I dagens samhälle ökar varumärken i betydelse vilket innebär ett ökat behov för företag att ha kunskap om vilken image konsumenter tillskriver deras varumärke. Varumärkesmedvetenhet och köpbeslut är teoretiska områden inom konsumentbeteende som tidigare studerats utförligt. Dock har det saknats studier kring hur varumärkesimage påverkar konsumenters köpbeslut inom livsmedelsbranschen.Köttkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år och Charkuteriprodukter ses som väsentliga livsmedelsvaror att ha hemma. För att skapa konkurrenskraft på marknaden är det viktigt för företag inom charkuteribranschen att tillhandahålla vetskap om den image konsumenter tillskriver deras varumärke. Det lokala Örebroföretaget Robertsons Charkuteri AB har idag inte en klar bild över vilka som utgör deras kundgrupp och har under de senaste åren känt av en ökad konkurrens och efterfrågade därför en marknadsundersökning gällande hur varumärkesmedvetenheten ser ut bland invånarna i Örebro stad samt vilken image de tillskriver varumärket.

Syftet med detta arbete var att genom litteraturstudier kartlägga använd-ningen av slaktblod i Sverige. Då dagens debatt angående kött-konsumtionens miljöpåverkan inte tar upp tillvaratagandet av slaktbi-produkter var även detta en intressant aspekt att titta närmare på. Kartläggningen har koncentrerats på uppsamlingen och använd¬¬¬ningen av slaktblod från gris då detta är mest förekommande inom livsmedels-framställning i Sverige. Informationen har hämtats från vetenskapliga artiklar och studier som hittats via databaser. Studierna är främst från de 20 senaste åren men även tidigare då det inte alltid funnits tillräckligt med ny forskning och resultat att ta del av. I Sverige används slaktblod främst till biogödsel, energiutvinning och djur-foder men även en del till livsmedelsframställning via förädling till plasma-protein och hemoglobinpulver. Plasmaprotein används i stor ut¬sträckning som emulgeringsmedel i Charkuteriprodukter och hemoglobin¬pulvret går främst till tillverkningen av blodmat. Hur stora andelar som går till respek-tive process är inte fullständigt kartlagt.

Många faktorer spelar in och påverkar köpbeslut som konsumenter gör i butik.Att sedan konkurrensen har ökat i dagligvaruhandeln har gjort att det finns ettbredare utbud och att varumärken på livsmedel spelar större och större roll.Varumärket Värmlandschark är ett relativt nytt varumärke som kommer attanalyseras i denna uppsats. De två delfrågor som ligger till grund för analysenär; 1) Vilka dimensioner hos varumärket Värmlandschark påverkarkonsumentens vilja att välja deras produkter framför en konkurrerandeprodukt?; 2) Hur fungerar Värmlandscharks produkter och marknadsföringsom kommunikatörer av varumärket till konsumenten, d.v.s. företagetsmarknadskommunikation? Syftet är att skapa en bättre förståelse för dedimensioner som bidrar till Värmlandscharks varumärkesvärde, samt attförsöka identifiera samband mellan de olika dimensionerna.I litteraturgenomgången beskrivs konsumentbaserat varumärkeskapital och deolika varumärkesdimensionerna; kännedom, uppfattad kvalitet, associationer,lojalitet och unikhet.