Forskningen belyser att var tredje individ i Sverige kommer drabbas av cancer någon gång i livet. Cancer är en livsförändrande sjukdom som medför multipla symtom och ofta har en negativ laddning för individen. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med cancer upplever sjuksköterskans bemötande. Studien genomfördes enligt Polit och Becks (2008) modell för hur en litteraturstudie genomförs. Efter sökningar i databaserna CINAHL och PubMed granskades och analyserades 12 artiklar.

Bakgrund: Cancer är en av de mest fruktade sjukdomarna i västvärlden eftersom den är oförutsägbar och kan drabba vem som helst utan förvarning. FLera studier har belyst Cancerpatienternas behov av information och psykosocialt stöd under sjukdomsförloppet. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka hur personer med cancer upplever bemötandet från vårdpersonalen under första året efter diagnosbeskedet. Metod: Studien baserades på vetenskapliga artiklar och hade en kvalitativ ansats. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl och Elin.

Bakgrund: Cancer är en av de mest fruktade sjukdomarna i västvärlden eftersom den är oförutsägbar och kan drabba vem som helst utan förvarning. FLera studier har belyst Cancerpatienternas behov av information och psykosocialt stöd under sjukdomsförloppet. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka hur personer med cancer upplever bemötandet från vårdpersonalen under första året efter diagnosbeskedet. Metod: Studien baserades på vetenskapliga artiklar och hade en kvalitativ ansats. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl och Elin. Resultat: Genom analys av de vetenskapliga studierna framkom att det finns en mångfald i hur personer med cancer upplever bemötandet av vårdpersonal. De flesta patienter vill vara delaktiga i beslutstaganden men i olika utsträckning. Slutsats: Varje patient har en unik upplevelse av bemötandet från vårdpersonalen, och att varje möte måste anpassas efter individen..

Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar.

Syftet var att undersöka Cancerpatienters uppfattning av vårdmiljön och dess inverkan på upplevelsen av omhändertagandet.Studien var kvalitativ med explorativ design. Urvalet var strategiskt och åtta Cancerpatienter intervjuades. Materialet transkriberades och analyserades med en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Analysen resulterade i ett övergripande tema, hur vårdmiljön ser ut är underordnat, det viktigaste för uppfattningen av vårdmiljön är personalens bemötande och omhändertagande. Onkologverksamhetens integrering i vårdavdelningen hade betydelse för tryggheten och integriteten. Deltagarna saknade att kunna välja avskildhet eller gemenskap och behovet av integritet tillgodosågs inte.

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om många botas från sin cancer bär de med sig erfarenheterna från sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande målet med psykosocial omvårdnad är att uppnå en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvårdnadens betydelse for Cancerpatientens livskvalitet.

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om många botas från sin cancer bär de med sig erfarenheterna från sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande målet med psykosocial omvårdnad är att uppnå en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvårdnadens betydelse for Cancerpatientens livskvalitet.

Bakgrund: Cancersjuka patienter kan uppleva en svår och tung tillvaro. Patienterna kan ha ett behov av att avdramatisera situationen och få en stund av lättnad (Birgegård & Glimelius, 2002). Humor kan tillföra något positivt i tillvaron samt underlätta i svåra situationer. Skratt kan öka välmående och bidra till en känsla av lättnad (Holland & Sheldon, 2000). Syfte: Att beskriva betydelsen av humor för cancersjuka patienter.

I den sista tiden i en människas liv var det viktigt att livskvaliteten var hög, samtidigt var livskvalitet någonting som var högst subjektivt och ibland svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka metoder som användes för att värdera Cancerpatientens livskvalitet, samt patientens egen upplevelse av livskvalitet i det palliativa skedet, då endast en begränsad tid av livet återstod. Underlag till litteraturstudien framkom genom artikelsökning via databaserna Blackwell Synergy, Elin samt EBSCO Host. Vid sökningen användes enkla sökord eller sökord i kombination. Sökningen begränsades till svensk och engelsk litteratur.

Bakgrund. Kärnan i hälso- och sjukvården är mötet mellan vårdpersonal och patient. Det finns ett missnöje med vården bland patienter med diagnostiserad cancer. För att kunna förbättra vården är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och är medvetna om vad en diagnostiserad Cancerpatient upplever som bra och dåligt vid mötet med vården. Syfte.

Bakgrund. Varje år insjuknar ett stort antal människor i cancer i Sverige och det innebär att var tredje person någon gång under sin livstid kommer att få diagnosen cancer. Att drabbas av cancer är en omvälvande upplevelse i människors liv. Patienter upplever ofta rädsla och ångest inför sjukdomen och dess behandlingar. Ur ett omvårdnadsperspektiv är det viktigt att sjukvårdspersonal har en god förståelse och kunskap för hur patienterna upplever sjukdomen för att kunna ge dem en god omvårdnad.