Sannolikheten att ett Dammbrott ska inträffa i Lule älv antas vara mycket låg, men konsekvenserna skulle bli stora om ett sådant inträffar. Syftet med examensarbetet är att undersöka behovet av information hos boende i Porjus och Boden före och vid ett tänkbart Dammbrott i Lule älv. Frågeställningarna är: Vill de boende ha information och, om så, vilken slags information vill de ha före och vid ett eventuellt Dammbrott? På vilket sätt vill de boende informeras vid ett Dammbrott? Hur är förtroendet för Vattenfall, kommun, Länsstyrelsen och media hos de boende? Är det viktigt för de boende vem information kommer från före och vid ett eventuellt Dammbrott? Hur bedömer de boende riskerna och effekterna av ett Dammbrott? Är de boende oroliga för att ett Dammbrott ska inträffa? Finns det någon skillnad mellan könen eller boende på respektive ort? Överensstämmer ansvaret hos Vattenfall, Länsstyrelsen och kommunerna med de boendes uppfattning om vad dessa myndigheters ansvar är vid ett Dammbrott? Ett frågeformulär skickades ut till slumpmässigt utvalda invånare i Porjus och Boden. Telefonintervjuer genomfördes med representanter för Gällivare, Jokkmokk, Boden och Luleå kommuner samt Vattenfall Vattenkraft AB.

This report consists of  an anlysis of the imapct of a dam failure at Tjärnviksdalen in Ragunda, Sweden. The analysis is conducted using the EU model for environmental impact assessments, as well as a group interview. The presentation of the results in the form of a map  where the water level has been raised to the level that the County Board  of Jämtland considers to be possible in case of a dam failure.The result of this work is a detailed analysis of the consequenses that a dam failure would cause, the result consider everything from the direct consequences of the water column to an analysis of the chemical changes that the water would undergo.Parts of the analysis have shown that the purification centre and the old deposits will have the biggest impact on Hammarstrand. Both the purification centre and the deposits will realise chemicals to its nearest environment and because of the flooded purification centre the city will not have the ability to clean the water. .

I detta examensarbete har möjliga säkerhetsrisker för Grytfors kraftstation i Skellefteälven identifierats och sammanställts, främst utifrån anläggningens tidigare dokumenterade säkerhetsstörningar och fyllningsdammarnas uppbyggnadssätt. De anläggningsdelar som har berörts är Grytfors tre stenfyllningsdammar, betongdamm och avbördningsanordning. Vid händelse av ett Dammbrott i någon av de två högkonsekvensklassade fyllningsdammarna eller i betongdammen, förmodas konsekvenserna bli stora för människor, miljö och samhälle. Därför är det av vikt att de mest riskfyllda områdena inom anläggningens byggnadstekniska- elektriska och mekaniska delar uppmärksammats i förväg, för att en viss beredskap ska kunna finnas tillgänglig om en svaghet visar sig, eller när det finns en tendens till att en större förändring håller på att ske som kan leda till ett Dammbrott. Detta förfarande behöver inte innebära att de mest relevanta säkerhetsrisker som tagits fram utgör en direkt fara för anläggningen.

I Sverige finns det idag ett stort antal dammar och nära hälften av Sveriges elproduktion kommer ifrån vattenkraft. Höga säkerhetskrav ställs på dammarna då konsekvenserna av ett Dammbrott kan orsaka stor ekonomisk skada både i form av minskad produktion och som uppbyggnadskostnader. Dammbrott kan även utgöra risk för skador på människor och omkringliggande miljö samt byggnader.Det finns flera dimensioneringsmetoder för att uppfylla gällande säkerhetskrav på konstruktioner. De tillämpningsvägledningar som används vid stabilitetsanalys av betongdammar baseras på gamla deterministiska metoder med säkerhetsfaktorer. Det arbetas med att ta fram nya tillämpningsvägledningar baserat på sannolikhetsbaserade metoder.

Grytfors dammanläggning har under hela sin brukstid uppvisat olika tecken på instabilitet och förändringar i vissa sektioner av dammkroppen. Det finns även tveksamheter i hur vissa delar av konstruktionen är utförd. Förstärkningsåtgärder utfördes 2005 för att anpassa anläggningen för högre flöden och ökade dammsäkerhetskrav. Vid förundersökningen och under förstärkningsarbetet uppmärksammades tveksamheter och eventuella brister, vissa av dessa åtgärdades medan andra fick bero. Två olika frågeställningar är bearbetade.

Dammbrottsberäkningar har stor betydelse i dagens samhälle, eftersom de utförs för att kunna förutspå vad som sker då en damm går till brott. Detta ger bland annat underlag till att kunna ha en så bra beredskap som möjligt. Många undersökningar har tidigare gjorts i syfte att förstå hur Dammbrottsprocessen ser ut samt att bestämma rimliga värden för parametrar som används. Flertalet parametrar är dock fortfarande väldigt osäkra och beror på er rad olika faktorer. Olika värden antas ofta vid olika Dammbrottsberäkningar.

I detta arbete har fångdammar vid Vittjärv och Näs kraftstationer studerats, främst med avseende på hur ansvar har fördelats och hur frågor och problem har hanterats i projekten. Som bakgrund ingår dels ett avsnitt om hur fångdammar kan utformas och byggas och dels ett avsnitt som tar upp vilka lagar och regler som gäller för fångdammar. De generella aspekter som tas upp i dessa avsnitt har sedan beaktats när erfarenheterna från projekten i Vittjärv och Näs har utvärderats. När en fångdamm ska byggas kan beställaren välja två huvudalternativ. Antingen överlåter man hela fångdammen, inklusive dimensionering, på entreprenören eller så står man själv för konstruktionen och anlitar entreprenören endast för att utföra själva byggnadsarbetet.

Internationellt sett är merparten av de Dammbrott som ägt rum kopplat till grundläggningen. Det är oftast kopplat till att det finns osäkerhet i de rådande grundförhållandena. Som extra säkerhet, installerades bergförankringar som en åtgärd att behandla osäkerheterna i de rådande grundförhållandena.I Sverige är merparten av kraftverksdammarna uppförda mellan 1940-och1960 talet. Det var inte ovanligt att cementingjutna slakarmerade kamstål sattes under dammarna som en extra säkerhet. När dessa bergbultar installerades var kunskapen om dess verkningssätt begränsat, då teorier om bergbultens verkningssätt började utvecklas under 70- och 80-talet.Vid dimensionering av bergförankring till dammbyggnader i nutid tillämpas RIDAS, Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet, som är upprättade av de Svenska dammägarna.

En definition av fyllningsdamm är att det är en uppbyggd konstruktion för vattenreglering. Dess huvudsakliga funktion är att dämma upp dvs. lagra vatten i den reservoar som bildas uppströms dammen. Höga säkerhetskrav ställs med hänsyn till risken för dammskador eller Dammbrott samt vilka konsekvenser det kan ge på miljön, inverkan på bebyggelse och anläggningar i närområdet och längs älvdalen. Som en del i dammsäkerhetsåtgärderna finns behovet att komplettera instrumenteringen av dammarna med syfte att denna komplettering åtminstone ska nå upp till den lägsta nivå som anvisas i RIDAS.

I detta projekt har det kontrollerande avbördningsskyddet för vattenkraftverk, förkortat KAS, studerats närmare. KAS finns installerat vid många större vattenkraftverk och har till uppgift att automatiskt aktivera öppning av dammluckorna ifall vattennivån skulle stiga över dämningsgräns och både den ordinarie nivåregleringen och manuell reglering skulle utebli. På så sätt kan överströmning av dammen med eventuellt Dammbrott som följd förhindras.Eftersom KAS är det yttersta skyddet ställs extra höga krav på tillförlitlighet. Därför behöver de elektiska och mekaniska komponenter som ingår i systemet vara robusta, väl beprövade och ha en lång livslängd. Dessutom ska systemet vara utformat på ett sådant sätt att även om ett fel skulle uppstå ska inte det leda till att hela systemet förlorar sin funktion.Minst lika viktigt som konstruktionen är att de parametrar som styr skyddssystemets funktion är rätt inställda.

Inre erosion, som är orsaken till 1/3 av alla Dammbrott och skador på fyllningsdammar, bildas när det naturliga läckagevattnet genom dammen för med sig eroderat material. Sjunkgropar på dammkrönet bildas då jordmaterial successivt rasar ner där ett jordunderskott utvecklats till följd av erosionen. Då dessa hål på markytan upptäcks, har i regel erosionen pågått länge. Det finns rapporterade skador på fyllningsdammar som föregåtts av grumligt vatten nedströms dammen. Att övervaka grumligheten, även kallad turbiditeten, på läckagevattnet, kan ge en god bild av dammens status beträffande inre erosion.