I januari 1992 startade Ryssland sin omvandling från planekonomi till marknadsekonomi. En liberalisering av priser och privatisering av företag skedde. Vid början av omvandlingen var många Sovjetinstitutioner intakta. Under privatiseringen satt cheferna för sovjetföretagen kvar. Detta har skapat kapitalsvält, ostabilt ägandeskap och icke- avbetalningar.

Med dagens allt mer expansiva penningpolitik är det relevant att undersöka sambandet mellan reporäntan och växelkursen och hur dessa två påverkar den svenska Byteshandeln och i förlängningen den svenska inflationen. Vidare undersöks om sänkningen utav reporäntan når en önskad effekt även vid låga och negativa nivåer. Uppsatsen studerar, med hjälp utav korrelationsanalys mellan variabler, sambandet mellan den svenska styrräntan och de nominella växelkurserna mot euron och den amerikanska dollarn för tidsperioden januari 1999 till och med februari 2015. Sambandet mellan de nominella växelkurserna och Byteshandeln till EMU och USA studeras även det för att kunna dra slutsatser om hur reporäntan i förlängningen påverkar Byteshandeln med dessa regioner. Uppsatsens centrala slutsatser är att det tycks finnas ett tydligt samband mellan en sänkt reporäntenivå och en deprecierad krona.

Bakgrund och problem: Flertalet företagsskandaler har rubbat förtroendet för redovisningen. I försök att återskapa förtroendet har bland annat USA och EU tagit fram nya regler för hur en revisor skall agera och framstå som oberoende. Sverige kommer från och med första januari 2007 införa en ny regel om byråjäv. Regeln innebär att en revisor inte får vara revisor om någon annan på byrån redan utför bokföring. Det har varit diskussion om en byrå skall kunna utföra både redovisning och revision, de så kallade kombiuppdragen.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

I norra delen av Sverige levde allmogen på jakt, fiske, boskapsskötsel och Byteshandel innan storskiftet på 1800-talet. I Älvdalen levde man på detta sätt fram till ungefär 1870-talet. Åkerjorden var en bristvara och man vistades på fäbodar under sommarhalvåret, där kreaturen gick fritt och betade. Mjölkprodukterna togs tillvara genom tillverkning av ost, mese och smör på plats. För att få gott bete till djuren brände man eller taxade träden (dödade dem genom ringbarkning).