Syftet med denna studie är att undersöka de likheter och skillnader som finns i nyblivna och erfarna Chefers ledarskapstilar. Analysen är baserad på en fallstudie bestående av intervjuer med nio Chefer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. I studien har framkommit att erfarna Chefer (till skillnad från nyblivna Chefer) upplever sig trygga i sitt ledarskap och generellt kan klassificeras som mer karismatiska i sin ledarskapstil. Erfarna Chefer tillämpar i huvudsak transaktionellt (belöningsfokuserat) ledarskap medan nyblivna Chefer i huvudsak tillämpar transformellt (visionsfokuserat) ledarskap.De erfarna såväl som de nyblivna Cheferna kan generellt även sägas tillämpa en ?demokratisk? och ?situationsanpassad? ledarskapsstil..

Vi har studerat hur Chefer har förberetts inför en störreomorganisation av HR-funktionen hos ett företag. Studien innefattade Chefer medunderställd personal ur linje och stab och baserades på 19 semistruktureradeintervjuer med Chefer, samt 2 semistrukturerade intervjuer med HR-personal, somutvecklat och ansvarat för omorganisationens struktur. Det insamlade materialet avkvalitativ art tolkades och analyserades med hjälp av en svarsmatris. Vi kom framtill att förberedelserna var avsedda att omfatta samtliga Chefer med underställdpersonal på Bolaget, och att de var såväl omfattande som av god kvalitet. Debestod av både skriftlig som muntlig information.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga Chefer män, endast 33 % av Cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga Chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av Cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga Chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga Chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera problematiska aspekter som nya Chefer inom tjänsteverksamheter ställs inför vid inträdandet i en chefsroll och under den första tiden som chef. Vi har i denna uppsats valt att genomföra en litteraturstudie där vi ställer existerande forskning inom två områden; tjänstesektorns särdrag och omställningen för nya Chefer, i relation till forskning om Chefers arbetsuppgifter och analyserar materialet för att på så sätt bidra med ny forskning. För att illustrera våra analyser har vi intervjuat tre nya Chefer inom hotellbranschen. Vi har funnit att problematiken i de arbetsuppgifter som vi redogör för att Chefer utför inte är unik för nya Chefer. Vi hävdar dock att mer erfarna Chefer oftast, genom att reflektera över och lära sig av sina erfarenheter, har lärt sig hur de ska handskas med dessa uppgifter och att de därför inte upplever dem som problematiska Avslutningsvis kan vi konstatera att många av de redan problematiska arbetsuppgifterna för nya Chefer blir än mer problematiska för nya Chefer inom tjänstesektorn på grund av branschens karaktär.

I svenskt näringsliv är andelen kvinnliga Chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att få lika stor andel kvinnliga Chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anställda. Syftet med studien var att förstå hur företaget gjort för att nå sitt mål och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, från HR-avdelningen, rekryterande Chefer och kvinnliga Chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att få fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nå målet.

Syfte: Att undersöka hur första linjens Chefer tillskrivs auktoritet från sina medarbetare.Metod: Kvalitativ intervjustudie med primärdata från två Chefer och totalt 7 medarbetare till dessa Chefer.Teori: Denna studie utgår från teorier kring ledarskap, ledarstil och auktoritet.Slutsats: Chefer tillskrivs inte auktoritet utifrån om denne är internt eller externt rekryterad utan personliga egenskaper och ledarstil verkar i vårt fall spela större roll..

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga Chefer män, endast 33 % av Cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga Chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av Cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga Chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga Chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga Chefer män, endast 33 % av Cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga Chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av Cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga Chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga Chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Denna studie undersökte hur centralisering av personaladministrationen påverkat tidsåtgång, arbetsuppgifter, roller och självbild hos Chefer på Vägverket. Studien genomfördes med utgångspunkt i teorier om organisationsförändring, roller och självbild. Undersökningsdeltagare var sju stycken Chefer på Vägverket Väst samt Vägverket Sydöst. Av dessa Chefer var tre stycken sektionsChefer och fyra stycken var Chefer på högre nivå, exempelvis enhetsChefer. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga Chefer män, endast 33 % av Cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga Chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av Cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga Chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga Chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga Chefer män, endast 33 % av Cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga Chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av Cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga Chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga Chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Titel: Att motivera och motiveras Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Charlotta Taberman & Elin HultgrenHandledare: Jon Aarum AndersenDatum: 2014-01-13Problem: Problemet är om det Chefer anser motiverar de anställda uppfattas som motiverande för de anställda. Detta problem påverkar chefskap och företag.Syfte: Syftet är att se om Chefer inom banksektorn är medvetna om vad som uppfattas som motiverarande av sina anställda. Studien ska ge en inblick i om det finns skillnader mellan Chefer och anställdas uppfattning kring motivation på en arbetsplats som är väldigt resultatstyrd. Detta kan ha betydelse för hur Chefer ska göra för att motivera sina anställda. Då motivationen påverkar individens arbete kan det vara av värde att studera detta, då det har inverkan på företagets resultat.Metod: Vi använde oss av både en kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod.

Arbetet behandlar Chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra Chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar Chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska Chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är Chefer.

Psykologiska kontrakt är ett tvåvägsutbyte av upplevda löften och medvetna och icke medvetna åtaganden mellan chef och anställd. I tidigare studier framkommer det att kommunikationen på arbetsplatserna har en påverkan på relationen mellan anställda och Chefer. Hur ser Chefer och anställda på de psykologiska kontrakten? På vilket sätt upplever Chefer och anställda kommunikationen på Socialförvaltningen? Hur påverkas relationen mellan chef och anställd om de psykologiska kontrakten bryts? Undersökningen genomfördes på Chefer och anställda på en Socialförvaltning. En kvalitativ metod genom intervjuer och en kvantitativ metod genom enkäter användes.

Syfte: Syftet är att på Liseberg undersöka Chefernas psykosociala arbetsmiljö utifrån ett ledarskaps- och kompetensförsörjningsperspektiv.Metod: Kvantitativ metod, totalundersökning där 70 stycken enkäter skickades via mail till samtliga Chefer på Liseberg, för bearbetning av data användes defgo-verktyg. Resultat: Majoriteten av Lisebergs Chefer uppfattar att den psykosociala arbetsmiljön är god. De ger uttryck för att ha gott stöd från sina Chefer och ett bra samspel med sina medarbetare. Trots denna positiva inställning uttrycker majoriteten av Cheferna att de fått fler arbetsuppgifter och utökade ansvarsområden. Flertalet av Cheferna uppger att man ofta eller nästan alltid behöver arbeta övertid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Den akademiska utbildningsnivån bland Lisebergs Chefer är betydligt lägre än i jämförelsestudien ISM13(Institutet för Stress Medicin rapport 13)..