Branschen fo?r e-handel av Dagligvaror i Sverige uppvisar idag en negativ tillva?xt och endast en marginell andel svenskar har na?gon ga?ng handlat Dagligvaror pa? internet. Tidigare forskning har visat att attityder a?r tillfo?rlitliga fo?r att fo?rutspa? individens ko?pbeteende. Konsumentens attityd och uppfattning till branschen kan da?rfo?r vara en del av fo?rklaring till dess negativa tillva?xt och svaga sta?llning.

Traditionella butiker har fått en ökad konkurrens då utvecklingen idag går mot att handel i större utsträckning sker via Internet. E-handel med Dagligvaror är en bransch som inte lyckats öka sina marknadsandelar på samma sätt som flertalet andra e-handelsbranscher. Tidigare försök som gjorts med att starta upp e-handel med Dagligvaror, främst i slutet av 1990-talet, lyckades inte bli tillräckligt lönsamma för att företagen skulle vilja fortsätta erbjuda tjänsten. Det har gått drygt tio år sedan de försöken gjordes och de eventuella tekniska hinder som fanns då är idag lösta.Kundernas intresse har tidigare inte varit tillräckligt stort för att skapa en lönsam marknad för företagen. Utöver detta tillkommer stora kostnader för företagen vid införandet av ett projekt av den storlek som e-handel med Dagligvaror innebär.

Titel: E-handel ? nästa steg i utvecklingen? En studie om e-handelsutvecklingen av Dagligvaror Problem: Vad finns det för anledningar till att e-handel av Dagligvaror inte har lyckats etablera sig på den svenska marknaden? Syfte: Vårt syfte är att utröna e-handelns key success factors för Dagligvaror, för att öka förståelsen för e-handel som en alternativ distributionskanal för framtida värdeskapande. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer. Undersökningen grundar sig på en fallstudie bestående av de tre dominerande återförsäljarna på marknaden, samt två av dess leverantörer. Sekundärdata har utgjort stöd till kartläggningen av branschen.

Nya utländska dagligvarukedjor med främmande varumärken och lägre priser har etablerats på den svenska marknaden under de senaste åren. Genom egen import och i vissa fall inköp av partier kan de hålla priserna nere och på så sätt skapa konkurrenskraft mot de etablerade butikerna och orsaka påtvingade nedskärningar för dem. Detta har i sin tur kommit att hota deras överlevnad. Då de etablerade butikerna innehar kända varumärken, till skillnad från flertalet nyetablerade, är det i deras intresse att se om konsumenter är varumärkeslojala eller vad som får konsumenter lojala. Detta leder oss in på denna uppsats problemformulering; Vilka faktorer är viktiga för att skapa lojalitet till produktnamn hos konsumenter inom den idag hårt konkurrerande dagligvarubranschen?Syftet med denna uppsats är att genom en enkätundersökning analysera hur viktiga varumärken är för konsumenter vid inköp av Dagligvaror samt undersöka vilka faktorer som skapar lojalitet hos dessa.Undersökningen visar att flertalet respondenter anser att varumärket är viktigt vid köp av Dagligvaror.

 Titel:                           Va´då finanskris? En studie om konsumentbeteenden. Problemformulering: Hur påverkas konsumenterna av finanskrisen vad gäller inköp av Dagligvaror och sällanköpsvaror? Syfte: Vårt huvudsyfte är att studera hur konsumenternas konsumtion har förändrats i form av bättre planering, prismedvetenhet och eventuella utgiftsminskningar på grund av finanskrisen och den rådande lågkonjunkturen. Metod: Vi har valt att göra en studie utifrån konsumenternas perspektiv då vi vill få en bred bild av hur konsumenterna upplever sig påverkas av finanskrisen. Detta ledde till att vi genomförde en kvantitativ studie genom att dela ut enkäter till 400 personer utanför Ica Maxi respektive Coop Forum. I studien har vi haft ett positivistiskt förhållningssätt då vi objektivt har bearbetat respondenternas svar. Vi har tillämpat den deduktiva ansatsen eftersom vi utgår från en redan befintlig teori och utifrån den bildar en hypotes för att sedan se ifall den ska förkastas eller ej. Teori: Vi har koncentrerat oss på teorier som berör konsumentbeteende på ett eller annat sätt.

I Sverige ökar, enligt Statistiska Centralbyrån, antalet konsumenter som har tillgång till Internet, antingen i hemmet eller på jobbet. Det tillsammans med det faktum att befolkningen blir allt mer stressad, gör att dagligvaruhandel över Internet borde ha en möjlighet att fungera i Sverige. I litteraturen jag undersökt har jag funnit ett antal potentiella konsumentgrupper för inköp av Dagligvaror via Internet. Tanken på att slippa trängas i butiken, stå i kö och bära hem alla varorna är lockande för många barnfamiljer som gör stora dagligvaruinköp. Unga människor som bor i storstäder och lever ett hektiskt liv och arbetar mycket, ser också Internethandel med Dagligvaror som något positivt som de gärna skulle vilja prova på.

Den svenska marknaden för Dagligvaror har länge varit ohotat och några få aktörer harvarit dominerande. Under senare år har dock konkurrensen ökat i och med att nyautländska lågprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till attde stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sinapositioner har företagen börjat producera egna märkesvaror, centraliserat sin verksamhetoch utvecklat nya koncept. De har på detta sätt stått sig ganska bra i den nyakonkurrenssituationen och lyckats stå emot trycket denna gång..

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning och hur egna varumärken favoriseras av de svenska dataljisterna i dagligvaruhandeln, genom ett fördelaktigt hyllplaceringsbeslut. Vi har använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt med en beskrivande karaktär. Vidare har vi gjort 20 stycken personliga intervjuer med butikschefer på Coop Konsum, ICA Supermarket och Hemköp. Vi har även utfört kompletterande butiksmätningar för att verifiera eller falisifiera informationen. Resultatet som vi kommer fram till ska ses som en utvidgning av befintlig space managementforskning..

Forskning visar att 65 procent av konsumenternas köpbeslut av Dagligvaror fattas i butikerna. Denna studie syftade till att studera konsumenters medvetenhet om tv-reklam i dagligvarubutik, hur deras köpbeteende påverkas, och i vilken grad kognitiva och perceptuella faktorer inverkar på om tv-reklam medvetet uppfattas av konsumenten eller inte. Endast fyra av 120 konsumenter upptäckte den tv-skärm som de stått intill och ingen mindes vad tv-skärmen visat, en stark indikation på att konsumentens uppmärksamhet kan vara mycket svårfångad. Huruvida visad reklamfilm var försedd med ljud och prisuppgift eller inte tycktes inte ha någon effekt på konsumenternas medvetenhet och ingen försäljningseffekt kunde påvisas men generella slutsatser kräver ytterligare forskning. Fortsatt forskning kan även undersöka konsumentens mottaglighet för tv-reklam på olika platser i butiken..

Problembakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett område som har blivit en del av företagens dagliga arbete det senaste 20 åren. Vad är det som gör att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning och ser drivkrafterna annorlunda ut i olika branscher?Frågeställning: Vilka är drivkrafterna bakom hållbarhetsredovisning inom branscherna Dagligvaror och industri/tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva drivkrafter bakom hållbarhetsredovisning och analysera likheter och skillnader i drivkrafterna mellan våra valda branscher.Metod: Den metod som lämpar sig mest till vår studie tyckte är en kvalitativ metod med en abduktiv ansats då vi utgår från vår empiri för att få fram ny kunskap.Resultat: Det finns många olika drivkrafter till varför företagen väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning. När det gäller likheter och skillnader i de olika branschernas drivkrafter i upprättande, kan det sägas att det finns tydliga skillnader men även en hel del likheter mellan branscherna..

More relevant price comparisons between groceries are possible. This study points outone possible path through an example. The purpose of this approach is to develop amodel in a realistic context. The main assumption behind the proposed model is thatprice always has to be compared to quality. The model (algorithm) starts with a basketwith the cheapest goods.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Detta arbete har gjorts i samarbete med Jönköpings kommun.Arbetet handlar om orten Bankeryds struktur och framtida utveckling. Orten ligger i Jönköpings kommun 10 km nordväst om Jönköping längs Vättern. Närheten till Jönköping innebär både möjligheter och problem, då orten kan dra nytta av stadens serviceutbud samtidigt som det egna riskerar att bli eftersatt på grund av konkurrensen.Syftet med arbetet var att se om Bankeryd ska utvecklas som en egen ort eller en förort. Vidare var syftet att utreda dagens struktur och roll i ortssystemet för att kunna ta fram en strategi för utveckling.Metoden som valdes var en deskriptiv analys. Denna kompletterades med intervjuer och egna iakttagelser.

Denna rapport är ett resultat av ett examensarbete som är den avslutande delen av högskoleingenjörsprogrammet Teknisk Design som har utförts under 10 veckor våren 2008. I dag finns en mängd kundvagnar i olika utföranden i butikerna. Ett behov är inte tillgodosett, det är att handla med barnvagn samt att ha flera barn med sig. Företaget Likolo kom på en idé med en kundvagn med en lyftfunktion för barnvagnen och en ståbräda för barn. Denna idé patenterade företaget som nu vill ha hjälp med att färdigställa kundvagnen.

Background: Recently, the Swedish food culture has expanded by leaps and bounds. Interest in food and cooking has taken more space in the Swedish welfare state. Products and icons, such as organic free range chicken or Per Moberg have had greater impact on the way we consume food. Consumers have become increasingly aware of what they should and should not be eating. With an increased interest in food, supply and distribution channels have become increasingly important for the major grocery retailers (Board of Agriculture 2011).