Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka dokumentationen av barns smärtminne och Copingstrategier vid smärta ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Vetenskapliga publikationer har sökts via databaserna PubMed och Academic Search. Granskningen resulterade i 24 artiklar som kom att ingå i vår litteraturstudie. Dessutom ingår övrig facklitteratur som handlar om barns smärta. Studierna visade att barn har ett väl utvecklat smärtminne och detta kan ha konsekvenser senare i livet vid kontakt med sjukvården.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka Copingstrategier som kvinnor med bröstcancer, deras partners och barn använde. De vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat söktes på databaserna Elin@Dalarna, Wiley InterScience och PubMed. De valda artiklarnas vetenskaplighet granskades med modifierade versioner av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengströms granskningsmallar. Resultatet av denna litteraturstudie visade att det fanns olika Copingstrategier som användes för hantering av kvinnors bröstcancer. Flera studiers forskningsresultat visade att de Copingstrategier som kvinnor med bröstcancer använde var religion, acceptans, att ha ett positivt synsätt, förnekelse, emotionellt stöd och undvikande.

Långvarig smärta är ett svårbehandlat och resurskrävande tillstånd. Copingstrategier anses vara ett verktyg för patienten att använda sig av för att hantera sin smärta. Syftet med studien var att ta reda på vad Copingstrategier innebär för sjukgymnaster och hur sjukgymnaster som arbetar med patienter med långvarig smärta lär ut Copingstrategier. Ett selektivt urval av sjukgymnaster inom primär- och specialistvård i Norrbotten genomfördes. Dessa intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med Copingstrategier i rehabilitering med patienter med långvarig smärta.

Långvarig smärta är ett svårbehandlat och resurskrävande tillstånd. Copingstrategier anses vara ett verktyg för patienten att använda sig av för att hantera sin smärta. Syftet med studien var att ta reda på vad Copingstrategier innebär för sjukgymnaster och hur sjukgymnaster som arbetar med patienter med långvarig smärta lär ut Copingstrategier. Ett selektivt urval av sjukgymnaster inom primär- och specialistvård i Norrbotten genomfördes. Dessa intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med Copingstrategier i rehabilitering med patienter med långvarig smärta.

Långvarig muskuloskeletal smärta är ett stort problem bland Sveriges befolkning idag. Vid långvarig muskuloskeletal smärta behövs Copingstrategier för att möjliggöra hanteringen av smärtan. Vilka strategier en individ använder sig av är beroende på individens livshistoria. Det är av vikt att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt för att kunna ge stöd åt individen vid valet av Copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att identifiera Copingstrategier hos individer med långvarig muskuloskeletal smärta.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationer mellan subjektivt välbefinnande, optimism och Copingstrategier. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnor angående dels vilka Copingstrategier som används, dels skillnader i sambandet mellan Copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande. Studien var baserad på ett stickprov med 106 studenter på grundnivå i olika ämne vid en högskola. Kortversioner av frågeformulären som mäter Copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande delades ut och besvarades enskilt. En multipel korrelationsanalys visade på en modell i vilken coping och optimism förklarade 20% av variansen i subjektivt välbefinnande.

Syftet med studien var att undersöka om optimism och val avCopingstrategier påverkar det subjektiva välbefinnandet hosuniversitetsstudenter, samt om graden av optimism har en betydelse.144 studenter deltog i en enkätundersökning via ettbekvämlighetsurval. De väletablerade mätinstrumenten Brief COPE,LOT-R samt SWLS användes. En stegvis multipel regressionsanalyssamt oberoende t-test utfördes i SPSS. Resultatet visade att optimismoch val av Copingstrategier påverkade subjektivt välbefinnande, samtatt högre optimism associeras med högre välbefinnande ochemotionsfokuserade Copingstrategier. Vidare visade resultatet attdysfunktionella Copingstrategier användes i högre utsträckning avstudenter med låg optimism.

Syftet med litteraturöversikten var att belysa kommunikationen inom den palliativa vårdensamt vilka Copingstrategier sjuksköterskan använder sig av. Studien genomfördes som enlitteraturöversikt där resultatet baseras på 15 artiklar genomförda i totalt åtta olika länder.Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, Vård i Norden och PsykINFO. Teman somframkom i resultatet var kommunikation och Copingstrategier följt av fyra respektive femsubteman. Resultatet visar att kommunikationen är central i den palliativa vården. Utbildningvar grunden till att sjuksköterskan utvecklade ett bra förhållningssätt inom kommunikationoch Copingstrategier.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka Copingstrategier kvinnan använder sig av när hon har bröstcancer. Metoden som användes för denna litteraturstudie var Goodmans modell med sju steg för ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna PsycInfo, Cinahl, PubMed Cochrane, SveMed+ och Medline. Oberoende av varandra har 10 artiklar kvalitetsgranskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall som modifierades till den population som undersöktes. Resultatet av tio inkluderade studier visade att det fanns ett flertal olika Copingstrategier som kvinnor använder sig av när de har bröstcancer.

Inom sjukvården förekommer patienter som befinner sig vid livets slut inom de flesta områden. För att underlätta mötet med dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan tar eget ansvar i att reflektera över sina känslor inför döden. Syftet är att studera vilka Copingstrategier som sjuksköterskor använder sig av vid vård av patienter som befinner sig i livets slutskede. Metoden som används för att svara på syftet är en litteraturstudie över elva vetenskapliga artiklar. Resultatet från analysen visar tjugofyra olika Copingstrategier varav de tre mest frekvent förekommande är Förberedelse/Planering/Planerad problemlösning, Omvärdering/Positiv omvärdering, och Dela med sig av upplevelser/Söka stöd hos kollegor.

Syftet med denna uppsats var att få ökad förståelse för hur anhöriga till personer med stroke upplever och hanterar sin nya livssituation. Uppsatsen studerar med hjälp av copingteori vilka Copingstrategier de anhöriga använder sig av och om val av Copingstrategier skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Detta undersöktes genom fem kvalitativa djupinterjuver varigenom jag fick tillgång till de anhörigas upplevelser. Analysen är uppdelad i tre teman: 1) Parrelation/familj 2) Socialt nätverk 3) Samhällsstöd. Citat ur interjuverna förstärker vad teori och tidigare forskning belyser.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka Copingstrategier föräldrar använder sig av då deras barn har cancer. Data samlades in via databaserna MedLine (PubMed) och CINAHL. Femton artiklar valdes ut och de valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Utifrån valda artiklar framkom sju kategorier. I studiens resultat framkom det att föräldrar till barn med cancer använde sig av olika Copingstrategier.

Hälsopåverkan på grund av arbetslöshet är ett utbrett problem som påverkas av både samhälleliga och politiska faktorer. Brist på arbete medför många konsekvenser så som förlorad inkomst, ekonomisk sårbarhet och försämrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohälsa med bemärkelse på psykisk ohälsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sämre hälsa än arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar på svåra eller stressande livssituationer. Hur en individ använder sig av olika Copingstrategier påverkar hur denne hanterar den svåra livssituationen som arbetslöshet utgör.

Syftet med denna studie var att undersöka hur proffessionstillhörighet och antal Copingstrategier respondenterna använder, påverkar skattad stress samt att studera hur arbetsfaktorer påverkar skattad stress. Totalt 84 personer, inom samma organisation, fördelade över två avdelningar med olika arbetsuppgifter - besvarade en enkätundersökning, om stress, coping och arbetsfaktorer. Resultatet av undersökningen visar på en tendens att de respondenter som använder sig av ett fåtal Copingstrategier har en lägre skattad stressnivå, (borderline-signifikans), samt att avdelning inte påverkar antalet använda Copingstrategier (dvs. ingen interaktionseffekt mellan antalet använda Copingstrategier och avdelning). Resultatet visar även att arbetsfaktorerna, vilka delades upp i fyra kategorier; otydlig organisation och konflikter, individuella krav och engagemang, inflytande på arbetet samt konflikt mellan arbete och fritid, predicerar den skattade stressnivån och speciellt individuella krav och engagemang var den kategori som påverkade den skattade stressnivån.Nyckelord:.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka Copingstrategier föräldrar och syskon till cancersjuka barn använde sig av. Underlag till studien söktes i Högskolan Dalarnas databas ELIN och i databasen Cinahl. Sökningarna resulterade i 30 artiklar som granskades och värderades med hjälp av granskningsmallar. Av de granskade artiklarna bedömdes 22 motsvara studiens syfte och frågeställningar och användes i studiens resultat. Resultatet visade att föräldrar till cancersjuka barn inte valde en eller flera Copingstrategier utan att det var en process under en längre tid.