneräntor. Studien eftersträvade även att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan olika typer av banker samt mellan de korta respektive de långa bolåneräntorna.Författarna valde att använda sig av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med personer vid ett antal noga utvalda banker för att ge en så bra och detaljerad bild som möjligt av problemområdet. Respondenterna fick stort utrymme att föra sina egna diskussioner för att vidare mynna ut i väldefinierade resultat.Resultatet av denna studie visar att svenska och Danska banker är positivt inställda till införandet av de nya bestämmelserna och tror att det kommer bidra till en stabilare marknad. Finanskrisen har lett till att bankernas finansieringskostnader har ökat liksom användandet av ränteswappar.

I den här uppsatsen undersöks Herr Ivan, en av de tre Eufemiavisorna, med syfte att utröna vilka lexikala skillnader det finns i arvorden mellan de tre svenska och två Danska handskrifterna av romanen som finns bevarade från 1400-talet, kallade A?C resp. E?F. Det excerperade materialet består av de arvord som enligt Erik Noreens kritiska utgåva avviker i E?F i förhållande till A?C, med morfologiska och ortofonologiska skillnader borträknade.

Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader på tre olika nivåer. (1) På den nationella nivån framhålls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrätten och den generösa sjukförsäkringen som potentiella orsaker till att sjukfrånvaron är högre i Sverige än i Danmark. (2) På den organisatoriska nivån konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt på hälsa och välbefinnande samt använder formella policys i större utsträckning än man gör på de Danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades även på den individuella nivån. Den tydligaste diskrepansen mellan Danska och svenska anställda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frånvaropolicyn uppfattas.

Denna uppsats ämnar undersöka vilka kulturskillnader som finns i svensk-Danska affärsrelationer och hur dessa kan hanteras. Ämnet är aktuellt av många orsaker, bland annat har företagssamheten över nationsgränsen ökat allt mer, inte minst på grund av Öresundsbron.För att uppfylla syftet till uppsatsen har sju personer från både Sverige och Danmark intervjuats. Dessa personer har alla erfarenhet av svensk-Danska affärsrelationer. För att lättare kunna urskilja och förstå skillnaderna mellan ländernas affärskulturer har Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Den egna studien har kompletterats med en liknande studie gjord av Alvesson, Henriksson och Lind samt en nyligen utgiven rapport i ämnet från Svenska Exportrådet.Resultatet av uppsatsens empiriska undersökning är att även om Sverige och Danmark har många likheter så finns vissa skillnader i affärskulturerna.

Uppsatsens titel lyder: Lika men inte identiska, En jämförande studie av Danska och svenska första linje chefer. Studiens syfte är att undersöka skillnader och likheter mellan chefer på förstalinjenivå på sex stycken företag med kontor på både den svenska och Danska sidan runt Öresundsområdet. Vi fokuserar dels på deras upplevelser som första linje chef och hur deras medarbetare ser på sina chefer och detta görs utifrån Geert Hofstedes fyra kulturdimensioner. Det primära tillvägagångssättet har utgjorts av en deduktiv ansats där semistrukturerade intervjuer med första linje chefer gjorts, samt med hjälp av enkäter undersökt deras medarbetares åsikter i ämnet. Både manliga och kvinnliga första linjechefer har intervjuats på plats med hjälp av en intervjuguide.