A recommendation for stand treatment of lodgepole pine (Pinus contorta) is, in a scientific point of view, lacking when it comes to harvesting for biomass energy. Within the next decades it is expected that 280 000 hectares of lodgepole pine will have reached thinning age on the domains of Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA). Due to this the interest has grown rapidly for studying the possibilities of harvesting biofuel assortments already in the first thinning. In this study the distribution of the biomass within lodgepole pine trees has been studied and taken into account for estimating the proportions of harvested assortments when using different methods of thinning. The methods studied were conventional biofuel-harvesting (with delimbed branches gathered separately from the round wood) and thinning with cutting of round wood and long tops (incl.

Nedbrytningshastigheten för organiskt material i marken kan komma att förändras vid varmare klimat. I dagsläget råder dock oenighet om hur nedbrytningen av organiskt material kommer att reagera på förändrade temperaturer; forskningsrapporter pekar åt olika håll. För att kunna förutsäga framtida scenarier är det viktigt att vi får kunskap om hur organiskt material kan komma att påverkas. Om koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar och den globala medeltemperaturen stiger kan nedbrytningshastigheten för organiskt material öka. Detta kan leda till en positiv feedback loop där mer koldioxid avgår från marken till atmosfären.

Nedbrytningshastigheten för organiskt material i marken kan komma att förändras vid varmare klimat. I dagsläget råder dock oenighet om hur nedbrytningen av organiskt material kommer att reagera på förändrade temperaturer; forskningsrapporter pekar åt olika håll. För att kunna förutsäga framtida scenarier är det viktigt att vi får kunskap om hur organiskt material kan komma att påverkas. Om koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar och den globala medeltemperaturen stiger kan nedbrytningshastigheten för organiskt material öka. Detta kan leda till en positiv feedback loop där mer koldioxid avgår från marken till atmosfären.

Områden med skyddad skog i norra Fennoskandia, som tidigare beskrivits som orörd urskog, har på senare tid visat sig vara påverkade av långvarigt mänskligt resursutnyttjande. Historiska analyser av ekosystem, där även antropogena störningar beaktas, har därför börjat lyftas fram som en viktig del i naturvårdsarbete (Foster m.fl. 2003). De hjälper oss att förstå hur strukturer och störningsdynamik har förändrats över tiden, vilket kan vara till stor hjälp vid skötselplanering och restaurering. Det övergripande syftet med den här studien var att kvantifiera kulturspår och analysera förekomsterna av kulturvärden i relation till framförallt naturvärden, men även sociala värden, i ett skyddsvärt borealt barrskogsområde. Min avsikt var att försöka exemplifiera hur skogshistoria kan användas för att skapa underlag för skötselplanering i områden med naturvårdsanpassad skogsskötsel.

Lavbetesland, med resursen lav i fokus, kan precis som fiskevatten i havet beskrivas som en gemensam resurs, så kallad common pool resources (CPR). Att effektivisera nyttjandet av en CPR leder till att fler kan ta del av den eller att varje part får ut ett högre värde från den. För att kunna maximera effektiviseringen behöver kostnader och intäkter vara kända. Därför är detta examensarbete där jag kartlägger merparten av dessa en viktig del i processen. Lavbeteslandet som CPR nyttjas av både skogsbolag, vilka bedriver skogsskötsel på marken,samt av rennäringen, vilken använder det som betesmark. Skogsbolagens mål med användningen av lavbeteslandet är att maximera volymtillväxten av virke.