Hälsopåverkan på grund av arbetslöshet är ett utbrett problem som påverkas av både samhälleliga och politiska faktorer. Brist på arbete medför många konsekvenser så som förlorad inkomst, ekonomisk sårbarhet och försämrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohälsa med bemärkelse på psykisk ohälsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sämre hälsa än arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar på svåra eller stressande livssituationer. Hur en individ använder sig av olika Copingstrategier påverkar hur denne hanterar den svåra livssituationen som arbetslöshet utgör.

Den palliativa vården även kallad vård vid livets slutskede, innebar stora omställningar för patienter, vilket skapade ett intresse att belysa Copingstrategier patienter använder sig av i palliativ vård. Målet med problemformuleringen var att utreda hur patienter upplever sina Copingstrategier och hur sjuksköterskor bäst kan stödja patienter med sina Copingstrategier. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa patienters Copingstrategier i palliativ vård. Som en metod utfördes en systematisk litteraturstudie, innehållande 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet framhöll Copingstrategierna: undvikande, att känna hopp och tro, samt  behovet av stöd.

Uppsatsen avser en kvantitativ enkätstudie baserad på BIS/BAS och Brief COPE, med syfte att undersöka olika personlighetsegenskaper genom främst motivationsfaktorer men även Copingstrategier. Urvalsgruppen innefattade anställda på en organisation inom förpackningsindustrin. Eventuell påverkan från motivationsfaktorer gällande val av copingstrategi undersöktes samt skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda. Resultatet visade inte på några skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda gällande deras skattning av arbetsmotivation. Dock framkom signifikanta skillnader mellan grupperna i användandet av vissa Copingstrategier.

Åtta tusen personer är drabbade av njursjsukdom i Sverige, det är därför troligt att den svenska sjuksköterskan träffar på dessa patienter i sitt dagliga arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet och Copingstrategier hos människor som lever med kronisk njursvikt, detta genom att granska och sammanställa vetenskaplig litteratur. Tre frågeställningar användes. Den första var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt. Den andra frågeställningen var om patientens livskvalitet skiljer sig åt beroende på vilken behandling som ges och den tredje var vilka Copingstrategier dessa patienter använder.

Enkäter användes för att undersöka studenters och yrkesverksammas (inom yrkesinriktningarna PA, lärare och sjuksköterska) upplevelser av stressorer och val av Copingstrategier. Totalt deltog 193 respondenter i studien. I resultatet framkom att stressorn ekonomi rapporterades av studenter men inte av yrkesverksamma. Yrkesinriktningarna skilde sig åt i valet av Copingstrategierna; aktiv coping, positiv omtolkning och planering. Studenter och yrkesverksamma skiljde sig från varandra i Copingstrategierna; aktiv coping, planering, självanklagelse, missbruk och det fanns tendenser till skillnader i religion.

Alla människor har säkerligen någon nära anhörig eller bekant som har dött av cancer. Det beräknas att en tredjedel av alla som lever idag kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Att få cancer innebär att individen plötsligt hamnar i en ny livssituation och måste försöka lära sig att anpassa sig till och hantera denna. De svåra känslor och situationer som kan uppstå vid anpassningen till ett nytt liv bearbetas av individen genom olika Copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka Copingstrategier individer med obotlig cancer använder i sitt dagliga liv.

I denna studie har vi undersökt unga kvinnors identitetsskapande i en mansdominerad snowboardkontext, samt deras Copingstrategier. Sex semistrukturerade intervjuer analyserades med en deduktiv tematisk ansats. Analysens koder och teman grundas i första hand på göra-kön modellen (West & Zimmerman, 1987), tidigare studier som identifierat en maskulinitetsnorm inom snowboardvärlden samt tidigare beskrivna Copingstrategier som kvinnor i minoritet använt sig av. Resultatet delades in i fyra teman: Den typiska snowboardåkaren, Sammanhållning och särhållning, Tjejer i backen samt Copingstrategier. Vår tolkning är att informanterna talade om sig själva som fysiskt och psykiskt avvikande från maskulinitetsnormen.

  Att föda barn är förenat med smärta. Fokus ligger idag på att minska eller göra smärtan hanterbar för att ge kvinnan en positiv förlossningsupplevelse. Copingstrategier är effektiva hjälpmedel för smärthantering och personligheten kan påverka effektiviteten av dem. Studiens syfte var att undersöka vilka Copingstrategier som förknippas med en tillfredsställande förlossningsupplevelse och om graden av optimism kan ses påverka valet av dem. Enkäter besvarades av 26 förstföderskor inom 24 timmar efter barnets födelse.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de Copingstrategier som föräldrar och syskon till barn med cancer använde för att hantera problem under vårdtiden, samt att beskriva vilka faktorer som påverkade dessa Copingstrategier. Litteratursökningen utfördes via databasen Elin@Dalarna och sökorden som användes var childhood cancer, paediatric cancer, cancer, parents, siblings, coping, och coping strategies. Inklusions-kriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade 1999 eller senare, skrivna på engelska och finnas i fulltext på databasen. Sökningen resulterade i 20 artiklar som ansågs vara relevanta för arbetets syfte. En granskning av artiklarna gjordes och betygen G, VG, MVG och IG delades ut.

Hjärttransplantation är en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjärtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vårdpersonals stöd hos personer som väntar på en hjärttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga studier. Utifrån 3 frågeställningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som väntade på en hjärttransplantation upplevde stress och försämrad livskvalitet, använde sig mest av positiva Copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vårdpersonal i form av uppmuntran till positiva Copingstrategier och riktade omvårdnadsinterventioner.

Hjärttransplantation är en behandlingsform som blir allt vanligare vid allvarlig hjärtsjukdom. Syftet med studien var att beskriva upplevelser, coping strategier och behov av vårdpersonals stöd hos personer som väntar på en hjärttransplantation. Studien var en systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga studier. Utifrån 3 frågeställningar presenterades resultatet i nio huvudfynd. Personer som väntade på en hjärttransplantation upplevde stress och försämrad livskvalitet, använde sig mest av positiva Copingstrategier som optimism samt behövde stöd av vårdpersonal i form av uppmuntran till positiva Copingstrategier och riktade omvårdnadsinterventioner.

Anknytning är en livslång process och partnerrelationen är den vanligaste formen av anknytning i vuxenlivet. Huvudsyftet med studien var att med hjälp av enkäter undersöka om vuxen romantisk anknytning är relaterat till val av Copingstrategier. Urvalet består av 68 universitetsstudenter, varav 36 kvinnor och 32 män. Resultatet visar att trygga individer söker emotionellt stöd i större utsträckning än otrygga individer som istället oftare tillämpar självdistraktion och uppgivenhet. Till skillnad från tidigare studier finns det inga samband mellan trygg anknytning och problemfokuserade Copingstrategier respektive otrygg anknytning och emotionsfokuserade Copingstrategier, vilket är förenligt med Cheng och Cheungs teori om flexibel coping.

Med denna litteraturstudie var syftet att få insikt i Copingstrategier som sjuksköterskor i mötet med patienter med cancer använder. Med inspiration av Goodmans metodologi samlades tio vetenskapliga artiklar in från de tre databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes individuellt av de två författarna före resultatet sammanställdes. I resultatet kunde åtta övergripande Copingstrategier urskiljas: planering, gränsdragning, konfrontation, stöd, fly undan, positiv omvärdering, ventilera känslor och acceptans.

För att främja patientens fysiska hälsa måste sjuksköterskan även arbeta med det mentala tillståndet hos patienten. Sjuksköterskan möter individer som befinner sig i många olika skeden i livet. Vid en amputation går både funktion och kroppsuppfattning förlorad och individen måste hitta tillbaka till livet med helt andra förutsättningar än tidigare. Copingstrategier används av personal, patienter och anhöriga och är viktiga för att hantera en påfrestande situation. Syftet var att undersöka vilka Copingstrategier individer som genomgått amputation använde sig av och vilken betydelse dessa hade för rehabilitering.

Effektiva Copingstrategier kan öka arbetstillfredsställelse, minska spänningar, sänka personalomsättning och frånvaro samt leda till andra positiva utfall för både individer och arbetsgivare (Parks, 1990). Syftet med denna uppsats var att få en djupare förståelse av hur småföretagare upplever problem med anställda samt att undersöka vilka Copingstrategier som används för att hantera olika typer av problem. Frågeställningarna var, vilka problem hanteras med emotionsfokuserade Copingstrategier? och vilka problem hanteras med problemfokuserade Copingstrategier? Respondenterna i undersökningen var nio småföretagare samtliga var män i åldrarna 39-71 år. Totalt identifierades 27 problem som delades in i sex olika kategorier.