Culpa in contrahendo är en skadeståndsrättslig term och betyder vårdslöshet vid avtalets ingående. Culpa in contrahendo uppstod som en mellanlösning mellan det kontraktsrättliga och det utomobligatoriska ansvaret. Vanligen kan Culpa in contrahendo aktualiseras i fall där vårdslösheten har uppstått i förhandlingar som inte leder till avtal men kan även förekomma vid förhandlingar som har lett till avtal. Syftet med denna uppsats är att reda ut vad som är gällande rätt. Jag har även tittat lite på den europeiska skadeståndsrätten.

Det finns inget generellt svar på frågan när en revisor anses vara culpös i samband med rådgivning, utan det måste vägas in olika omständigheter. Stor betydelse har revisorns professionsansvar, det vill säga de måttstockar och normer inom branschen som ligger till grund för Culpabedömningen. När väl professionsansvaret har identifierats, så föreligger Culpa om man handlar annorlunda än de normer som professionen satt upp. Likt en tratt har jag försökt smalna av forskningsfrågan ytterligare genom att göra en indelning i skatterådgivning, oklart rättsläge samt den pedagogiska plikten..

From July 2005 on, the new Swedish Corporate Governance Code will be applied gradually by companies listed on the stock exchange or any authorized financial market in Sweden. The Code has been drawn up in order to clarify and to improve the self-regulation in Swedish companies. The need for codified self-regulation standards has been considered as urgent due to negative trends on the market such as the last few years? corporate scandals in domestic and international trade and industry. The sought-after consequence is to clarify the mission framework for corporate directors.Ch.

SammanfattningDenna framställning har till syfte att utreda den kontraktsrättsliga principen Culpa in contrahendo, med utgångspunkt enligt följande frågeställningar;1. Vilken innebörd har den rättsliga principen Culpa in contrahendo?2. Under vilka förutsättningar och med vilka kriterier utdömer rätten skadeståndsansvar med stöd i denna rättsprincip?3.

I denna uppsats utreds under vilka förutsättningar en förhandlingspart kan göras ansvarig för Culpa in contrahendo i samband med en avbruten avtalsförhandling. Vidare analyseras de lege ferenda huruvida en förhandlingspart, när förhandlingarna har pågått en viss tid, skall behöva presentera sakliga skäl för att avbryta förhandlingarna för att undgå skadeståndsskyldighet.Som huvudregel gäller enligt svensk rätt att parterna i en förhandling är fria att avbryta förhandlingen när som helst och utan att ange några skäl. Parterna förhandlar på egen risk och ersätts inte för de kostnader de ådrar sig under det prekontraktuella stadiet. Denna utgångspunkt kan motiveras utifrån bl.a. den negativa kontraheringsfriheten och teorier om ekonomisk effektivitet.

Denna uppsats syftar till att ge en redogörelse för de grundsatser som ligger till grund för Culpabedömningen i samband med revisorns skadeståndsansvar enligt ABL samt tillämpningen av dessa. Enligt 29 kap 2 § ABL, med hänvisning till 29 kap 1 § ABL, ska en revisor som under fullgörandet av sitt uppdrag, av oaktsamhet eller uppsåtligen, skadar bolaget ersätta skadan. Revisorns skadeståndsansvar delas in internt och externt ansvar med den åtskillnaden att det vid externt ansvar, som syftar till att skydda tredjeman, krävs att revisorn brutit mot ABL, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordning. Oaktsamhets-bedömningen bygger på Culparegeln varpå antingen en fri Culpabedömning eller en normativ Culpabedömning aktualiseras. Utöver detta finns det enligt Dahlman, konkurrerande Culpakriterier som används av svenska domstolar i deras avgöranden i skadeståndsmål.

Den tilltagande globaliseringen ställer nya krav på juridiken och nationella beteenden ersätts av gemensamma tillvägagångssätt. Internationella regelverk i form av UniP och PECL aktualiserar frågan om vilken betydelse dylika regelverk har för svensk nationell rätt. Den situation som behandlas i uppsatsen är den då två parter har ingått förhandlingar men avtal av olika anledningar inte slutits. Syftet med uppsatsen är att redogöra för det prekontraktuella ansvaret inom svensk rätt samt enligt bestämmelserna i de internationella regelverken UniP och PECL. Detta i avsikt att med utgångspunkt i tre rättsfall, göra en jämförande analys och söka utröna likheter och skillnader avseende ansvaret i situationer då parter förhandlat men avtal inte kommit till stånd.

För att skadeståndsansvar ska vara aktuellt krävs att Culpa föreligger, någon ska ha vållat någon annan en skada genom en vårdslös handling. Skadeståndsansvar kan även vara aktuellt trots att inte vårdslöshet eller uppsåt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret är ett ansvar som innebär ansvar för annans vållande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjänsten enligt 3:1 skadeståndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgränsa ansvaret krävs ett klargörande av vem som är arbetstagare och om skadan har inträffat i tjänsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och även för den som inte är arbetstagare i civilrättslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p.

För att skadeståndsansvar ska vara aktuellt krävs att Culpa föreligger, någon ska ha vållat någon annan en skada genom en vårdslös handling. Skadeståndsansvar kan även vara aktuellt trots att inte vårdslöshet eller uppsåt har förekommit, exempelvis vid strikt ansvar. Principalansvaret är ett ansvar som innebär ansvar för annans vållande, en arbetsgivares ansvar för sina arbetstagares oaktsamma handlingar i tjänsten enligt 3:1 skadeståndslagen (1972:207) (SkL). För att kunna avgränsa ansvaret krävs ett klargörande av vem som är arbetstagare och om skadan har inträffat i tjänsten.Arbetstagarbegreppet utvidgas genom 6:5 SkL och även för den som inte är arbetstagare i civilrättslig mening kan principalansvar föreligga. Enligt 6:5 p.

Along with the development of technology, the cross-border trade is increasing and therefore there is a need for greater consumer protection. A good consumer protection creates a feeling of safety for the consumer and that by itself may help to increase cross-border trade. This is one of the reasons for why the EU has established regulatory framework for electronic commerce, for example the Directive2000/31/EC. The direc-tive strives to create a similar law for electronic commerce within the European Union. This paper?s main purpose is to ensure that the directive is implemented properly in Swedish law, and if there are other possible ways to achieve the objective, other than the ones that the Swedish legislator has chosen.

Uppsatsen behandlar det osäkra rättsläget beträffande ansvar för och rättigheter till vilt som rymt ur vilthägn. Ett vilthägn är ett hägn för djur vilka juridiskt sett betraktas som vilt. Enligt svensk rättsuppfattning föreligger ingen äganderätt till vilt i Sverige, men författaren Elin Gustavsson konstaterar att någon slags rättighet, exempelvis äganderätt, de facto kan föreligga till vilt i vilthägn. Ägaren till dessa djur har att rätta sig efter reglerna i jakt- och djurskyddslagarna. En hägninnehavare kan åläggas långtgående ansvar för förrymda djur, under förutsättning att Culpa kan bevisas.

Svensk rätt tillämpar ett så kallat principalansvar. Principalansvar innebär ett ansvar för annans Culpa och är med andra ord ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren skall dock endast ersätta skada som arbetstagaren vållar i tjänsten. Gränsdragningen av vad som skall anses vara ?utfört i tjänsten? är dock inte tydlig i alla situationer.

Svensk rätt tillämpar ett så kallat principalansvar. Principalansvar innebär ett ansvar för annans Culpa och är med andra ord ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren skall dock endast ersätta skada som arbetstagaren vållar i tjänsten. Gränsdragningen av vad som skall anses vara ?utfört i tjänsten? är dock inte tydlig i alla situationer.

Idrotten fyller en stor och viktig funktion i dagens samhälle: den inspirerar och motiverar till ett gott uppförande vilket bidrar till att främja den svenska folkhälsan. Det finns ingen lagreglering som undantar idrottslig verksamhet från den allmänna regleringen om skadeståndsansvar och försäkring. Våld inom idrotten har generellt sett en högre toleransnivå än i samhället i övrigt. Ett av syftena med denna uppsats är att i viss mån utreda hur detta är möjligt. Den främsta anledningen kan sägas vara det förmildrande samtycket.

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) innehåller numera en skyldighet för vårdpersonalen att informera patienten om bland annat hälsotillstånd, planerade åtgärders omfattning samt förknippade risker med sådana, och att inhämta samtycke till samtliga åtgärder som företas. För dessa krav på information och samtycke används ofta begreppet informerat samtycke. Huvudfrågan för denna uppsats var huruvida ett bristande informerat samtycke kan grunda ersättningsansvar eller om kraven enbart har medicinsketisk karaktär. Patientskadelagen tillkom för att stärka patienternas ställning, men skador orsakade av ett bristande informerat samtycke har lämnats utanför patientskadebegreppet. Kravet på informerat samtycke utgör i grunden moraliska skyldigheter, utan direkt koppling till ersättningsrätten.