Syftet med detta examensarbete är att finna exoenzymer från Rhizopus sp, Mucor indicus och Rhizomucor pusillus som kan användas vid förbehandling av organiskt avfall. Syftet är även att finna kolkällor/energikällor som tidigare inte använts inom forskningen i ämnet resursåtervinning vid Högskolan i Borås.För att kunna undersöka vilka kolkällor mikroorganismerna bryter ner odlas dessa upp på agarplattor innehållande minimal-medium samt en specifik kolkälla. Efter fyra dagars inkubering i 30oC studerar man agarplattorna för att se om mikroorganismerna vuxit eller inte. Kan man urskilja tillväxt har de lyckats bryta ner kolkällan samt producera motsvarande exoenzym. Då vissa resultat är oklara odlas mikroorganismerna även i skakflaskor, detta för att se om det är själva agarn i agarplattorna som påverkar mikroorganismernas tillväxt.Resultatet visar att vissa mikroorganismer växer bättre än andra.

Detta examensarbete genomfördes från begäran av två företag, Pöyry Sweden AB, Karlstad och Kiram AB. Arbetet var uppdelat i två delar, en litteraturstudie samt en experimentell del. I litteraturstudien kartlades olika processer för framställning av dissolvingmassa och olika processer för beredning av viskosfiber. Utöver det sammanställdes även några av de ledande aktörerna av joniska vätskor samt applikationer för Cellulosabaserade produkter. Fokus genom hela arbetet har legat på svavelfria processer som t.ex.

I takt med att vi förbrukar samhällets resurser så ökar intresset för att ersätta oljebaserade material med likvärdiga baserade på Cellulosa. Det forskas mycket kring nya Cellulosabaserade material och dess egenskaper, och det presenteras även nya material som är mer eller mindre färdiga för produktion. Vid en produkts utveckling och framställning finns det ett stort antal olika material tillhands att välja ibland. De traditionella och etablerade materialen är väl undersökta och deras egen skaper är välkända och väl dokumenterade, men så är inte alltid fallet med nya material som kommer fram från forskningen. En uppfattning är att det kan vara svårt att få ett material att gå från att vara ett intressant, nytt material till att det faktiskt hittar sin väg in till en produktion eller till att ingå i en produkt.Syftet med arbetet är att det ska vara till hjälp för de personer som är involverade i ett materials framtagande i förståelsen av om vad intressenter efterfrågar från ett nytt material.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången.

Det blir allt vanligare att utveckla mobilapplikationer för flera plattformar parallellt, samtidigt ärden information som finns tillgänglig för metoder av detta slag knapphändig.Rapporten beskriver utvecklingen av en mobilapplikation till flera plattformar. Det verktyg som använts är ramverket PhoneGap, med hjälp av PhoneGap kompileras en webbapplikation till en mobilapplikation. Det innebär att en webbapplikation utvecklas med hjälp av verktyg somHTML5, CSS3 och JavaScript. För att få en ?mobilkänsla? har ramverk som jQuery Mobile använts.

Naturskyddsföreningen gav författarna uppgiften att undersöka förekommande viskosprocesser och alternativa regenereringsprocesser, detta för att identifiera hur hållbara de är ur ett miljöperspektiv och vilka processer som går att applicera på bambu. Detta för att se möjligheten att märka bambuviskos med Bra Miljöval och för att klargöra frekvent uppkommande frågor angående bambuviskos. Syftet är att se på de olika processernas kemiska innehåll samt vilka utsläpp de orsakar till luft och vatten. Ett delmål med rapporten är att den ska kunna användas som material vid vidareutveckling av kriterierna för Bra Miljöval Textil. Resultat som erhållits vid jämförelser av studerad litteratur är att de betydande faktorerna för miljöpåverkan från massaframställningen samt viskos- och lyocellprocessen beror av: använda kemikalier i processen, energianvändningen och vilken typ av energi, möjligheten till rening av utsläpp till luft och vatten samt återvinning av energi och kemikalier.

Svenska Cellulosa Aktiebolaget AB står som uppdragsgivare till att ta fram flexibla monteringslösningar för pappersbehållare i industrimiljöer. Många industrilokaler har ofta långt till vägg och därför kan det vara bra att kunna montera upp behållarna utan att behöva borra och skruva i fästytan. Detta för att majoriteten av SCA?s dispensrar idag är gjorda för att monteras på vägg. Det bedrivs mycket forskning och tester av SCA kring ämnet och därför har detta uppdrag givits.

Fuel produced from renewable resources is of big interest. In this project the difference between a few different renewable materials are compared on the matter of environmental load when ethanol is produced. The renewable materials that are compared are Salix, straw and reed canary-grass (rörflen). The cellulose in the material is cut down to small pieces and then hydrolysed so that the sugar from the cellulose can be fermented into ethanol. Tha amount of ethanols that is studied in this work is the smount of ethanol needed to cultivate 1000 ha. The functional unit in the report is 1000 ha.

AbstractThis master thesis was performed at Scania transmission department in Södertälje, where the manufacturing of gears is done. Today a large amount of manual handling is performed between the machining and the hardening process. Most of the manual handling is done at the heat treatment department. The purpose of this master thesis is to give a suggestion on how to reduce or eliminate the manual handling at the heat treatment department. The possibility to use the same packaging throughout the processes will also be investigated.

Noterade bolag som står inför investeringar behöver besluta om vilken finansiering som skall väljas. Finansiering genom eget kapital, skulder eller en blandning av dessa utgör ett viktigt val för ett företag. Ett bra beslut kan medföra en lägre kapitalkostnad, en bättre ägarstruktur och mindre risker vilket i sin tur medför en högre trovärdighet och lägre räntor. Å andra sidan kan ett sämre beslut medföra att företaget betalar ett högre pris för sina skulder, samt att företagets fortlevnad och trovärdighet ifrågasätts. Studien har avgränsats till tio bolag i Sverige sett till bolagsvärde, exkluderat banker och finansinstitut.

The Swedish Cellulosa Companiy, SCA, has today 280 000 ha planted with lodgepole pine (Pinus contorta var. latifolia) (?C?) which is equivalent to 14 % of its total forest area. Exotic lodgepole pine has in previous experimental stands shown a superior growth than the native Scots pine (Pinus sylvestris L.) (?S?).But also the comparison could be questioned because stand histories were was unknown and also differences in age between C and S existed.

The interest for alternative forest regeneration methods increased significantly during the 1990´s after 50 years dominance of the clear-cutting system (Holgén & Hånell 2000). One reason for this was that clear-cutting was being more and more questioned by different envi-ronmental organizations and because the forest sector for economical reasons wanted to find cheaper ways to regenerate forests. In the beginning of the 1990´s two shelterwood experi-ments were established in a joint effort by Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA) and the Dept of Silviculture, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). The experiments include various forms of cutting and shelterwood densities and represent productive spruce forests in central and north Sweden (Roggsjön in the province of Medelpad and Skikkis-jöberg in the province of Västerbotten, respectively ). The experiment next to Roggsjön has been reported earlier in three MSc theses, and is also the focus of this thesis.

Syftet med projektet var att undersöka hur homogeniserings förhållanden (tryck antal passager och därmed energiinsatsen) vid framställning av MFC (mikrofibrillär Cellulosa), från enzymatiskt förbehandlade pappersmassafibrer påverkar hållfastheten av papper förstärkt med MFC. Arbetsgivaren för projektet var Innventia och det laborativa arbetet har utförts i deras lokaler. Fördelen med att använda MFC som tillsats i papper är att arket blir starkare [1]. Detta medför att en mindre mängd material kan användas till ett material med liknande styrkeegenskaper.Vid Innventia används för närvarande en homogenisator för att delaminera (sönderdela) Cellulosafibrer till fibriller och fibrillaggregat och därmed producera MFC. Homogenisatorn kan köras vid olika tryck, samt att Cellulosafibrerna/MFC kan låtas passera genom homogenisatorn en eller flera gånger.

Varje år producerar H&M ungefär 45 miljoner kg svart tyg. Den svarta färgningen görs med reaktivfärg, som är en färgtyp för Cellulosafiber. Affiniteten mellan Cellulosafiber och reaktivfärg är relativt låg, vilket innebär att processen kräver hjälpkemikalier som ökar attraktionskraften mellan dessa två. Den hjälpkemikalie som krävs för ökad affinitet är salt, NaCl. Den reaktiva infärgningsprocessen vid uppdragsfärgning kräver stora mängder salt i processvattnet.

SCA, Svenska Cellulosa Aktiebolaget, är verksamt inom produktion av personliga hygienprodukter, mjukpapper, förpackningar, tryckpapper och sågade trävaror. Inom segmentet mjukpapper för storförbrukare levererar SCA hygienlösningar under varumärket Tork i form av bland annat papper, tvål och tillhörande behållare, så kallade dispensrar. Företaget vill nu undersöka möjligheterna att dekorera dispensrar, det vill säga trycka ett motiv i form av en bild, en färg eller ett mönster på produkterna, på ett sätt som differentierar dem från konkurrenternas produkter och samtidigt stärker varumärket. Syftet med detta examensarbete har därför varit att med en systematisk designmetodik genomföra ett designprojekt för att utvärdera möjligheterna att dekorera dispensrar. Målet har varit att rekommendera dekortekniker som är lämpliga att använda och ta fram designförslag på hur en dekor skulle kunna se ut för att överensstämma med uppdragsgivarens budskap.Projektarbetet har systematiskt gått igenom produktutvecklingens olika faser.